Hur skriver man en användbar och elevnära pedagogisk planering?

Pedagogisk planering Ljus & ÖgatVilket syfte har en pedagogisk planering? Ska vi ha en gemensam mall på skolan?  Vad ska den innehålla? Är min pedagogiska planering en process eller en pappersprodukt? Hur skriver man så att planeringen blir elevnära,  elevdelaktig och konkret? Hur inkluderar man alla elever?  Frågorna är många och denna termin har vi på Marbäcksskolan bestämt oss för att fokusera på att gemensamt diskutera och förbättra arbetet med våra pedagogiska planeringar.


När man skriver sin pedagogiska planering är det  mycket som är viktigt att tänka på. Både jag och många av mina kolleger tycker att det är svårt och en stor utmaning att få dem tydliga och användbara.

En av mina första planeringar denna termin är i fysik för årskurs 4 och handlar om ” Ljuset och ögat”. På min skola har ledningen bestämt att dessa planeringar ska göras på vår lärplattform Infomentors hemsida. Fördelen är att de kan delas i kommunen och att där då finns en bank och inspiration för alla. Mallen på Infomentor har 5 underrubriker.

  • Varför ska vi arbeta med det här (ur Syftestext)
  • Det här kommer du att få undervisning om (ur Centralt innehåll) 
  • Det här ska du lära dig (ur Kunskapskrav)
  • Så här kommer vi att arbeta (Egen formulering med elev som mottagare)  
  • Så här kommer dina kunskaper att bedömas (Bedömningssituationer beskrivs med elev som mottagare)

Tyvärr känner jag att en stor del av den text jag skriver här inte är tillräckligt konkret för eleverna och då blir det inte heller ett  dokument där eleverna tydligt förstår målen, ger dem större möjlighet att ta ansvar eller ökar deras  måluppfyllelse. I de 3 första underrubrikerna på Infomentor  hämtas innehållet från vår läroplanen och hur jag än vrider och vänder på det, blir det med ett språk där innehållet är mycket riktat till mig själv och lärarkolleger. Dokumentet jag skriver på infomentor är användbart för mig och försäkrar mig om att jag följer mitt viktigaste styrdokument läroplanen.   Däremot känner jag att om eleverna får möta dessa planeringar i olika ämnen, så finns en uppenbar risk att de  blir väldigt svåra för eleverna att förstå och inte heller särskilt användbara. Eleverna måste förstå planeringarna och ska de ha en chans till detta behöver de känna igen formuleringar  och mål i de pedagogiska planeringarna mellan ämnena.  I dagsläget bearbetar jag alltså min planering på Infomentor och det är den som eleverna är delaktiga i.


I den planering som eleverna fått ta del av till ”Ljus och ögat” har jag tre rubriker.

  • Vad ska vi utveckla?
  • Hur ska vi utveckla detta?
  • Vad och hur kommer detta att bedömas?

Vad ska vi utveckla?

I den första rubriken strävar jag efter att  väva samman ämnets syfte, det centrala innehållet, och kunskapskraven, samtidigt som jag tar hjälp av de  fem förmågorna och utifrån dessa försöker  formulera ett par så tydliga mål som möjligt. Att ta hjälp av de 5 förmågorna  har för mig den fördelen att det för eleverna blir en röd tråd mellan olika ämnen och mer konkret greppbart. Kanske skulle det även fungera att ämnesövergripande samplanera dessa mål för eleverna under en period? Alltså att målen under rubriken “Vad ska vi utveckla?” är desamma för flera ämnen under en period?

Tre av de fem förmågorna finns med i ca 80% av de långsiktiga målen, samt i kunskapskraven. Dock är alla  5 förmågorna vanliga i alla ämnena och därför kan eleverna få en röd tråd mellan ämnena om läraren fokuserar på dessa när de skriver pedagogiska planeringar och planerar sin undervisning. 


Hur ska vi utveckla detta?

Här gäller det att bli så konkret och elevnära som möjligt. Det jag inte är riktigt nöjd med här är att texten ofta blir lite väl lång. Ett sätt att försöka begränsa det är att göra pedagogiska planeringar för varje delområde, alltså göra mindre planeringar och oftare. Det blir mycket svårare tycker jag om man gör  en pedagogisk planering för t ex matematiken för en hel termin. När eleverna får ut den pedagogiska planeringen, klistrar de in den i sina NO-böcker och vi går igenom den. Jag brukar välja ut vissa delar under denna rubrik som jag berättar mer om och försöker att lyfta . Under denna rubrik finns också möjligheter till elevinflytande. Med årskurs 4 som jag arbetar med just nu har jag ännu inte hittat ett bra sätt där eleverna är delaktiga i det första skedet när planeringen skrivs. Under arbetsområdet har vi däremot hela tiden lektionsmål, där vi anknyter till planeringen. Där har eleverna möjlighet att påverka.

  • Känner ni att detta kan ni redan mycket om, så vi ska arbeta mindre med detta?
  • Var detta intressant? Behöver eller önskar ni lära mer om detta? Vill ni att vi fördjupar oss mer om detta?

Det betyder inte att hela min planering kullkastas, men eleverna får en chans efter att de blivit varma i kläderna att vara med och tycka till. Jag vet också att eftersom mina planeringar är ganska omfattande innehållsmässigt brukar jag och eleverna upptäcka att de har mycket förförståelse ( vi kan plocka bort en del) och saker som väcker intresse hos eleverna kan få mer plats.


Vad och hur kommer detta att bedömas?

Eleverna måste känna att lärandet är en process och att de har möjlighet att träna. När eleverna får ett omdöme av mig i slutet av ett läsår ska jag så långt det är möjligt kunna bedöma hur eleverna just då behärskar de förmågor som ska bedömas. Givetvis kan jag inte kolla av hur alla elever enskilt behärskar varje kunskapskrav precis i nuläget, men jag måste stäva efter att se var de befinner sig här och nu. 
Därför är det viktigt att eleverna verkligen förstått vad av det vi tränar på, som kommer att bedömas och hur de kan få möjlighet att visa detta. Här får man också in och måste möta eleverna i ett inkluderande perspektiv. Alla elever behöver inte visa sina kunskaper på samma sätt. Elever har olika lärstilar och givetvis då olika sätt där de kan visa sina kunskaper. Detta är en utmaning att få med i de pedagogiska planeringarna.


NO-begrepp

Inför varje nytt arbetsområde tar jag ut de aktuella NO-begreppen. Jag väljer också att ta med dessa på mina planeringar för eleverna. Hur jag arbetar med dessa begrepp hittar ni i mitt tidigare inlägg ”Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena”.

Diskussionsfrågor:

  1. Hur skriver ni era pedagogisk planeringar , så att de blir ett förståeligt och konkret arbetsverktyg för er och era elever?
  2. Hur inkluderar ni alla elever i dessa planeringar?
  3. Vad finns för fördelar/ nackdelar med att kunna skriva mer gemensamma mål i de pedagogiska planeringarna med hjälp av de 5 förmågorna?
Share Button

3 reaktion på “Hur skriver man en användbar och elevnära pedagogisk planering?”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *