Kemihandledning och agera bollplank

En variant av kollegialt lärande mellan grundskola – gymnasiet

I alla professioner krävs att vi kompetensutvecklar oss. Det är tur. Det är bra. Det är utmanande. Det är (oftast) kul. Och så kan det även kännas ensamt. Föreläsningar och litteratur betas av, uppgifter skickas in, men däremellan mår vi bra av (läs bättre, bäst) att tillsammans med andra få möjlighet att bearbeta nytt lärande, samtala, ställa frågor och få nya synvinklar. Då ökar vårt kunskapsbyggande. Helen Timperley visar i sin modell för professionellt lärande att kollegialt processande är ett hållbart kunskapsbyggande .

Tillgången till extern expertis är väsentligt för att fördjupa kunskap och pedagogisk skicklighet. Men det räcker inte. Timperley påtalar att det är väsentligt att vi ställer oss frågorna:

  • Vad måste vi lära oss?
  • Vem kan hjälpa dig?

Med anledning av det sistnämnda blev jag i början av november tillfrågad om jag kunde tänka mig att bistå en lärare på en av kommunens grundskolor. Kollegan hade påbörjat kompletteringsstudier i kemi via distans på Kristianstads högskola. Skulle jag kunna tänka mig att vara behjälplig och fungera som bollplank? Med förhoppningen att jag kunde reda ut ditt o datt inom kemins spännande väsen…

-Jo, men visst!

Så tog det vid som brukar sätta käppar i hjulet : logistiken, schemakrockar…Hur skulle vi få till våra möten? Men det hela löstes genom att vi har 1 – 1,5 h arbetslunch, tisdagar, då vi träffas på min arbetsplats, NFU. Jag sitter med min lunchmacka i ena handen och penna till lilla whiteboarden i den andra handen. Det var enda sättet att få ihop tid tillsammans, och det fungerar faktiskt bra! (Tack Lars, för att du står ut med mitt ätande, pratande, viftande…!)

Inför varje träff får jag temat för den senaste föreläsningen på högskolan. Så går vi igenom frågor och centrala begrepp. Jag ritar och beskriver, förklarar och försöker mig på att ge exempel, konkretioner och lämpliga liknelser. Vi skrattar och det hörs: -aha, nu förstår jag! -Är det så det är! -Varför sa ingen det? -Kan dom inte skriva ut varför polariteten hos ett kemiskt ämne spelar roll för hur en emulsion bildas eller…

Det är roligt kemisnack och det är kul att få förmånen att agera pedagogiskt bollplank i denna versionen. Jag själv utvecklas i att kommunicera kemiska principer utifrån en annan vinkel än den jag praktiserar gentemot elever. Det är utvecklande.

Blir du själv tillfrågad om liknande uppdrag, så är mitt råd säg: ja, ja tack gärna!

Vi fortsätter med träffarna efter jullovet. Men detta är inte ett bara ett tillfälligt upplägg utan jag och min grundskolekollega är rörande överens om att ha påbörjat ett fortlöpande samarbete mellan grundskola och gymnasiet. Vi har i våra respektive bakfickor många idéer för hur detta är början på ett fortlöpande utbyte våra skolor och klasser emellan.

Att diskutera:

  • Hur ser samarbetet mellan grundskola och gymnasium ut i din kommun?
  • Vem hjälper dig?
  • Vem kläcker du samarbetsidéer med ?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *