Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den  fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse.

Omorganisation

Efter sommaren gjordes en omorganisation på Klågerupskolan F-5. Vi gick från åldersblandade till åldershomogena klasser. Vi hade tidigare varit tre “avdelningar” med en förskoleklass, två 1-3:or och en 4-5:a på varje. Under mitt första år på Klågerupskolan, kändes det som om de här tre avdelningarna lite var som tre skolor i en. Varje del hade sitt eget arbetsrum och under arbetstid sågs vi endast på konferenser, men vi arbetade inte tillsammans resten av tiden. Matematiklyftet blev det tillfället då vi diskuterade, planerade och utvärderade tillsammans. Jag såg fram emot torsdagarna och våra gemensamma diskussioner. De gav mig mycket input.

Förutsättningar för samarbete

Skolledningen involverade oss i diskussionerna och vi gavs förutsättningar för mer samarbete och kollegialt lärande. Omorganisationen krävde omflyttning och F-3 flyttade in på två avdelningar bredvid varandra. Väggar revs och ett större gemensamt arbetsrum emellan oss tog form. De fysiska förutsättningarna fanns nu där. Under läsåret fick vi  möjlighet att planera vår konferens- och arbetslagstid i ett gemensamt kalendarium. Vi fick själva förfoga över mycket av vår tid och det såg jag som en stor fördel.

Efter ett år med matematiklyftet, ville arbetslaget nu fokusera på svenska. Jag och en av kollegorna arbetade med läsförståelsestrategier och att undervisa i läsförståelse och det ville resten av a-laget också fördjupa sig i. Vi bestämde oss för ett gemensamt läromedel och 1-3 köpte in ABC-klubbens läs-och skrivlära.  Barbro Westlund som bla skrivit ”Att undervisa i läsförståelse” och ”Att bedöma läsförståelse” är medförfattare till ABC-klubbens lärarhandledningar. Vi arbetar alla med materialet, men på olika sätt och materialet är bara en del av allt vi gör. Förskoleklasserna arbetar också med läsförståelsestrategier och “läsfixarna” på olika sätt.

Att undervisa i läsförståelse – läsförståelsestrategier

Vi arbetade hela hösten med att tillsammans fortbilda oss i läsförståelsestrategier. Vi använde oss av cirkelstödet för kollegialt lärande som finns på en ”En läsande klass” hemsida. Några av oss har läst Westlunds bok “Att undervisa i läsförståelse” också. Jag plockade ut valda delar, som bygger på forskning och är evidensbaserad. Modelltexterna för de olika ”läsfixarna”  (förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta) fungerade bra. Genom att man  modellerar och tänker högt  synliggör man lässtrategierna hos en god läsare för eleverna. Vi har alltså inte följt ELK material, utan använt oss av cirkelstödet tillsammans med ABC-klubbens material, läsgruppsböcker, hög- och parläsningsböcker mm. Att undervisa i läsförståelse, får inte bli något statiskt. Det är strukturer och strategierna vi vill åt och att tillsammans med barnen få ett metaspråk, så att vi kan diskutera text och lärande tillsammans.

Vi behöver föra läsförståelseundervisningen till en högre nivå. En elev som inte har en god läsförståelse, utvecklar den inte bättre genom att lämnas ensam med en läsförståelsebok i handen eller oftare ha tyst läsning. ”Barn som läser flytande, men utan att förstå, upptäcks sällan förrän i fjärde klass” skrev Åsa Elwérs i sin avhandling, som publicerades i Skolvärlden i april. Äppelpäppelböckernas tid är förbi enligt mig, om man vill att eleverna ska nå ett högre tänkande och utveckla en god läsförståelse.

Att bedöma läsförståelse

Den här texten är från en utbildning jag gick för Lena Sjöqvist och Carin Rosander på Nationellt centrum för svenska som andraspråk för ett antal år sedan. Läs texten och svara på frågorna:

En stor fralkryling krinkade på fredagseftermiddagen rätt in i en skrua i hörnet av Trastvägen och Orrvägen. Det var i samband med ett vägarbete på Trastvägen som fralkrylingen råkande krinka in i skruan. Han som jobbade i skruan blev lindrigt kadomerad men fick inga kroppsliga skador. Han åkte till hettaret men kunde senare under dagen lämna det. De materiella skadorna blev omfattande.

