Klassrumsobservationer vilken reveny!

Under en termin har mitt arbetslag haft den stora förmånen att tillsammans med Jan Nilsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning samt författare, medverka i en enklare form av aktionsforskning.  Aktionsforskning kan ses som ett sätt att få kunskap om sin egen praktik, men även på verksamheten i sin helhet. Aktionsforskningen består av olika delar, kollektiva och regelbundna möten där diskussionerna har en utgångspunkt från sin egen undervisning, dessutom reflektionsskrivande i form av dagbok samt observationer med fortlöpande dokumentation krävs. Datainsamlingen innefattar således en relation mellan tänkandet om undervisningen samt handlandet i praktiken.

Jan var i klassrummet och observerade oss ungefär en gång i veckan. I början var jag lite på min vakt, tänkte ganska ofta på att han satt längst ner i klassrummet och kritiskt granskade allt jag gjorde. Det påverkade mig och undervisningen eftersom allt dokumenterades och jag tänkte på allt jag sa. Efterhand som veckorna gick blev han mer som en blomma i tapeten och jag började uppträda mer ”vanligt”.

Efter varje observation i klassrummet hade Jan och jag gemensam reflektion. Att regelbundet träffa någon som ställer frågor på rätt sätt gör att man fördjupar sig i sitt reflekterande och gör att de pedagogiska reflektionerna fokuserar på undervisningen. Allt det som är lätt att skylla på t ex rummet, möblerna, stökiga elever mm sätts åt sidan och reflektionen handlar om undervisningen. Hur togs den emot av eleverna? Vad fungerade bra och vad som behövs förbättras och utvecklas? Vad finns det för mönster som vi kan se över tid? Frågandet leder utvecklingen framåt eftersom den i sig söker ett svar och lyfter det egna tänkandet till nya infallsvinklar och med andra ögon. Jag önskar att detta var ett stående projekt som gjorde att dessa diskussioner kunde fortskrida. Våra diskussioner har gjort att jag reflekterar mycket mer själv över min undervisning, men det är inte lika lätt att vara objektiv när man gör det ensam.

Projektet resulterade i en rapport där Jan sammanfattade en del av sina iakttagelser.

Om man har tankar på att börja observera varandra är det en del saker som behöver stämmas av mellan observatören och den observerade. Förutom att det måste finnas en egen vilja att delta är det viktigt att spelreglerna sätts upp. En viktig sådan spelregel är att det inte ska handla om bedömning där observatören ska värdera eller komma med pedagogiska recept/rekommendationer. Det handlar om att se och förstå undervisning! Vad vill man få ut av observationerna? Hur ofta ska de genomföras? För om det ska ske en utveckling måste det göras vid flera tillfällen och det måste planeras in reflektionstid efter lektionerna och låta arbetet ta tid.

Dessutom måste det finnas en hög grad av förtroende för att man ska våga ge och ta emot feedback. Observationer ska inte kännas som om man blir granskad, utan kännas som något värdefullt som ger nya infallsvinklar och perspektiv. I början kan det vara svårt att veta vad man ska titta på. Då kan det vara bra om man väljer ut ett tydligt, mätbart mål. Nackdelen med det är dock att helheten och andra mönster inte iakttas som egentligen är det primära och då kommer man inte åt kärnan. Läs gärna mer här. (https://libris.kb.se/bib/8352758)

Några fördelar med att använda observationer i skolan är att få syn på mönster och tendenser, fånga upp skillnaden mellan vad som sägs och vad som faktiskt görs.  Det kan utgöra en grund för fortsatt utvecklings- och förbättringsarbete. Helen Timperley menar att det finns ett tydligt samband mellan utveckling och fortbildning av lärares profession och elevers lärande. Genom att synliggöra, undersöka och reflektera kring vår egen undervisning, först då, kan man göra en förflyttning och förbättra genom medveten förändring.

Största vinsten, förutom ett roligt projekt med underbara kollegor och elever och det jag mest tar med mig, är reflektionen över min egen undervisning. Hur den kan förbättras och varför det blir som det blir och inte alltid som jag tänkt.

 

Frågor att diskutera:

  • Hur gör du när du reflektera över din undervisning?
  • Vad ser du för fördelar om du skulle observera dina kollegor?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *