I Gibbons fotspår – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

För de allra flesta av oss ser dagens klassrum annorlunda ut än det som mötte oss för bara några år sedan och påståendet att alla lärare är språklärare har nog sällan varit så aktuellt som det är idag. För att lyckas med att ge våra elever, oavsett språklig bakgrund, goda ämneskunskaper, en djupare förståelse, ett kritiskt tänkande och dessutom en god behärskning av det svenska språket måste kunskap och språk ges möjlighet att utvecklas tillsammans i våra klassrum. 

Men hur gör vi? Hur får vi alla att lyckas, både språkligt och kunskapsmässigt, oavsett bakgrund? En av favoriterna i högen av kurslitteratur i SVA på Malmö Högskola är Lyft språket – lyft tänkandet (2015) av Pauline Gibbons,  som just poängterar vikten av att få lära sig ett språk i ett sammanhang där språk- och kunskapsutveckling går hand i hand. Det faktum att språket varierar beroende på ämne och sammanhang är ett av de viktigaste argumenten för att all undervisning bör integrera innehåll och språk, oavsett elevernas förstaspråk. Hon menar att vi i våra olika ämnesklassrum måste försöka skapa autentiska och kognitivt utmanande kontexter där eleverna tillsammans med en hög språklig stöttning ges möjlighet till en meningsfull språkanvändning liksom autentiska anledningar till att använda såväl tal- som skriftspråk. Det ska helt enkelt vara på riktigt! Hur skapar vi då dessa kontexter i våra klassrum och kanske framför allt hur kan vi stötta våra elever?

Gibbons pratar i sin bok om uppgifter utan tak, dvs en undervisning som utmanar och därmed också engagerar eleverna. Exempel på “utan tak-uppgifter” kan vara då eleverna presenterar vad de lärt sig om ett ämne för en annan klass i form av en egen version av ett nyhetsprogram. Eleverna i mitt klassrum är just nu i full gång med att rapportera från soptippen Smokey Mountain som ligger strax utanför Manila i Filippinerna. I elevernas värld heter den dock Behala och karaktärerna som de intervjuar är hämtade ur boken Box 101 av Andy Mulligan. Vi får se inslag om barnarbete, korrupta tjänstemän och odrägliga förhållanden i landets fängelser men också om missionsskolor och enskilda människor som själva utsätter sig för fara för att hjälpa dessa barn till ett bättre liv.  Eleverna ges helt enkelt tillfälle att omvandla sin kunskap för nya sammanhang, andra syften och målgrupper. I det här fallet med fokus på muntligt berättande men det skulle också kunna handla om att skriva ett blogginlägg om barnens situation i Behala. Kognitivt krävande undervisning handlar om att ges möjlighet att tolka ett material och göra något nytt av det istället för att bara återge det. Eleverna blir involverade i kunskapen på riktigt och tvingas att undersöka, vara kritiska och att själva se och hitta möjligheter för hur de kan överföra den nya kunskapen till en ny situation eller använda den för att göra något annat.

För att eleverna ska lyckas i dessa sammanhang oavsett bakgrund krävs också en kontinuerlig stöttning och ett medvetet arbete med det ämnesspecifika språket i klassrummet. Detta kan ske på många olika sätt och orsaken till att Gibbons bok Lyft språket – lyft tänkandet tillhör favoriterna är framför allt att hon ger många konkreta och inspirerande exempel på hur vi kan arbeta i våra klassrum för att stötta våra elever och ge dem optimala förutsättningar att utvecklas såväl språkligt som kunskapsmässigt.

Att få eleverna delaktiga och få dem att känna att deras del i arbetet är oerhört viktig är inte alltid så lätt, men ack så roligt och inspirerande för alla när man lyckas. Pusselgrupper, som Gibbons kallar det,  är en av mina ständigt återkommande favoriter. Inte minst för att eleverna snabbt inser att de behövs för att deras klasskamrater ska ha möjlighet att lyckas, men också för att aktiviteten öppnar upp  för en språkliga lärsituation där eleverna ges möjlighet att stötta varandra.  Just nu är mina nior i slutfasen av av arbetet med pusselgrupper. Inledningsvis har de fått sitta i grupper om tre eller fyra för att tillsammans läsa och förstå en text om Green Cars alternativt Recycling. Eleverna har gruppvis fått olika expertområden som de tillsammans lär sig mer om för att sedan kunna delge sina nyfunna kunskaper i tvärgrupper. Arbetet med miljö har pågått ett tag i klassrummet och i sina grupper har eleverna nu läst, diskuterat och skapat tankeakartor utifrån sina respektive expertområden. De har också getts tillfälle att öva på att muntligt berätta innan de har placerats i tvärgupper. I detta fall har jag valt att placera dem parvis just för att var och en av dem ska bli medveten om vikten av sin delaktighet och engagemang. Ju utförligare var och en av dem kan berätta desto bättre möjlighet har de alla att lyckas med slutprodukten, som i detta fall är ett individuellt blogginlägg.  Uppgiften har ett tydligt syfte, en mottagare och dessutom är andra beroende av hur väl man själv presterar. Helt plötsligt blir allt väldigt mycket på riktigt!

Begreppskartor är ett annat exempel stöttning, men en mer lärarledd sådan, som ofta kan användas i inledningsfasen av ett arbete eller t ex innan gruppen tar sig an en text eller en film under arbetets gång. Begreppskartan skapar vi tillsammans på tavlan och Gibbons nämner bl a jordbävning som ett exempel där eleverna själva utifrån sina erfarenheter får berätta vad de redan vet samtidigt som läraren antecknar på tavlan. När elevernas egna erfarenheter och kunskap finns på tavlan fyller läraren sedan på med fler begrepp som de tillsammans hjälps åt att förklara och förstå. Broar byggs mellan känt och okänt och ny kunskap och ämnesspecifika begrepp görs mer gripbara samtidigt som elevernas delaktighet och engagemang blir en inte minst så viktig och motiverande del i arbetet.

De konkreta klassrumstipsen som Gibbons delar med sig av i Lyft språket – lyft tänkandet är många och handlar inte enbart om samtalet som stöttande faktor i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt utan t ex också om hur vi förbereder eleverna för att läsa och skriva texter genom att aktivt arbeta med lässtrategier och t ex cirkelmodellen i våra ämnesklassrum, oavsett om det är religion, biologi eller hem- och konsumentkunskap som står på schemat. Tipsen i boken är många och lätta att överföra till våra klassrum oavsett ämne och förmodligen är det också därför som Gibbons hamnat på listan över mina favoriter.  Förhoppningsvis hamnar den nu också på din lista om den inte redan finns där!

Att diskutera
1. Hur får eleverna på din skola stöttning när det gäller ämnesspecifik litteracitet? Kan stöttningen förbättras?
2. Finns det idag ett väl fungerande samarbete över ämnessgränserna för att ytterligare stärka elevernas språk- och kunskapsutveckling? Om inte, hur kan ett sådant skapas?
3. Hur arbetar du språk- och kunskapsutvecklande i ditt klassrum?

Källor och Litteraturtips:
Cummins (2001) Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy.
Gibbons, Pauline (2013) Lyft språket – lyft tänkandet Språk och lärande.
Sonesson, Linda (2015) Att lära av varandra .

Share Button
Om författaren

En reaktion på ”I Gibbons fotspår – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *