Kollegialt arbete – en framgång

Det är sen eftermiddag och jag sitter i arbetsrummet och planerar för nästa tema i NO. Jag är lite osäker på vilken väg vi ska välja. Det är relativt mycket centralt innehåll som behöver behandlas och det gäller att välja med omsorg och försöka vara lite effektiv. Vi har precis avslutat ett stort kemitema och jag funderar på vad eleverna inte fått med sig från tekniken. Mina tankar går till att eleverna behöver kunskaper om grundläggande tekniska lösningar, hur gjorde människan förr för att överleva och hur gör vi idag? Hur gör vi upp eld, hur förvarar vi mat på bästa sätt, hur får vi rent vatten och hur bygger vi bra skydd? Jag funderar på om dagens ungdomar skulle klara sig vid en naturkatastrof, utan rent vatten, mat, tak över huvudet, el och mobiler. Jag tvekar lite, blir detta ett bra tema, kommer ungdomarna ta till sig detta och känna ett engagemang?

Jag vänder mig till en kollega och berättar kort hur mina tankar går. En leende kollega utbrister att detta passar perfekt till hennes tema i svenska, ’Om det var krig i Norden’ som bygger på Janne Tellers bok om hur det är att vara på flykt undan kriget. Hon säger att vi skulle kunna samarbeta, eleverna får kunskaper om överlevnadstekniker på NO-lektionerna och i svenska kan de skriva texter där de väver in fakta och reflektioner från boken. Ytterligare en kollega knyter an till vårt samtal och det blir tydligt att det finns många kopplingar mellan olika ämnesområden. I historia arbetar eleverna med världskrigen, i idrotten ingår en friluftsdag där vi kan praktisera många av kunskaperna och i hemkunskapen kan eleverna konservera livsmedel. Plötsligt faller mycket på plats och vi tror att eleverna kommer att hitta ett tydligt fokus och engagemang i temat.

Många gånger är vi lärare stressade över allt som eleverna ska lära sig och få undervisning om, men vi glömmer bort att en del centralt innehåll och vissa kunskapskrav återkommer i flera ämnen.

I lgr. 11 står det tydligt framskrivet att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet och att undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden.

Har vi med oss detta när vi planerar undervisningen, då kommer att det underlätta för oss lärare och eleverna kommer att se en större helhet och få större insikter hur saker hänger ihop och hur olika ämnesområden är kopplade till varandra. Eleverna får en större känsla av sammanhang.

Nu går det lite trögt i början av vårt tema, elevernas engagemang är ganska svalt. Men efterhand, när vi gör tydliga kopplingar till eleverna vardag, blir engagemanget hos eleverna större.

Efter ytterligare någon vecka, märker vi att eleverna verkligen tagit till sig innehållet, elevernas engagemang både i de teoretiska och praktiska delarna ökar och vi märker att deras kunskapsnivå höjs. Många elever får en aha-känsla där de vid flera tillfällen säger: ”Jaha, är det så det hänger ihop.”

Vi lärare känner även att vårt samarbete har stärkts ytterligare, och den där ’hur ska vi hinna?’-känslan är helt borta och tillsammans skapar vi en helhet tillsammans med eleverna. Ännu en gång får vi bekräftat hur viktigt det kollegiala arbetet är.

Att diskutera:

  • Vad är fördelar / nackdelar med att arbeta ämnesövergripande?
  • På vilket sätt arbetar vi kollegialt i arbetslaget / ämneslaget?
  • Hur kan vi utveckla vårt kollegiala arbete?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *