Kamratrespons – Austin´s butterfly

Vi är många som använder oss av kamratrespons i våra klasser på olika sätt. Ibland kanske mer strukturerat med förutbestämda kriterier, med hjälp av ”two stars and a wish” eller checklistor. Ibland kanske barnen bara byter texter med varandra och läser igenom dem, för att ge kort muntlig respons kring tex läsbarhet – går texten att förstå?

Vår klass är van att arbeta tillsammans i sina lärpar och grupper, men det är kanske inte alltid så tydligt för barnen vad vinsten är med att ge och få kamratrespons. Med det här inlägget vill jag visa hur man på ett tydligt sätt kan synliggöra det för barnen och hur man kan få dem att se vinsten i att göra flera utkast, ge och få kamratrespons och feedforward, som det handlar om här. Vi pedagoger får syn på utvecklingen som sker och inte bara den slutgiltiga versionen; det summativa.

Jag genomförde övningen i ”Austin´s butterfly” med min klass på en bildlektion. Filmklippet har några år på nacken (2012), men är så bra att det är värt att aktualisera med jämna mellanrum. 

Ron Berger visar i sitt videoklipp (6:30 min.) hur Austin, 7 år, med hjälp av sina klasskamraters respons förbättrar och utvecklar sin bild av en fjäril (Tiger swallow tail), från en streckteckning till ett mästerverk. Barnen gör flera utkast och mellan varje utkast ger och får de feedback i form av ”feedforward”. Här har Berger en responsgrupp pga att barnen är yngre, men vi använde våra lärpar som är vana vid responsarbete.

Först visade jag ett fotografi på fjärilen via projektorn och berättade att i dag skulle vi träna på att avbilda en fjäril. Många trodde då inte att det skulle gå. ”Det är ju en jättesvår bild du valt.”, ”Jag kan inte rita fjärilar.” Ett fixed mindset, som redan i inledningen hindrar barnens tankar och möjligheter till lärande och utveckling.  Jag påpekade, som vi alltid gör, att vi kan inte ÄN, men tillsammans kommer vi lyckas. Genom kamratrespons, som vi redan arbetar med i andra ämnen, kommer vi göra framsteg även i den här uppgiften. Alla blev nyfikna på hur det skulle gå till.

Barnen började med att göra ett första utkast. Det skulle bara vara kropp och vingar, inget mönster än. Vi sa att det ser bra ut, men vi är inte klara ÄN. Det är en god början. Lärparen fick sedan instruktionen av mig att ge respons på vingarnas form. Sedan gjorde vi ett andra utkast. Då var instruktionen att ge respons på kroppen. Alla utkast hade barnen framför sig på bänken, så de kunde titta på dem och jobba med förbättringarna. Efter tredje utkastet var det dags att rita mönstret och ge respons på det. Det fjärde utkastet färglades.

När vi satte oss tillsammans i ringen och hade alla utkast framför oss, var det en härlig känsla. Barnen var mycket nöjda med sin prestation och ingen hade kunnat tro att det skulle bli så likt. Att kvaliteten på den fjärde bilden, var mycket högre än på den första såg alla tydligt. Vi pratade om hur konkreta, beskrivande tips och förslag på förbättringar, hade lett arbetet framåt och att vi inte fått samma utveckling om vi hoppat över kamrataresponsen. Vi pratade mer om de framsteg barnen gjort än själva slutprodukten. Vi diskuterade också att man inte alltid är klar när man gjort EN bild eller EN text, utan att det finns mer att jobba på och förbättra. Det är både roligt och lättare att göra det tillsammans.

Det är alltid viktigt att ha ett tydligt mål. Här är målet synliggjort från början, ett fotografi som förebild. Under arbetets gång har man delmål och man jobbar med att göra flera utkast. Med hjälp av kamratrespons använder barnen sina positiva, kritiska ögon och ger konkreta tips, inom väl avgränsade områden, vilka för arbetet framåt – ”feedforward”. Responsen bör vara fri från värderingar, så inga ”Det är bra”, ”Snygga vingar” osv, utan säg, peka och visa på det som kan förbättras. Kamratrespons höjer kvaliteten och utkasten hjälper barnen och oss pedagoger att få syn på lärandeprocessen.

Att diskutera

  • I vilka ämnen och sammanhang använder du dig av kamratrespons? Går det att utveckla?
  • Vilka effekter vill du se av kamratrespons och på vilket sätt blir de synliga?
  • Hur får du syn på processen och inte bara det slutliga resultatet?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *