Ibland blir det inte som man tänkt sig!

Vi har precis tagit farväl av åk 9 och delat ut betygen till eleverna. En del tårar, men även många skratt åt galna upptåg och roliga minnen. När väl tystnaden lagt sig och allt kommer till ro, tänker jag tillbaka på NO / teknik-undervisningen, vad har fungerat och vad har inte fungerat?

Vi har under åren tagit oss igenom ett flertal olika teman inom fysik, kemi, biologi och tekniken. Vissa teman har blivit riktigt bra och andra har gått lite snett och slutresultatet har inte blivit det som var tänkt. Vid något tillfälle arbetade vi med kemi och allt blev väldigt teoretiskt; vi använde oss av fel grundmaterial som var både digitalt och analogt. Texterna var något för komplicerade (trots att jag försökte individanpassa) och det fanns för lite praktiska moment som vi kunde väva in i undervisningen (trots att jag letade i annat material och tog hjälp av i stort sett alla kollegor). Det där kemitemat valde vi att avsluta innan vi var klara och vi fick återkomma till flera av kunskapskraven vid ett senare tillfälle. Efter varje genomfört tema reflekterar eleverna och jag hur vi kunde gjort annorlunda, vad funkade och vad funkade inte. Vi funderar alltid igenom vilka erfarenheter vi har fått. Sista temat denna termin blev verkligen inte som vi tänkt.

Jag hade tidigare läst en forskningsrapport som handlar om ämnesintegrerad undervisning inom NO. Helena Person lyfter fram i sin avhandling Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7–9 att det inte finns en tydlig samsyn kring just hur fysik, kemi, biologi och teknik samspelar i undervisningen. Det visar sig att det inte har stor betydelse om undervisningen är ämnesintegrerad eller ämnesspecifik. Eleverna tar till sig ämnesinnehållet lika bra i båda fallen. Dock betonar Helena Person att både elever och lärare tycker undervisningen blir mer stimulerande när alla ämnena samspelar.

När vi går in i sista delen av denna termin och vi börjar planera upp undervisningen, är det inte med utgångspunkt i Helena Persons forskning, utan vi ska helt enkelt arbeta med elektrokemi. Vi ska fånga upp en del lösa trådar och kunskapskrav (de där som vi inte genomfört i tidigare tema).

Det ena leder dock till det andra och när vi arbetar med elektrokemin berör vi både elektricitet och magnetism inom fysiken. Detta leder i sin tur vidare till att vi börjar bygga och konstruera elektromagneter och motorer som berör flera delar inom tekniken. När vi väl kommit så långt får eleverna i uppgift att undersöka och leta fakta om hur elektromagneter och permanentmagneter användas tillsammans i vår vardag. Vid något tillfälle börjar vi diskutera hur en högtalare fungerar, eleverna hade i förbigående läste  ett kort stycke om att högtalare består av två olika sorters magneter, elektromagnet och permanentmagnet. Här föds nu en tanke om att vi ska bygga högtalare, jag hade för många år sedan läst en beskrivning hur man kan bygga en enkel högtalare. Jag har aldrig byggt en själv, skulle vi våga ge oss in i detta projekt? Ja, varför inte!

Sagt och gjort, det ena leder till det andra och vi bygger upp en plan att bygga egna högtalare. Eftersom det handlar om ljud, måste vi väva in biologin här, hur uppfattar vi människor ljud och ljudvågor? Plötsligt har det ena lett till det andra, från kemin till fysiken, vidare till tekniken och biologin, allt hänger ihop i en salig röra. Jag ser med förskräckelse hur eleverna kastar sig handlöst ut i de olika delarna och hur detta leder fram till att kemin, fysiken, biologin och tekniken plötsligt integreras med varandra. Jag ser även en stor arbetsglädje hos eleverna, de samarbetar, kommunicerar, diskuterar, reflekterar, drar slutsatser, letar fakta, bygger och konstruerar. Ja, många av kunskapskraven i alla fyra ämnena berörs.

Ja, hur gick det då? Ja, vi fick byggt många olika högtalare som fungerade (med varierande resultat). Eleverna fick med sig många nya kunskaper inom alla fyra ämnesområdena och de upplevde att undervisningen var rolig, den var varierande där de kunde se att deras kunskaper hängde ihop och att de kunde använda kunskaperna till något. Jag ser det som att undervisningen var stimulerande utifrån Helena Persons forskning.

Ja, det ena leder till det andra och det blir inte alltid som man har tänkt sig.

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni för att eleverna (och pedagogerna) ska uppleva en stimulerande undervisning?
  • Hur arbetar ni med ämnesintegrerad undervisning?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Ma/NO Aggarpsskolan | andreas.ekblad@svedala.se

Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *