Klassrummet som den tredje pedagogen

Efter ett färgsprakande studiebesök i en Londonskola i januari började jag fundera lite mer över den fysiska skolmiljön och hur den kan påverka både trivsel och prestation och ställde mig frågan – Hur ser det ut i ditt klassrum egentligen, Mattias?


Hur ser det ut i ditt klassrum?

  • Är det trivsamt och inspirerande?
  • Funktionellt?
  • Anpassat för de som tillbringar hela sina arbetsdagar där?
  • Känns det välkomnande?
  • Är det estetiskt tilltalande men ändå fritt från onödig distraktion?
  • Väcker det uppmärksamhet för lärandet?
  • Är det ändamålsenligt ljussatt?
  • Har det en akustik som gör arbetsmiljön dräglig?
  • Finns det ergonomiska möbler?
  • Harmonierar färgerna?
  • Finns det utrymme för såväl enskilt arbete som grupparbete?

Vägg
Standardutförande för många väggar i skolan

Lycklig är den elev som har detta rum att komma till om man dessutom blir mött av en bra pedagog och trevliga klasskamrater. Nej, jag kan inte heller svara ja på de alla frågepunkter. Oftast har jag i min yrkeskarriär fått utgå från ”man tager vad man haver” -mentaliteten och sedan filat lite själv inom ramarna för vad som finns till hands. Man får helt enkelt stå ut med de solkiga  och skavda väggarna med alldeles för många skruvhål och försöka göra det bästa av situationen.


Vad är viktigt i den fysiska klassrumsmiljön?

Men vad är då viktigt i den fysiska miljön?
Leif Strandberg som är psykolog och har arbetat i över fyrtio år med skolutveckling menar att “skolans utformning bör betona tre typer av rum. Ett rum där lärarens berättelse står i fokus, ett rum för samarbete med kamrater och ett för elevens inre dialog.” och att skolan måste innehålla ”rum som ger eleven utvecklingshopp. Böcker, bilder, teknisk apparatur och material som skapar den inspirerande miljö som utmanar eleven.”
Läs gärna vidare i hans artikel från Lärarnas Nyheter


Rum som har tilltalat mig

När jag tänker tillbaka på min egen skolgång och på några av dess trevligaste stunder har de flesta minnen det gemensamt att jag också trivts i den fysiska miljön. Framförallt gäller detta  låg- och mellanstadietiden där min klass hade ett eget hemklassrum som var ombonat och kändes som något vi i klassen ägde tillsammans med fröken. På den tiden hade vi dessutom fortfarande kvar bänkarna med lock där jag tyckte det kändes som att jag hade min egen lilla värld.  

Det första klassrummet jag kommer att tänka på från min högstadieskolgång var det där vi hade historia. Det var bara under historielektionerna som vi hade just det klassrummet. Förutom att det hängde spännande kartor, pergament med hieroglyfer, en sabel, fossiler och andra spännande föremål på väggarna så var det det enda klassrum som var upplyst av glödlampor istället för lysrör. Det blev något dunklare men mycket mysigare och mina minnen säger mig att hela klassen var mer dämpad under dessa lektioner, trots att vi hade samma lärare i övriga SO-ämnen. Det var lite andaktsfullt att komma in i detta klassrum.

Jag minns också specialläraren Ingers rum på min första fasta arbetsplats. Det var en plats för alla sinnen sinnen. Det luktade svagt gott och mystiskt, allt som oftast låg det något spännande och grodde i fönsterkarmen, det fanns fantasieggande föremål i olika former att känna på och det fanns lugn musik. Det fanns olika underlag som man kunde välja att sitta på. Det var välvädrat och det kändes alltid friskt att komma in i Ingers rum. Många elever, även de som inte behövde komma till henne, ville komma förbi och titta in en stund.


Pedagogiska inriktningar där miljön är viktig

Jag tror att miljön har stor betydelse för trivsel och inlärning och det finns ju dessutom pedagogiska inriktningar som anser att miljön har stort värde. Montessoripedagogiken betonar miljöns betydelse för elevernas utveckling och har stort fokus på miljö och material. I Reggio Emilia-pedagogiken ser man miljön som ”Den tredje pedagogen” efter läraren och klasskamraterna ungefär som ett fotbollslag ser hemmapubliken som den tolfte spelaren. Något som faktiskt hjälper till att nå dit man vill.


För mycket av det goda?

Skärmavbild 2016-02-15 kl. 22.25.06I januari var jag som sagt på ett trevligt skolbesök i östra London som väckte tankar kring fysisk klassrumsmiljö. Elm Park Primary School är en ”year 1-6” skola och det som fångade min uppmärksamhet mest under besöket var den oerhörda mängd färgglatt och omsorgsfullt laminerade  grammatikregler, instruktioner, tabeller, diagram, bilder, symboler, kartor, svårstavade ord och allmäna tips i olika ämnen som prydde de flesta ytor.


IMG_1336Förutom detta fanns det också en hel del elevalster uppsatta. Men det som det fanns mest av var förhållningsregler. Barnen kunde INTE komma undan. Dessa täckte väggar, dörrar, skåp och till och med fönster. Det var ibland svårt att lista ut vilken färg väggen hade där bakom…

IMG_1312Dessutom fanns det så många kulörta visdomsord att man kunde tro att man hamnat i en New Age affär i Camden… Det mesta var laminerat och som sagt väldigt färgglatt. På samma gång trevligt och koncentrationskrävande och vad jag förstod på Mrs Woods som visade runt skolan var en hel del av det som hängde på väggarna obligatoriskt och centralt styrt material. Det var en färgsprakande och intressant upplevelse.


Less is more?

Själv jobbar jag i en särskild undervisningsgrupp och jag och mina kollegor försöker navigera rätt i balansen när det gäller intryck så gott det går. På morgonen när eleverna kommer spelar vi alltid lugn musik, har dämpad belysning och tända ljus. JLDet känns som att det hjälper till att få en lugn start på dagen. Personligen gillar jag att hänga upp spännande och fantasieggande saker på väggarna – bilder som utmanar, inspirerar och väcker tankar som den här på månens faser under året som vid närmare eftertanke hängt uppe alldeles för länge nu. Men som sagt, för några elever kan det bli för många intryck. En dag på Elm Park skulle nog kunna slita en hel del på mina elever…


Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Det finns förstås inte någon standardlösning som skulle passa för alla elever men jag är övertygad om att man kan göra medvetna anpassningar i den fysiska miljön som kan leda till någon positiv utveckling för varje grupp av barn. Vi tillbringar ju en stor del av våra liv i klassrummen tillsammans med eleverna så det kan vara väl värt en insats!


Att diskutera

  • Vad i den fysiska miljön tror du har inverkan på dina elever?
  • Om du skulle göra tre förändringar  (som är direkt genomförbara) i den fysiska miljön i ditt klassrum – vilka skulle det vara?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *