Innebär prov alltid att eleverna måste läsa på hemma?

Det här blogginlägget handlar om hur man kan sköta provförberedelser i skolan istället för hemma. Upplägget utgår från NO men går lika bra att göra i andra ämnen. Jag är nämligen en sån där lärare som nästan aldrig ger eleverna några hemuppgifter. Det beror på lite olika saker, jag har inte någon konsekvent ideologi som backar upp hur jag resonerar om exempelvis läxor och förberedda prov. Till viss del anar jag att det kan handla om tid och bekvämlighet. Hemuppgifter måste administreras och följas upp. Som förälder till barn i skolåldern vet jag också hur konfliktfullt läxor kan vara och vilka konsekvenser det får för de där dyra timmarna man vill tillbringa tillsammans. Min son som går på gymnasiet har en arbetsvecka som långt överskrider 40 timmar. Men jag är inte konsekvent, någon gång per termin slinker det med en läxa med mina elever men då anser jag att det skall handla om sådant som vi redan grundat ordentligt i skolan. Om det skall ges hemuppgifter får de handla om rent utförande och möjligtvis befästande, inte att förståelsen skall nås hemma. Då blir skolan ojämlik, alla har inte samma möjligheter att kunna göra läxor. Detta är ur ett rent NO-perspektiv, jag förstår att det kan finnas anledning att resonera på ett annat sätt i andra skolämnen.

Till hemuppgifter hör också att förbereda sig inför prov. Jag har prov då och då. Jag vill gärna ha både formativt och summativt underlag för mina bedömningar. Båda sätten har sina fördelar och det ena utesluter inte det andra. Däremot tycker jag att elevernas förberedelser hemma har alltför stor betydelse om man har traditionella “läsa på” prov. Det där handlar om värderingar man har som lärare. Prov innebär många gånger att eleverna först skall läsa på, sedan blir det test. Men det måste ju inte vara så, jag har därför provat att lägga upp det hela på ett annat sätt.

Under inledningen av terminen har jag i åk 7 jobbat med begreppet värme. Vi har byggt på begreppet bit för bit och gjort begreppsordlistor som vi backat upp med teori, kopplingar till omvärlden och laborationer. Vi har sammanfattat, repeterat och tränat. Nu ville  jag också ha ett summativt test men jag ville av olika skäl inte låta eleverna läsa på hemma som  inför ett traditionellt prov

Till mitt förfogande hade jag en lång lektion vilket innebär 80 min. Den första delen, ca 50 minuter ägnades åt förberedelser som jag kallade för att förstärka kunskaperna. Det innebar att eleverna hade en rad olika alternativ som de kunde välja mellan, på egen hand eller tillsammans med klasskamrater. Eleverna kunde också komma med egna förslag. Alternativen som stod till buds var följande:

  • Jobba med sin begreppsordlistan som man delade med en klasskompis som granskade (peer review)
  • Göra en Mindmap på sin Chromebook
  • Använda begreppskort (begreppen på ena sidan, förklaringarna på den andra) som jag iordningställt
  • Använda läroboken (lyssna/läsa och använda lärobokens digitala material)
  • Använda vårt digitala läromedel (text, filmer och quiz)

Detta funkade mycket bra. De flesta eleverna  använde sig av 2-3 av alternativen och alternerade mellan att jobba individuellt och tillsammans med andra. 50 minuter var lagom lång tid. Ingen hann att tröttna men jag märkte att intensiteten gick ned något mot slutet.

Lektionen avslutades med något som jag kallade enskilda uppgifter. Jag förklarade dem med att eleverna skulle kunna testa om de hade förstärkt sin kunskap och samtidigt visa mig hur det hade gått. Uppgifterna bestod av några enkla frågor som direkt kunde kopplas till begreppen och som avslutning några frågor av utredande karaktär inspirerade av Nordlabs uppgifter om värme. Eleverna besvarade frågorna i ett Google formulär. Resultatet överlag var bättre än vad traditionella prov brukar ge.

Vilka fördelar fanns med att göra på det här sättet? Jag och eleverna slapp all anspänning och nervositet som kan uppkomma i provsituationen. Inga låsningar, inga eleverna som är förtvivlade för att de har glömt av vad de har läst, inga elever som inte kommer till skolan på grund av provet. Eleverna och jag kan diskutera deras resultat utifrån en gemensam utgångspunkt, lektionsarbetet och undervisningen i stället för saker som jag inte kan påverka, nämligen hur mycket tid de har lagt på att förbereda sig hemma. En sådant här upplägg kräver naturligtvis att man har varit tydlig med vad eleverna skall lära sig och att man varje lektion återkopplat hur lärandet framskrider. Det kan inte vara isolerad insats på slutet.

Kan man säga att jag har haft ett prov? Det beror på. Om prov innebär att först läsa på hemma, hoppas att man läst rätt saker och tillräckligt mycket för att sedan kunna svara på frågor i skolan så har jag inte haft prov. Om man frågar eleverna har de inte haft prov (jag undvek medvetet begreppet “prov”). Men om man menar att man summativt testar kunskaper som är sprungna ur undervisningen och som vi byggt upp tillsammans, ja då har jag haft ett prov med mina elever.

Att diskutera

  • Hur backar du upp dina ståndpunkter om hemuppgifter?
  • Vad innebär prov för dig?
Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *