Under tre år har jag studerat till speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling. Nu närmar sig slutet och jag ska i detta blogginlägg beskriva några av de insikter jag och min studiekamrat och kollega Lena Pedersen har fått genom vårt examensarbete om intensivläsning.  Det har varit intressant att få möjlighet att fördjupa sig i läs- och skrivutvecklingen och försöka förstå hur vi i skolan med ganska små förändringar kan stötta de elever som stöter på svårigheter när de ska komma igång med sin läsning. I varje grupp av elever vi mött finns det ett antal barn som får problem med sin läsning. Det kan vara problem med ordavkodningen och/eller med läsförståelsen. I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att kunna läsa. Läsningen ger inte bara tillträde till böckernas fantastiska värld utan det är även nyckeln till kunskap om världen och till att kunna förstå och förändra den i framtiden. En god läsförmåga är avgörande för elevernas fortsatta skolgång, yrkesval och liv. Samtidigt som kraven på en god läs- och skrivkompetens ökar visar internationella mätningar som PISA (Skolverket, 2013) och PIRLS (Skolverket, 2012) att läsförmågan under det senaste decenniet har försämrats hos svenska skolelever.

Utbildningen i skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande. De elever som behöver stöd ska få det för att uppväga de skillnader som kan finnas i elevernas förutsättningar för att ta till sig utbildningen. Det betyder att elever i läs- och skrivsvårigheter behöver stöd för att få en likvärdig utbildning och därmed kunna nå de nationella målen för skolan. De elever som har lässvårigheter har större risk att få problem med sitt skolarbete genom hela skoltiden och i samtliga ämnen. Det är därför viktigt att de får en undervisning som anpassas så att de kan utvecklas så långt som möjligt och uppleva skolarbetet som positivt. Det finns ingen metod som fungerar för alla elever med svårigheter men det finns stöd för att hela den pedagogiska miljön har betydelse och att den kan anpassas så att eleverna får bästa förutsättningar.

Vi har sett att de elever som ser sig själva som läsare eller blivande läsare när de kommer till skolan som sjuåringar har de bästa förutsättningarna att lära sig läsa. Medan de som upplever att de stött på problem i förskolan och har svårt med språket redan är på efterkälken och dras med läs- och skrivproblem, vilket kan påverka dem under hela skoltiden. Det är en pedagogisk utmaning för oss lärare att kunna ge alla elever de redskap som behövs för att kunna läsa och förstå olika typer av texter. Det kräver att vi hjälper dessa elever att förstå språket bättre. Det kan vi göra genom att stötta eleverna så att vi tillsammans kan vända onda cirklar till goda. När eleverna kommer till årskurs 2 ska avkodningsförmågan vara relativt väl utvecklad och om den inte är det behöver vi hjälpa dessa elever att utveckla den så mycket som möjligt. Forskning visar att om inte elever kan läsa självständigt, med självförtroende och förståelse, i slutet av årskurs 2, kommer de inte vara redo för att läsa för att lära. De kommer inte heller att klara av kraven på självständigt lärande under högstadie- och gymnasietiden.

Flera forskare anser vidare att det är av stor vikt att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt så att elevernas självförtroende och motivation inte blir lidande. Lena och jag beslöt oss därför för att arbeta kring hur vi kan stödja dessa elever. Vi har arbetat utifrån två olika metoder av intensivläsning för att se om de hjälper våra elever att utveckla sin läsning.

Samtliga elever har i undersökningen har tidigare haft ungefär 20 minuters daglig tyst läsning. Vi upplever att det finns några elever som under denna tid ständigt byter bok, vandrar runt eller endast sitter och tittar i boken och vänder sidor lite då och då. Vi uppfattar att den dagliga tysta läsningen inte ger någon läsutveckling för de elever som har läs- och skrivproblematik. Forskare anser att tyst läsning endast har positiv effekt när eleven redan har en stark läsmotivation. Eleverna behöver en mer strukturerad undervisning för att utvecklas så att de närmar sig sina jämnåriga kamraters läsnivå. De elever vi arbetat med hade när vi tidigare under läsåret testade dem lågt staninevärde på, Vilken bild är rätt. Innan vår period med intensivläsning testade vi elevernas läshastighet med hjälp av ett H4 test. Detta för att jämföra deras resultat när intensivläsningsperioden var slut, med ett nytt H4 test.

Av de tio elever som vi har arbetat med under perioden har fem arbetat utifrån Wendickmetoden och de andra fem med upprepad läsning av texter från Vingböckerna. Vi har dessutom haft en jämförelsegrupp på 11 elever som endast har haft tystläsning under perioden. Wendickmetoden bygger på en strukturerad kartläggning av elevernas avläsningsförmåga. Därefter arbetar eleven med ett individuellt träningsprogram i form av olika läslistor. Dessa listor läser eleverna upprepade gånger tills läsflyt uppstår. Vid upprepad läsning använder jag mig av Vingböckernas texter, som jag skriver ut utan bildstöd, dessa får eleverna läsa tills läsflyt uppstår.

Efter läsperioden kan vi se att samtliga elever som varit med i vår undersökning hade förbättrat sin läshastighet några väldigt mycket och andra lite mindre.

I Wendickgruppen ökade medelvärdet från 38 ord på förtest till 59 ord på eftertest, vilket ger en ökning med 21 ord.  I gruppen med upprepad läsning ökade medelvärdet från 40 ord på förtest till 55 ord på eftertest, vilket ger en ökning med 15 ord.  I vår jämförelsegrupp ökade medelvärdet från 51 ord på förteste till 60 på eftertest, vilket ger en ökning på 9 ord per minut. Alla elever utom två i jämförelsegruppen har utvecklat sin avkodningsförmåga. De har istället ett sämre resultat på eftertest vilket drar ner gruppens medelvärde.

Vad kan då denna lilla undersökning visa för oss? Jo, att det är viktigt att uppmärksamma elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt och sätta in stöd för att de ska utveckla sin avkodning och läsning så snart som möjligt. Genom att hjälpa eleverna kan vi undvika att de tappar sitt självförtroende för läsning och därmed få dem mer intresserade av att läsa vilket i sin tur gör att deras läsning förbättras ännu mer. Vi kan även se att intensiva perioder av lästräning kan ge goda resultat. När jag tänker tillbaka på hur jag tidigare arbetat kring elever som haft svårt för att komma igång med läsningen upplever jag att de ofta fått extra träning någon gång i veckan, men inte varje dag. Denna lilla studie har gjort mig uppmärksam på att det är genom intensiva perioder som utveckling sker och att det kan motivera eleverna att kämpa på ännu mer då de för varje dag upplever att de förbättras.

Min vision framöver är att parallellt arbeta med intensiv ordavkodning och läsförståelsestrategier för att  kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter. Det kan göra att de känner sig som goda läsare och därmed förbättra hela deras upplevelser av läsning och kanske även av skolan.

Då detta är en liten undersökning ska jag inte dra för stora slutsatser men när jag jämför vårt utfall med andra interventioner ser jag att de indikerar på liknande resultat. Det kan betyda att arbetssättet är bra för elever som riskerar att hamna i läs- och skrivproblematik. Vi upplever att eleverna efter vår intervention har fått bättre självförtroende när det gäller läsning. De sätter sig snabbt och börjar läsa vid tyst läsning och deras motivation och intresse för läsning tycks ha ökat. Det påverkar i sin tur deras läsutveckling positivt och den goda inlärningsspiralen har startat.

Att diskutera

• Hur arbetar du för att stödja elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter?
• Hur kan vi stötta elever med läs- och skrivproblematik så att deras självförtroende förbättras?