Kollegialt Lärande

the most valuable– Betyg och Bedömning

Hur lär lärare av och med varandra? Hur delger lärare varandra bedömningsmetoder för lärande? Hur utvecklar man samsyn kring bedömning och betygsättning?

Vill ni ha tips och ideér på hur ni kan utveckla det kollegiala lärandet? Finn inspiration i en av Naverlönnskolans kompetensutvecklinsdagar.

Är  det någonting jag varmt vill rekommendera samtliga pedagoger i Sverige så är det att delta i Karlstad Universitet webbaserade kurs om betyg och bedömning. Den har gjort att jag blivit inspirerad, och fått med mig många värdefulla redskap i mitt fortsatta arbete med att utveckla den formativa undervisningen i mitt klassrum. Kursen är framtagen av Christian Lundahl, docent i Pedagogik och verksam vid Karlstad universitet och leds av Anna Karlefjärd och Pernilla Lundgren som båda har lång erfarenhet av att undervisa och sätta betyg. Det som jag tycker gjorde modulerna så givande var att Karlefjärd och Lundgren delade med sig av exempel från deras yrkesliv som varit mindre lyckade, samtidigt som de problematiserade och förhöll sig formativt till kursplaner och kunskapskrav. Jag ville absolut delge mina kollegor delar av innehållet och fick en hel kompetensutvecklingsdag till förfogande.studiedag betyg och bedömning

Vi tittade på filmer om bedömning och betygsättning från webkursen. Hela skolan hade kollegiala diskussioner kring bedömning och betyg, men det stora arbetet skedde tillsammans med ämneskollegor eller i grupper som skulle planera ämnesövergripande undervisning.

De diskussioner kring bedömning och betyg som jag finner mest givande är när man utgår från konkreta exempel t.ex. elevarbeten/svar, och diskuterar dessa. På Naverlönnskolan sambedömer t.ex. samtliga SO-lärare nationella prov. Diskussioner kan handla om: ”Vad menas med mycket goda kunskaper, inom islam, hur tolkar du det då?” ”Är det här ett komplext samband med  välutvecklade och väl underbyggda resonemang?” De diskussioner som uppstår vid sambedömning är väldigt givande för den enskilde pedagogen men också för att utveckla en likvärdighet i bedömning inom ämnen på skolan. Att utgå från en uppgift gör också att man inte halkar in på ämnen som inte tillför diskussionen någonting. I Pedagogiska Magasinet 2016-02-24 beskrivs också att goda kollegiala samtal enligt forskning kräver särskilda förutsättningar. ”Dit hör att någon leder samtalen och kan hålla fokus i diskussionen, att det finns bra frågor och bra material, att någon tar mötesanteckningar”. Artikeln pekar på att bra stöd, organisation och administration är en förutsättning för framgångsrikt kollegialt lärande. Med detta i åtanke omformade jag slutuppgiften en aning inom kursen betyg och bedömning och sedan användes den som planeringsunderlag inför den stundande vårterminen.

Stödmall: Formativ planering och bedömning

  1. Uppgift / ArbetsområdeVart ska vi
  2. Uppgiftens koppling till kunskapskraven
  3. Hur ska eleverna visa sitt kunnande?
  4. Varför passade denna bedömningsform denna del/delar av kunskapskraven?
  5. a) Hur kommer du att bedöma elevernas kunnande?
    b) Är det tydligt att bedömningen utgår från kunskapskraven?
  6. Hur ska eleverna använda eller bearbeta bedömningen?
    – Kamratrespons
    – Feedback i grupp/klassrumsredovisningar
    – Prov
    – Feedback från lärare
  7. Analysera vilka för- respektive nackdelar det finns med bedömningssituationerna?
  8. Hur har du tänkt att eleverna ska få vara med och påverka?

För min egen del påmindes jag om att jag börjat behandla elevinflytande ganska styvmoderligt på sista tiden. Jag behövde tänka på att göra eleverna mer delaktiga i planeringsarbetet. Hur jag valde att gå tillväga kan du läsa om i bloggarna Född 2001, Vad är 9/11? – om att utgå från elevers kunskap och ge dem inflytande över planering (del 1 av 2) och Född 2001, Vad är 9/11? – om betydelsen av att utgå från elevers kunskap och ge dem inflytande över planering (del 2 av 2)

Är det väl använd tid med kollegialt lärande? Absolut, om tiden används på rätt sätt. Det är upp till oss som pedagoger att styra diskussionerna i rätt riktning. En viktig sak att ha i åtanke är också vilket samtalsklimat som skapas. Störst utvecklingspotential har vi om man vågar dela med sig av det man som pedagog upplever komplext och svårt, och där tycker jag Lundahl och Karlefjärd slår an en ton som är mycket eftersträvansvärd i det kollegiala lärandet.

Som avslutning följer tankar kring vad kollegialt lärande bidrar med på Naverlönnskolan och som också visar att det är väldigt eftersträvansvärt:

”Har fått bekräftelse på egna funderingar när det gäller att betygsätta enskilda uppgifter. ”

”Ge inte för mycket feedback’, avsätt lektionstid att arbeta med feedbacken”

”Intressant att höra hur andra tänker kring formativ bedömning.”

”Många förtydliganden gällande betygssättning och bedömning.”

”Tycker dagar när man sitter och diskuterar olika scenario och situationer är väldigt givande och hade gärna sett fler liknande.”

”Mer av detta tillsammans med ämneskollegor.”

”Sambedömning tycker jag alltid är givande”

 ”Utvecklingsarbetet ska röra detta område.”

citat Robert

Att diskutera: 

  • Hur kan vi utveckla det kollegiala lärandet på vår skola?
  • Hur delger man varandra bedömningsmetoder för lärande på ett bra sätt?
  • Hur kan man utveckla samsyn kring bedömning och betygsättning?

 

Läs också:

Samtalen måste ha ett tydligt mål från Pedagogiska Magasinet

Vårt professionella lärande fixar vi själva om kollegialt lärande på Naverlönnskolan

Elevperspektiv och debatt om betyg och bedömning Tv 4

Share Button

2 reaktion på “Kollegialt Lärande”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *