Hur bör jag som matematiklärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? Den här frågan är ständigt aktuell och det går olika trender i hur man lär ut på bästa sätt.
Bakgrund – koppla matematiken till vardagen?
Matematik i skolan är oftast olik den matematik eleverna använder sig av i vardagen. Detta kan bidra till att eleverna får svårigheter med att se användningen av den om inte läraren är tydlig med detta.
Regelbundet ber jag mina elever besvara ett formulär med frågorna, när och hur de använder sig av matematik i vardagen. Majoriteten svarar att de använder sig av matematik när de går och handlar eller räknar pengar eller när de bakar. Elevernas svar påvisar att de har en begränsad förståelse för den vardagliga matematiken.
Tidigare har jag ofta gett exempel som jag själv har varit med om eller som eleverna har berättat för mig. Eleverna har sedan diskuterat tillsammans hur de kan koppla en matematikuppgift till vardagliga situationer. Utmaningen med det upplägget kan bli att eleverna kanske inte känner igen sig i det vardagliga exemplet, eller så blir det helt enkelt för mycket vardagsliknelse och för lite fokus på det matematiska innehållet i genomgången. Det kan resultera i att det matematiska sammanhanget och resonemanget går förlorat då vissa av mina uppgifter beskrivs i en kontext som inte är vardaglig för eleverna eller att eleverna hakar upp sig på det ickematematiska i exemplet.
Den erfarenheten medförde att jag med stor nyfikenhet började införa mer strukturerade moment med utantilinlärning i undervisningen.
Utantillinlärning
Utantillinlärning har ett dåligt rykte bland många pedagoger, då trenden de senaste åren legat på att ständigt koppla undervisningen till vardagsnära situationer och att eleverna ska förstå sammanhang och innehåll.
Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning. Men vad är det eleverna ska lära sig utantill?
När vi börjar ett nytt avsnitt i matematiken lägger jag ofta mycket tid på att eleverna ska förstå innehållet i uppgifterna och att de ska lära sig vad de gör i varje moment. Ibland fastnar jag hos elever som inte förstår och försöker förklara innehållet i uppgiften. Detta resulterar ofta att eleverna tycker det är rörigt och de blandar ihop många moment. När jag istället fokuserar på att lära eleverna momenten utantill upplever jag att de förstår innehållet lättare.
Jag lägger mycket tid på att lära eleverna olika metoder och regler utantill. Vi lägger tid på grunderna och metoden i bland annat algoritmer, multiplikationstabeller och kort division. Vi arbetar med regelbundna och korta avstämningar, vilket är ett perfekt sätt att repetera ett moment vilket underlätta för att lära sig utantill. Jag fokuserar på att eleverna först ska lära sig metoden utantill och därefter bygger jag på med förståelse och sätter metoden i ett större sammanhang.
Enkelt uttryckt kan man sammanfatta ovanstående i att jag ändrat från att tidigare ofta utgått från förståelsen för metoden, till att jag nu testar det omvända, det vill säga att jag börjar med metoden och därefter kommer förståelsen enklare.
Att lära eleverna utantillkunskap bidrar till högre resultat för att att eleverna visar glädje och får en drivkraft att arbeta vidare. Det ger möjlighet till att fler elever tycker att matematiken är värdefull och rolig.
Att diskutera:
- Hur resonerar du kring och hur arbetar du med utantillinlärning?
- Hur resonerar du kring och hur kopplar du dina uppgifter till vardagen?
Ett så intressant inlägg! Detta är något jag själv funderat mycket på, att man som mattelärare ska koppla matematiken till elevernas vardag. Det är svårt att få dom intresserade enbart genom detta eftrsom det ändå är abstrakt på något sätt, t.ex: “att köpa kläder på rea” är ju något inte så många elever gör själva än på grundskolan, så det blir abstrakt och något som för dom är aktuellt framtiden (för långt bort för att de ska tycka att det är intressant NU).
Jag har själv det senaste året fokuserat mycket på att lära ut tydliga metoder och strategier eftersom många elever under de tre år jag har dom inte kommer att nå den där förståelsen för matematik som man önskar. Har eleverna bra redskap till att lösa problem så blir det lättare och därmed roligare att ta sig an problem. Har man ingen djupare förståelse – eller metoder och strategier så blir problemlösning väldigt svårt.
Sen är det nog viktigt ändå att fortsätta koppla matematiken med vardagliga situationer eller arbeten men inte att det är det som ska göra eleverna motiverade.