1. Vad gjorde fralkrylingen?
2. Vad blev han som jobbade i skruan?
3. Vart åkte han?

Jag antar att ni inte hade några svårigheter med att svara på frågorna. Ni har god läsförståelse. Eller?

Forskning visar att svenska lärare i stor utsträckning bedömer:

• att kunna svara på frågor på läst text
• återberätta läst text
• högläsning
• kvantitet – läsa mycket.
  (Barbro Westlund, Att bedöma läsförståelse, 2013).

Under flera år har jag genomfört de nationella proven i åk 3 och funderat över läsförståelseuppgifterna. De nationella provens kravnivå är en lägsta nivå och syftet är framförallt att kunna jämföra resultat och utvärdera nationellt. Men vad ger det oss i vår fortsatta planering av undervisningen? Inte mycket enligt min mening. Det är en text med 18 frågor, där alla svaren går att hitta i texten – på raden. Inga uppgifter kräver ett ”högre tänkande”.

Sverige uppvisar inte något vidare bra resultat i internationella undersökningar vad gäller läsförståelse. Det kan bero på att andra länder ex Kanada, fokuserar på ett högre tänkande i sin undervisning och bedömer andra förmågor vad gäller läsförståelse.

Kanadensiska lärare bedömer förmågorna att:

• göra kopplingar
• ställa egna frågor på texten
• göra inferenser – läsa mellan raderna
• visualisera texten
• förutsäga text (ff)

Vi har alla i arbetslaget under året arbetat med just det här. Att eleverna ska kunna göra kopplingar mellan texter de läst eller mellan text och själv eller text och världen. De får lära sig att ställa frågor och svara på frågor på olika nivåer på texten – på raden, mellan radera och bortom raden. Vi skapar inre bilder och vi förutsäger text innan vi läser, under läsning och vad som komma skall. Framförallt så arbetar vi med läsförståelse tillsammans med eleverna.

Vi har också studerat och fördjupat oss i God läsutveckling och God skrivutveckling av Ingvar Lundberg.

Efter överenskommelse med vår rektor bestämde vi oss för att göra all inläsning hemma och använda den gemensamma tiden på konferenstid till diskussioner. Vi kompenserades för den inlästa tiden och alla var nöjda med upplägget. Till materialet finns studiehandledningar, som är till stor hjälp för att diskussionerna ska bli rika och meningsfulla. När vi startade var tyvärr den ena slut på förlaget och vi märkte att det inte alltid var så lätt att utveckla diskussionerna då. Vi diskuterade det vi läst och hur vi bearbetat materialet i klasserna, men sen kom vi inte vidare. När det var dags för God skrivutveckling, så hade vi studiehandledningen och vi tyckte alla att den berikade vårt kollegiala lärande.

Det är viktigt att lärare skaffar sig ett rikt bedömningsunderlag när vi ska bedöma elevernas läsförståelse. Kartläggningsmaterielet till God läsutveckling och God skrivutveckling visar på fem dimensioner av läsutveckling och fem av skrivutvecklingen. Till kartläggningen finns en elev och en pedagogdel. Det finns också testmateriel till de olika stegen. Observationsschemat fungerar bra vid formativbedömning i läsgrupper eller vid screening av enskild elev eller grupp.

För att eleverna ska träna på att få syn på vilka strategier de använder sig av och i vilken grad, har jag gjort en enkel matris. Den använder vi vid sjävbedömning i läsgrupp eller vid enskild läsning. Vi använder oss också av läslogg, berättelseschema och VENNdiagram när vi läser och utifrån det och våra textsamtal och läsgruppsdiskussioner, får jag underlag för att bedöma mina elevers läsförståelse.

Att diskutera:

Kollegialt lärande:

1. Vilka förutsättningar ges för kollegialt lärande- fortbildning i grupp, på din skola?
2. Hur väljs fokusområden ut? Vad skulle ni vilja prioritera?
3. Vilket stöd/vilka insatser behövs?

Att undervisa i och bedöma läsförståelse:

1. Vad anser du att läsförståelse är?
2. Vad bedömer du när du bedömer en elevs läsförståelse?
3. Hur går du till väga?