”Jägare eller jordbrukare? Vi har alla ADHD.”

Svedala kommun hade KU-dag i fredags, 25 september, och jag tänkte dela några tankar och funderingar med er. I slutet följer några tips, som nästan alltid fungerar.

På förmiddagen ökade vi vår kunskap runt barn med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) med betoning på ADHD och autism. Vi hade föreläsningar, såg en film (det är den jag bl.a. fastnade för på grund av en viss klass jag har) och gruppdiskussioner. På eftermiddagen diskuterade vi delar av boken ”Lektionsdesign – en handbok” (Helena Wallberg). Hörde de två delarna ihop? Svar: ja.


Det fanns två syften med dagen. Det första var att öka vår kunskap kring NPF, det andra att därefter få tips för lektionsuppbyggnad, så att vi kan koppla ihop varje barns förutsättningar med ett lektionsinnehåll som utmanar alla utan att för den skull vara splittrat och sönderdelat på grund av alltför många individuella anpassningar. Min kollega Jessika Svensson har i ett tidigare inlägg introducerat boken, klicka här, om ni vill läsa om den. När jag läste boken, kände jag igen många av mina idéer och metoder. Mina inlägg genom åren koncentrerar sig ofta på differentierad och explicit undervisning som inkluderar, snarare än på individuella anpassningar som exkluderar.

Och nu till filmen.

 

”Vi har inte förändrats på 10 000 år”, säger psykiatriker och mediakändis Anders Hansson. Titta på ”Fördel med ADHD”, om inte hela inslaget, vilket jag rekommenderar, så i alla fall ca 9 min, annars förstår ni inte mig här nedan.

Vår livsstil har alltså helt ändrat sig men inte vi, säger Anders Hansson. Det skapar problem för dem som har höga drag av ADHD. Belöningssystemet fungerar inte riktigt som det var tänkt.

Som lärare står jag just nu, ht 2020, framför min största utmaning. Aldrig har jag haft så många elever i ett och samma klassrum som tycks passa bättre till ”ett rörligt och impulsivt liv på savannen än ett lugnt och stillsamt i den gemensamma jordbrukarbyn”. I min by finns ju då skolan och i klassrummet finns 25 individer av vilka många mer eller mindre är ”jägare”. Och så kommer jag och ska göra dugliga ”jordbrukare” av dem. Titta på bilden Anders Hansson visar på 7.45 min, lyssna och begrunda!

Olika samhällen – olika krav

”Jägare”
Hantera föränderlig miljö
Ta snabba beslut
Kunna reagera blixtsnabbt på allt
runtom en
Planera i termer av minuter timmar

”Jordbrukare”
Hantera en och samma miljö
Ta långsiktiga beslut
Bortse från distraktioner och inte reagera på allt runtom en
Planera i termer av månader, år

Så, hur löser jag situationen? Jag får ju nog bygga upp en strategi. Min verktygslåda är tämligen välutrustad, men ni vet ju också att till exempel en hylsnyckel inte alltid passar med en gång. Man får testa sig fram till rätt storlek. Hur det kommer att gå, vet jag inte i skrivande stund. Nedanstående tänker jag prova från och med nästa vecka:

Tips/försök 1:

  • Jag ska så snabbt som möjligt lära mig några personliga saker om de ledande jägarna, vad de gillar, inte gillar, fritid, kompisar; syfte 1: att skapa relationer, syfte 2: att göra lektionerna mer personliga (använda min info då och då i exempel, anknyta till vad jag vet om dem, göra dem synliga i positiva sammanhang)

Tips/försök 2:

  • Göra minutiösa planeringar med flera korta uppgifter så att slutet på arbetsinsatsen är mätbart och inom synhåll (jag ska inte bli frustrerad om allt ändå kollapsar, träning ger färdighet; dessutom finns det också jordbrukare i klassen och de kan jobba på ”ostört”, eftersom jag ser till att uppgifterna kan klaras på egen hand)
  • Ett bra tag framöver kommer alla planeringar att se likadana ut (igenkänningsfaktor =trygghet)

Tips/försök 3:

  • Hålla hårt i vissa rutiner jag har skapat (t ex att alltid skriva ämne och tid för lektionen samt en, två korta punkter om innehåll längst bort i ena hörnet av tavlan= lätt att hitta= trygghet, alltid med svart tuschpenna, (lagom) stora tecken)
  • Hålla hårt i vissa ritualer jag har skapat (t ex vänta tills alla sitter tyst, jag sträcker ut armarna i en välkomnande gest och hälsar, eleverna hälsar tillbaka = alltid samma fraser, tråkigt (?), nej eleverna gillar det= trygghet). Det brukar funka alldeles utmärkt och sedan löper i regel lektionerna på lugnt och fint men tyvärr håller tillståndet för tillfället inte i sig i den här klassen. Jägarna vill ut på jakt, jag vill att de sitter stilla och tillverkar sina pilar. Våra önskemål krockar.

Kunskap är utvecklande. Jag blev kunnigare i fredags. Jag har inte tidigare sett på ADHD som en, i vissa lägen, positiv ursprungsfunktion, som dessutom – enligt Anders Hansson – i olika grad finns hos oss alla. Om möjligt, kan jag kanske berätta mer om några veckor…. okej, månader. Allt tar sin tid, inga kvickfix här. Om några månader ska jag också sätta omdömen och betyg. Hoppas att jag tills dess har fått jägarna att jaga utanför byn.

Att diskutera:

  1. Håller du med Anders Hansson och på vilket sätt ger han dig i så fall användbar kunskap?
  2. Hur hanterar du ”jägarna” i ditt klassrum?
  3. År det önskvärt/möjligt att göra ”jordbrukare” av ”jägare”?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Naverlönnskolan | cornelia.falkentoft@skola.svedala.se

Lärare i tyska och engelska på Naverlönnskolan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *