Inkluderande undervisning

I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika kognitiva, fysiska eller emotionella svårigheter. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. Jag brukar lägga fokus på vad är det är som fungerar i mitt klassrum och varför det fungerar? Vi har under vårterminen arbetat med inkludering på Marbäcksskolan. Vad är inkludering och vad är en inkluderande uppgift?

Inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. Orsaker till elevers svårigheter ska sökas i undervisningssituationer och inte hos eleverna själva.

Hur ska jag då planera mina lektioner och uppgifter så att alla elever inkluderas och lyckas? 

Mina erfarenheter är att elever bäst utvecklar tilltron till sin egen förmåga genom att läraren är ledare i klassrummet och skapar en unik relation till varje elev som bygger på ömsesidig respekt och trygghet. Ett sätt att skapa trygghet för eleverna är att jag tar mig tid att uppmärksammasolidarity-649713_640 varje elev. Exempelvis står jag varje morgon vid dörren och hälsar på varje elev, får ögonkontakt och småpratar lite. Här ser jag hur eleverna mår. Vissa elever bubblar av iver för att få berätta något andra är fortfarande sömninga. När mina elever kommer in i klassrummet står lektionens mål och arbetssätt för att nå målet uppskrivet i punkform på tavlan. På så sätt blir det tydligt för eleverna att läsa och överblicka vad som ska göras. Vi går igenom vad vi gjorde förra lektionen och sedan punktlistan tillsammans. Jag förklarar varför de ska göra uppgiften (från syftestexten) och innan eleverna börjar arbeta med sin uppgift brukar vi göra första delen tillsammans. Då blir det lättare för varje elev att förstå hur jag har tänkt mig uppgiften. Jag använder mig av Google Classroom i min undervisning och om eleverna ska göra  en skrivuppgift skriver vi kollaborativt för att alla elever ska komma igång med sitt arbete. I uppgifterna som eleverna gör på Google Classrom står även lektionens mål, formulerat på samma sätt som på tavlan. Tydlighet och igenkänning är vad som gäller. En av mina utmaningar är att få till bra avslut på lektioner. Tiden går ju, som alla vet, snabbt när man har roligt.  Jag har testat en del olika avslut men bäst för mig och mina elever blir det när jag avbryter aktiviteterna ca:10 min innan lektionens slut. Vi diskuterar vad vi har gjort under lektionen  och hur eleverna har arbetat för att nå målet.  Jag avslutar med att berätta vad vi ska göra nästa lektion. Även här krävs tydlighet från min sida för att skapa igenkänning och trygghet.

Hur ser mitt ledarskap i klassrummet ut?

När jag undervisar försöker jag  fokusera på att hitta strategier för att få en trygg, lugn och positiv undervisningsmiljö utan att vara för dominant och sträng. Under perioder upplever jag att mycket lektionstid och energi går åt till att tillrättavisa elever vilket skapar en negativ stämning i klassrummet. En strategi som fungerar för att motverka ovanstående är att inte höja rösten och tillrättavisa elever på avstånd utan istället gå bort till eleven i klassrummet och prata tyst. Jag sitter sällan ner, utan rör mig runt under lektionerna bland alla elever. Jag berömmer ofta mina elever istället för att tjata och tillrättavisa och ger direkt feedback under lektionerna.  Detta förhållningssätt till eleverna  bidrar till en trygg klassrumsmiljö där alla eleverna synliggörs och vi utvecklas tillsammans. 

Hur kan en inkluderande uppgift se ut?

En uppgift som snabbt blev en favorit bland mina elever är “dagens tal”. Det är en öppen uppgift som  utgår från svaret istället för uppgiften. Jag skriver ett tal på tavlan till exempel 36. Eleverna delar sedan in sin miniwhiteboard i fyra fält. Där skriver de en uppgift i varje fält med de fyra räknesätten där svaret är lika mycket som till exempel 36. Ställer jag som lärare en fråga, t.ex. vad 25 + 11 är lika med eller vadIMG_0332 80 – 44 är lika med krävs det olika kunskaper av eleverna. Om jag som lärare istället utgår från svaret kan alla elever,  oavsett kunskapsnivå, delta aktivt. De utmanar sig själva på sin egen nivå, lär sig av varandra och det synliggör för eleverna att det finns olika möjligheter att nå ett mål. Givetvis uppmuntrar jag eleverna att utmana sig själva att komma på så utmanande uppgifter som möjligt. Ju fler lösningar desto mer att upptäcka ocIMG_0331h diskutera. De elever som har matematiksvårigheter deltar med fördel i de lektioner som innefattar öppna frågor. Oftast stärker de lektionerna elevernas självförtroende i matematik då de har möjlighet att deltaga både konkret och muntligt under arbetets gång. De får också ta del av kompisarnas strategier vilket är positivt och kan ge nya infallsvinklar hos dem samt möjliggöra att de vidgar sitt matematiska tänkande. Eleverna har även insett att jag som lärare inte bara är ute efter ett svar utan alla elevers idéer och förslag uppmärksammas vid den här typen av uppgifter. Som lärare får man en tydlig bild av elevernas förståelse när de uttrycker sig muntligt och konkret.

Varför gillar eleverna uppgiften?

När jag frågar mina elever varför de gillar denna uppgiften svarar de nästan alla att de gillar uppgiften för att de kan variera svårighetsgraden i den. Att eleverna kan påverka svårighetsgraden på uppgiften är av betydelse för elevens motivation. Är uppgifterna för svåra är det lätt att eleverna ger upp, är de för lätta kan de kännas helt meningslösa för eleverna. Min erfarenhet är att många elever bara är intresserade av svaret i en uppgift och det är viktigt att min undervisning bidrar till att lösningen ska kännas mer spännande och intressant.

Att diskutera:

  1. Hur skapar du en trivsam undervisningsmiljö?
  2. Hur skulle du formulera en uppgift så att den blir inkluderande?
  3. Hur beskriver du ditt ledarskap i klassrummet?
Share Button

2 reaktion på “Inkluderande undervisning”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *