Kan vi leka?

I elevernas huvud: Hur kom människan till jorden? Var människan först en apa? Eller var det Gud som skapade oss? I vårt tema om rymden har frågorna, tankarna och funderingarna varit många. Eleverna har såklart varit intresserade av planeter, stjärnor, stjärnbilder och allt annat spännande som finns där ute i rymden men de visade ett extra stort intresse kring just livets uppkomst på jorden. Därför fick vi stanna kvar i den delen av temat lite extra länge.

I mitt huvud: Hur kan vi göra när det blir svårt att sitta stilla utan att tappa fokus på innehållet? Jag vill att alla ska kunna vara delaktiga utifrån sin förmåga, hur? På vilket sätt kan jag använda barnens lek som inslag i undervisningen? I detta blogginlägg kommer jag berätta om hur vi arbetade med livets uppkomst och kring hur vi kan använda leken som en del av lärandet.

Vi började med att samla på oss frågor kring livets uppkomst på jorden i en frågebank som vi samlade i ett gemensamt dokument. Därefter samtalade vi kring de förställningar som barnen redan hade. Några hade hört att Gud skapade människan andra hade hört att vi kom från aporna osv. Det blev mycket pratande och även om alla var intresserade och nyfikna blev det spring i benen efter ett tag. I vanliga falla brukar vi då ta en bensträckare i form av olika typer av brainbreaks, Just dance eller annat rörelsepass. Men jag kan ibland uppleva att detta gör att eleverna tappar tråden och att samtalen efter ett sådant pass inte blir lika koncentrerade som innan rörelsepasset. Jag kan också uppleva att inte alla är delaktiga trots att de behöver röra på sig. Jag tänkte därför att vi skulle prova något annat. Jag delade in barnen i mindre grupper utefter vad de hade för förförståelse kring livets uppkomst. De fick i uppgift att leka fritt med varandra i gruppen kring sin förförståelse, tex de som trodde att människan kom från aporna fick helt fritt leka det. De första minuterna var de lite stela och visste inte riktigt hur de skulle göra och tittade på mig. ”Lek!” svarade jag. Efter ett litet tag började de så smått att leka och efter ytterligare en stund var alla i full gång med att leka sin förförståelse tillsammans med sin grupp. När grupperna fått leka en liten stund samlade jag ihop klassen igen. I lekarna hade det skapats ännu fler frågor eftersom de upptäckte att vissa delar inte kunde stämma med det som de fått berättat för sig och tagit för sin sanning. Ett sådant exempel var att hur kunde en apa bara bli en människa? Detta hade de inte reflekterat över innan de lekte utan det var leken i sig som väckte denna reflektion.

Eleverna undrade också hur det kom sig att man trodde så olika om hur livet på jorden skapades, vilket i sin tur ledde oss in på tro och vetenskap. Vi bestämde oss för att just nu ta reda på vad vetenskapen säger. För att samla på oss kunskap kring detta tittade vi på filmer, läste texter, reflekterade och diskuterade, tittade på bilder, ritade egna bilder och lekte de olika sakerna vi lärt oss.

När vi lärt oss mycket kring livets uppkomst på jorden utifrån ett vetenskapligt perspektiv skrev vi en gemensam text från Big bang, till hur vatten på jorden bildades, hur de första encelliga organismerna kom till osv fram till de första Homo sapiens. När texten var helt klar bestämde vi att vi skulle leka/improvisera hela tillsammans. Jag delade in barnen i grupper kopplat till textens olika delar. Jag var uppläsare och under tiden jag läste högt kom de olika grupperna fram och lekte/improviserade det jag läste medan de andra såg på. Efter hand som jag läste avlöste grupperna varandra till dess att hela texten var läst och alla fått improvisera. På så sätt fick också alla vara både mottagare och avsändare av innehållet.

Jag vill lyfta fram hur man kan använda leken som en del i lärandet genom ovanstående undervisningsexempel. Vi kan hitta mängder av forskning som stödjer detta. Bland andra lyfter Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet fram flera vinster med att använda leken som en del av undervisningen tex blir eleverna aktiva deltagare och inte passiva mottagare. Leken utvecklar barnens fantasi och i leken går det att föreställa sig hur saker kan vara annorlunda – något som enligt Pramling är grundläggande för vår förmåga att förstå vår omvärld.

Att diskutera:

  • Vilken syn har ni på lek i undervisningen?
  • Vilka positiva effekter samt utmaningar kan finnas med att använda leken på det sätt som beskrivs ovan?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *