Jämföra texter – ett sätt att få eleverna att reflektera över sitt lärande

Nu har vi just genomfört de nationella proven i svenska i min trea. Det som slår mig är, att även om vi har arbetat mycket med hur man skriver en text som andra förstår verkar det inte som alla elever läser sin egen text med andras ögon, och funderar på om någon annan skulle förstå denna text. Hur får man eleverna att se på sin text med andras ögon? Jag går som vanligt till Dylan Williams nyckelstrategier. Eleven måste själv vara aktiv i lärandeprocessen, för att kunna nå metakognition. (William, 2007) Ett sätt att utveckla elevernas metakognition, det vill säga att eleven är medveten om sitt eget tänkande, är att låta dem ta del av varandras arbeten och strategitänk. Då får eleverna exempel att jämföra med, vilket underlättar reflektionen kring det egna lärandet.

Jag valde ut och avidentifierade två elevtexter från årskurs 3, det var inte några av mina egna elevers. En av dem var över kunskapskravet och den andra nådde inte kunskapskravet. Dessa satte jag på en padlet. Detta är en digital anslagstavla där man kan sätta upp ”lappar” med olika texter. Eleverna kan t ex sätta upp sina texter på denna under lektionen och man kan på så sätt läsa varandras texter samtidigt. Ett arbetssätt jag nyss har börjat med som känns bra.

I mina klasser använder jag målskyltar som vi fyller i varje lektion. Dessa har rubrikerna
Idag arbetar vi med
Så att vi kan
Vi vet att vi kan om

Vi började som vanligt lektionen med att skriva vad vi skulle arbeta med på vår första målskylt, men denna gång fyllde jag inte i vad vi ska kunna efter lektionen och hur vi ska visa vad vi lärt oss, det ska förhoppningsvis komma under lektionen. Du kan läsa mer om våra målskyltar i ett tidigare inlägg. Tydliga och konkreta lektionsmål Vi förberedde sedan lektionen genom att alla elever öppnade en digital whiteboard på sin chromebook. På whiteboard.fi skapar jag mycket enkelt en klass och sedan går eleverna med i klassen med hjälp av en kort kod som jag delar ut. Jag kan sedan skifta mellan att ha en egen whiteboard synlig för alla eller alla elevers whiteboard framme samtidigt. Vi kan då se många små whiteboards samtidigt och vill vi läsa vad just en elev har skrivit kan vi zooma in på denna.

Efter detta öppnade jag vår Padlet så samtliga elever kunde se texterna på Smartboarden. De fick läsa båda texterna på egen hand och under läsningen skulle de fundera på vilken text som var svårast att läsa. Sedan öppnade alla sin digitala whiteboard. Där skrev de siffran för den text de valt. Det visade sig då att alla elever tyckte att samma text var svår att läsa. Då fortsatte vi med att fundera på varför denna text var svår att läsa. Dessa tankar skrev de också på sin whiteboard. När vi sedan gemensamt tittade på varandras tavlor kom vi fram till att det berodde på att det inte fanns punkt och stor bokstav, det var mycket stavfel, ibland saknades det mellanrum mellan orden och det fanns ingen röd tråd. Nu kunde vi skriva på våra målskyltar att det vi ska kunna efter lektionen är just dessa punkter. Anledningen till att kunna detta blev också mycket tydlig, för att andra ska förstå vår text. Aldrig har jag känt att anledningen till lektionen har blivit så tydlig för eleverna!

Nu var det dags för nästa steg, att arbeta med texten så att den når kunskapskraven. Första gången vi arbetade med att jämföra texter fick de arbeta parvis med detta men vid det andra tillfället arbetade vi med EPA så att de först arbetade själva innan de hjälptes åt parvis. Nu gällde det att bilda hela meningar så att punkt och stor bokstav kom på rätt ställe. Vi hade också diskuterat att för många stavfel faktiskt gör att man inte förstår vad författaren menar. Jakten på stavfel satte nu igång och vi fick en väldigt bra diskussion kring hur ord egentligen stavas. Detta blev en lektion när faktiskt samtliga elever ville veta hur ord stavas, de hade ju märkt hur svårt det var att läsa en text med många stavfel.
− Vad betyder ”hanjikenu”?
− Hen menar nog ”han gick ännu”.
− Oj, hen har ju inga mellanrum heller, det måste vi ändra på.
Snart gick diskussionen vidare till att gälla innehållet.
− Var utspelar den sig egentligen? Men han är nog på två ställen, detta är svårt att förstå, jag får lägga till lite.
− Vem är det som pratar i garderoben? Jag hittar på ett nytt slut.

En annan av Dylan Williams nyckelstrategier handlar om att eleverna lyfter varandras lärande då de får tillfälle att samspela. Använd eleverna som undervisningsresurser för varandra. (William, 2007) När alla har arbetat en bra stund med texten är det dags att läsa varandras texter. Diskussionerna blir verkligen aktiva. De handlar om stavning, längden på meningar och att texten har blivit roligare eller mer spännande. Jag tipsade eleverna om att använda ”Stjärnor och tips” ( ”Two stars and a wish” )som vi brukar eftersom det då är lättare att förklara för den andre vad som är bra och vad den kan arbeta mer på. Jag hör hur de verkligen hjälper varandra och de flesta ändrar i sin text allt eftersom diskussionen fortgår.

Eleverna jämför sina texter, som ligger på Padlet.
Eleverna jämför sina texter, som ligger på Padlet.

Sista steget är nu att alla får ta del av varandras texter. Vi lägger upp en text/par på vår Padlet. Eleverna läser sin egen text högt, precis som den är skriven, och sedan har vi handuppräckning på hur många som förstår texten. Den behöver inte vara perfekt, frågan är om vi förstår den. Samtliga texter förstås av en majoritet av klassen, oftast av alla, nu kan vi åter titta på våra målskyltar.

Idag arbetar vi med texter
Så att vi kan
stava vanliga ord, sätta ut punkt och stor bokstav, skriva med en röd tråd
Vi vet att vi kan om
andra förstår vår text

Utifrån vad som står på dessa får vi ivriga diskussioner kring vad kompisarna har gjort för förändringar av texten. Det blir både stjärnor och tips. Det som då slår mig är att även de svaga eleverna som första lektionen inte kom med några förslag på hur man kunde ändra texten nu hade flera förslag på var det fattades punkt, hur ord stavas och att det måste vara mellanrum mellan orden.

Sällan har väl målen med lektionen blivit så tydliga och eleverna blivit så medvetna om varför de måste fundera över sitt eget lärande och varför de måste kunna det vi arbetar med på lektionen!

 

Att diskutera:

  1. Hur lägger du upp en lektion som får eleverna att reflektera över sitt lärande?
  2. Hur gör du målen med lektionen tydliga?
  3. Vid vilka olika arbetsområden passar det bra med EPA?
Jämföra texter - få eleverna att reflektera över sitt lärande
Jämföra texter – få eleverna att reflektera över sitt lärande
Share Button
Om författaren

3 reaktioner på ”Jämföra texter – ett sätt att få eleverna att reflektera över sitt lärande”

  1. Det här inlägget är precis vad jag behöver för att få större förståelse när jag läser Att följa lärande (Williams 2015). Ser framemot att diskutera detta vidare på PedagogiskPub i Svedala till hösten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *