I mitt förra inlägg Inkludering och involvering – några riktigt bra genomförda idéer nämnde jag som hastigast I huvudet på en elev, en av böckerna i kurslitteraturen som i början på 2000-talet användes på Malmö högskola för blivande språklärare. I boken beskrivs STRIMS-projektet, Strategier vid inlärning av moderna språk. Mycket av det som sägs kan anpassas till vilken undervisning och vilket ämne som helst och anledningen till varför jag just nu letade fram denna bok i min bokhylla var en föreläsning med Anna Tebelius Bodin som jag hade förmånen att lyssna på i början av oktober
Föreläsningen rubricerades som Att undervisa hjärnan – hur gör man? Jag vill gärna skriva om två av de ”highlights” som sedan dess har påverkat min undervisning eller snarare mitt sätt att möta min undervisning. Jag har ännu mer medvetet jobbat med mitt kroppsspråk samt med min vokabulär i klassrummet.
I boken står på sidan 8 att det viktigaste syftet med projektet var ”att undersöka elevers tankeprocesser…. vid inlärning” och Anna Tebelius Bodin pratar om just det – tankens betydelse när du ska lära dig någonting. Anna är inte hjärnexpert men påpekar att hon har förmånen att samarbeta med hjärnexperter världen över. Hon är pedagog och föreläsare och har examen i inlärningspsykologi från Harvard University.
Anna frågade inledningsvis: ”Tänker du?”, och fortsatte sedan efter en liten väl avvägd paus: ”Du kan bara komma ihåg det du tänkt. Det är så avgörande att det tål att upprepas. Du kan bara komma ihåg det du tänkt.” Hon påpekade ganska självklart, men just det självklara behöver ofta sägas (jag antar för att man aktivt ska tänka på det för att kunna minnas) att vi registrerar mycket mer än vi hinner tänka, till exempel att vi i bilen på väg till jobbet förmodligen tänker andra tankar än vad våra sinnen registrerar om saker omkring oss. Vi håller oss på vägen och krockar inte med människor, stolpar eller träd. Vi registrerar men kan inte senare komma ihåg. Vi minns bara det vi tänker på och vi tänker en tanke åt gången. Anna hävdar att vi faktiskt inte ens minns händelser utan endast vilka tankar vi har när det händer. Rullar en boll ut på vägen, tänker vi att ett barn kan vara i närheten, därför minns vi händelsen även senare.
Onekligen intressant, detta ska nu in i mitt klassrum. Jag står framför 25 individer och alla ska helst tänka på…mig 🙂 . Känn ingen press, Cornelia!
Här kommer Annas verktyg in. Vilka redskap står till mitt förfogande för att en elevgrupp ska tänka på mig och helst min undervisning? Och nu kommer de två ”highlights” som jag utlovade när det gäller kroppsspråk och ordförråd. Detta handlar om uppstarten till en lektion men min erfarenhet genom åren har visat att uppstarten är viktig för hela lektionspasset.
Kroppsspråk
Fel: stå inte vänd med sidan mot eleverna, t.ex. vid datorn halvt vänd mot den aktiva tavlan för att trycka på on-knappen när du t.ex. hälsar på klassen bara för att komma igång snabbt, dyrbara minuter tickar ju redan iväg.
Rätt: ställ dig med parallella axlar direkt vänd mot eleverna, invänta deras uppmärksamhet, få ögonkontakt, hälsa på ett tydligt sätt, låt det ta den tid det tar. Ögonkontakten är viktigare än man kan tro. Enligt Anna avkodar våra 40 000 år gamla gener fyra för överlevnaden viktiga känslor på 1 sekund:
- arg och rädd – utgör hot,
- äcklad – utgör gift och
- glad – utgör parning/lust.
Alla andra känslor avkodas först efter upp till 8 sekunder men avsaknaden av ögonkontakt leder i längden till stress, oro, depression m.m. Jag använder ju då den ”glada ögonkontakten”, jag vill ju åt lusten.
Varför: eleverna blir uppmärksammade, det ökar serotoninhalten, eleverna känner sig uppskattade, lyckliga. Utnyttja sekunderna väl som start in i din lektion! Aktivera nu elevernas nyfikenhet! Vad ska den här lektionen handla om? Börja t.ex med att eleverna får göra en aktiv gissning om stundande aktiviteter (t.ex. via ”hänga gubbe” eller kanske ett ord med utelämnade bokstäver) för då kickar dopamin in som gör att man vill veta mer och skärper uppmärksamheten. Eleverna är då mer benägna att hålla kvar tanken hos dig och det som händer runt din undervisning.
Risk: att störningsmoment släcker tanken runt det som fokus gäller och i stället tänds en ny tanke kring någonting annat (en sms-vibration från en för övrigt osynlig och ljudlös mobiltelefon är ju en klassiker). Även om du som lärare återvinner elevens tanke och därmed möjligheten för eleven att minnas och lära sig, försvåras inlärningen av att tanken tänds och släcks och tänds och släcks.
Vokabulär
Jag har börjat prata om ”ficklampan” med mina elever. Anna har en väldigt enkel bild på ett ansikte i profil där hjärnan har en ficklampa i främre delen som symboliserar den aktiva tanke som för tillfället är tänd och som konformigt strålar från huvudet i en lite bredare stråle ner eller ut i rummet. Jag kan exempelvis numera säga och använder därtill mina utsträckta händer som illustratörer, som går som skygglappar från mina tinningar och ut: ”Då släcker vi hela universum nu, inklusive BMW:n som kör där ute, Pelle, så det blir helt svart och tänder ficklampan så att den enbart lyser på texten på sidan 24 i textboken. Har ni gjort det? Bra! Då lyssnar vi på rösten som ska läsa upp texten. Ögonen följer med. Efteråt vill jag veta vad flickan i texten vill av sin kompis i affären.”
Jag tycker själv att det är lite kul att det funkar så bra, kanske tycker eleverna att det är något nytt, Cornelia experimenterar med en ny fras, liksom, men nej, egentligen tror jag inte det. Jag märker att eleverna också mår bra av förklaringar och tips kring sin egen kunskapsinlärning och i åk 8 och 9 berättar jag också lite om hur och varför det funkar som det gör.
Ännu en gång:
- För att minnas måste man tänka på det blivande minnet.
- Man kan bara minnas vad man har tänkt.
- Man tänker en tanke åt gången.
- Registrera och minnas är inte samma sak.
Så, det var allt för idag. Om intresse finns, kan jag säkert fylla ytterligare ett inlägg med Anna Tebelius Bodins föreläsningsinnehåll. Hon har t.ex. bestämda åsikter om mobiltelefoner och även lyssnandet på musik under lektionstid. Kan det locka?
Att diskutera:
- Vilka rutiner har du kring din lektionsbörjan för att få uppmärksamhet?
- Hur gör du för att ”fånga och hålla tanken”?
- Kan man lyckas med ovanstående 25 gånger, d.v.s hos alla eleverna i en klass?
Lärare i tyska och engelska på Naverlönnskolan.
4 reaktioner på ”I huvudet på en elev – gärna mer om hjärnan!”