Ett samtal med författaren Sara Lövestam
För två veckor sedan var jag, som vanligt, på bokmässan i Göteborg och i år fick jag möjligheten att vara med i ett samtal om läsning på Lärarnas Riksförbunds ”Lärarscen”. Jag diskuterade med författaren Sara Lövestam kring hur vi lyckas med läsningen på mellanstadiet. Hur lyckas vi nå både lässtarka elever och lässvaga elever. Hur arbetar vi med att få ett läsintresse och med att behålla det? Det var ett mycket givande och roligt samtal med Sara som är så inspirerande!
Sara inledde med att berätta om hur hon lärde sig läsa mycket tidigt och sedan inte fick så mycket lärarstimulans under skoltiden och jag fick frågan om hur jag möter dessa elever och stimulerar dem till att utveckla sin läsförmåga.
Jag är noga med att alla elever får böcker på sin nivå och utifrån sina intressen och jag berättade också att jag arbetar mycket med boksamtal.
Boksamtal
Ibland sitter de lässtarka för sig och får möjlighet att diskutera på sin nivå. Vid andra tillfällen läser vi en text gemensamt för att sedan låta eleverna sitta i grupper och diskutera texten för att få någon att dela tankarna med. Det är viktigt att eleverna lär sig att reflektera över det som de läser. De lässtarka eleverna driver ofta diskussionen och får då möjlighet att berätta för andra vad de upplever när de läser och samtidigt får de lässvaga hjälp med en förståelse för det de läser. När vi efter gruppsamtalen återgår till samtal i hela klassen upptäcker eleverna ofta att det finns många olika perspektiv på samma text och dessa samtal och denna upptäckt tror jag motiverar eleverna till läsning. Sara påpekade också att hennes läsutveckling hade fått en skjuts av sådana aktiviteter. Vi pratade även om att de lässtarka eleverna blir en resurs för andra att hitta motivationen till läsning.
Sara Lövestam, författare
Sofie Palm, förstelärare
En väg till inkludering
Vi pratade om hur viktig läsningen är för att känna sig inkluderad i ett samtal och i samhället. Både Sara och jag har upplevelsen att vi genom läsningen får tillgång till alla övriga ämnen och vi lär oss känna empati och genom detta också känner oss inkluderade. Vi samtalade om att bygga broar med läsning och Sara jämförde med att vi bygger broar till personerna i böckerna; vi ser världen genom deras ögon också.
Elever som fastnar i sin läsutveckling
Ett annat ämne i vårt samtal handlande om hur jag arbetar med elever som fastnar i sin läsutveckling. Jag tror mycket på att inte släppa mina elever, i alla fall inte de lässvaga, ensamma med sin läsning för då blir det gärna att de bara sitter och bläddrar i sin bok och inte känner någon läslust. De ska känna sig inkluderade genom att delta i ett samtal kring den bok de läser, ibland i en grupp där alla behöver arbeta med sin läsning och där de inte behöver känna sig svaga och ibland i blandade grupper där de får dragkraften från de starka läsarna.
En annan faktor som bidrar till att jag får med de svaga läsarna är min entusiasm. Jag älskar själv att läsa och försöker att hålla mig uppdaterad med de nya barn- och ungdomsböckerna så att jag kan ge boktips till eleverna. När eleverna går ut i biblioteket för att låna en ny bok följer jag alltid med. Jag lägger fram flera titlar som jag tror passar elevens läsnivå och intresse och berättar om dessa. Sara, som gör författarbesök i skolor, höll med om detta och påpekade att det sämsta sättet för att få barn att läsa är att säga: ”Det är väldigt viktigt att du läser”, det bästa sättet är att berätta om en bok på ett inlevelsefullt och entusiastiskt sätt.
När jag fick frågan om jag har träffat på elever där läslusten har förändrats berättade jag om mina bokcirklar där jag får alla elever att delta och dessutom tycka att det är roligt. Ofta kommer eleverna och ber mig om att vi ska ha bokcirkel, och det är elever på helt olika läsnivåer som vill ha detta. Jag har skrivit en blogg tidigare om hur jag lägger upp min bokcirkel. Bokcirkel med engagerade boksamtal
Att se läsutveckling över tid
Vi pratade om hur man ser en läsutveckling över tid när man arbetar med bokcirklar och boksamtal. Eftersom jag har följt mina elever som nu går i årskurs 6 sedan de började årskurs 3 kan jag se en utveckling mot större läslust, eleverna ber mig om att få läsa. Eleverna reflekterar också mycket mer nu när de läser och gör mycket textkopplingar. Vi kan arbeta med något annat än läsning när eleverna plötsligt säger att de vill göra en textkoppling. De kopplar då det vi arbetar med till något vi har läst vid ett annat tillfälle och denna koppling leder ofta vidare till kopplingar till något vi läst i ytterligare någon bok. Textkopplingarna har gett fler elever läslust.
Vill ni höra vårt samtal och bli inspirerade av Sara så får ni gärna titta på inspelningarna!
Att diskutera:
- Hur stimulerar du de lässtarka eleverna?
- Hur arbetar du med elever som fastnar i sin läsutveckling?
- Hur gör du för att förändra läslusten?
