– exempel på och problematisering kring normkritiskt arbete i klassrummet – kön och sexualitet

Snart kommer Sveriges skolelever tillbaka efter sommarlovet, ett lov där många nyheter handlat om sexuellt ofredande av  flickor på festivaler och andra offentliga platser. Polisen lanserade en kampanj sluta tafsa i syfte att arbeta förebyggande.  Hur kan skolan arbeta förbyggande kring sexuellt ofredande och skapa ett klimat där respekt råder för det andra könets integritet och sexualitet?

Den här bloggen delger några av mina erfarenheter, övningar och material som fungerat bra i mitt klassrum.  Utgångspunkten är ofta att granska och kritisera normer. Reflektion och diskussion är återkommande inslag, ofta med klipp från Lilla Aktuellt. 

Efter att vi sett ett inslag på Lilla Aktuellt om sexuellt ofredande i pooler på Eriksdalsbadet i Stockholm och att man bestämt sig för att könsuppdela poolerna, uttalade en pojke i sjuan en insiktsfull mening  inspirerad av Golda Meier som figurerat i hans facebookflöde: Lär inte tjejer säga nej! Lär pojkar hur de ska bete sig.

Meningen belyser också en av svårigheterna med att arbeta norm- och värderingsskapande i klassrummet. Den yngre generationen har många gånger inte “smittats” av de normer och värderingar som råder i majoritetssamhället. Fortfarande dyker det upp exempel bland skolpersonal och poliser där man fokuserar på unga flickors beteende och utseende istället för att påpeka att “tafsa” är sexuellt ofredande och ett brott. Det är på de som “tafsar” som blicken ska riktas och inte mot de som blir “tafsade” på. Det finns alltid en risk när man arbetar norm och värderingsskapande att man återskapar strukturer och icke önskvärda normer genom att peka på att dessa existerar. Detta påpekas också i sociologen Anthony Giddens struktureringsteori.

Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och konsekvenser av detta. Exempel på när normer kan straffa är när människor inte följer  är en normen för heterosexualitet.

Heteronormen innebär en norm/osynlig regel där heterosexualitet är normen för människors sexualitet. Den innefattar även att könet definierar en persons könsidentitet och att det därmed endast finns två kön, män och kvinnor. Heteronormen gör att män förväntas bete sig maskulint och kvinnor feminint. Inom denna heteronorm finns också förväntningar och osynliga regler kring mäns och kvinnors sexualitet. Det förutsätts att tjejer har en kontrollerad sexualitet, få partners och problematiskt förhållande till sex och sin kropp. Det förutsätts också att killar är sexuellt aktiva och har ett oproblematiskt förhållande till sex och sin kropp. Heteronormen gör att tjejer med att aktivt sexliv/ flera partners straffas och kallas för hora. På många skolor används också ordet bög i negativa sammanhang. Detta är också ett uttryck för att man vill straffa någon som bryter mot heteronormen.

En elev i åk 6 uttryckte det så här: När man blir äldre är det oftast så att om en tjej är jättebra kompis med en kille och kan lita på han så är man ihop eller något annat. I samhället idag kan man inte vara bra kompis med en kille utan att bli kallade otrevliga namn. Vi tycker att samhället måste förändras, man kan få vara med killar utan att bli kallad otrevliga namn eller att killarna kan vara med tjejer utan bli kallad otrevliga namn. Om killar kramas blir man kallad bög men om tjejer kramas blir man inte kallad något. Varför är det så?
Citatet ovan är hämtat från ett elevarbete Paket till Bebis som jag brukar låta sexor arbeta med. En annan övning som jag gjort i åk 8 i samband med sex och samlevnadsundervisning och som lyfter fram förväntningar kring tjejers och killars beteende är övningen “Tro och Önskan” som följer nedan:

Syftet med övningen förklaras när man gör indelningen i tjej och killgrupper, vilken är att synliggöra och diskutera normer som finns kopplade till kön i vårt samhälle. Vid introduktionen är det lämpligt att påpeka att även om man inte känner att man identifierar sig som pojke eller flicka  så ska inte gruppindelningen ses som att man tillhör den gruppen utan den är basen för en diskussion kring könsroller och förväntningar som finns på tjejer och killar kopplade till kön (killar får välja tjejgrupp och tjejer killgrupp).

Låt varje grupp diskutera och skriva ned sina tankar och funderingar (under ca 15 min) utan att du som pedagog är närvarande, mer av elevernas “riktiga tankar” brukar komma fram då. Gå därefter som pedagog runt i de olika grupperna och diskutera med eleverna vad de valt att lyfta fram och vad de själva tänker om sina reflektioner.

Innan ni skiljs åt samla in alla lapparna och gå igenom dem innan ni diskuterar och sammanställer i helklass.  Sammanställ sedan svaren i helklass och diskutera, som underlag kan följande frågor användas:

• Vad påverkar oss?
• Finns det någon press på könen att bete sig på ett visst sätt?
• Varifrån får vi våra föreställningar över hur tjejer och killar ska vara?
• Vilka normer råder på vår skola?
• Hur förväntas tjejer och killar uttrycka sin sexualitet?
• Har pojkar och flickor lika stort sexuellt utrymme?
• Om det skiljer sig åt vilket sexuellt utrymme en pojke och flicka har, vad kan det bero på?

Nedan följer exempel från en klass där vi gjort “Tro och Önskan”. Underlaget kan användas som diskussionsunderlag om man har en klass som inte är så diskussionsbenägen. Dock är det bäst om reflektionerna och slutsatserna kommer från elevgruppen där arbetet bedrivs eftersom erfarenheter och normer varierar från grupp till grupp.

Jag har gjort den här övningen i olika grupper under 10 års tid. Det som är bra med övningen är att du som pedagog kan styra övningen och visa på att det finns en skillnad på förväntningar och hur man faktiskt egentligen vill att det andra könet ska bete sig.

I många grupper framträder ett mönster där killar är mer fixerade vid utseende både hos sig själva och tjejerna (stora muskler och stora bröst) som pedagog ska du inte lägga några värderingar i det, utan leda diskussionen kring hur det kan komma sig att det blivit så? media, reklam, stereotyper etc.. Det brukar alltid finnas en eller några killar som lyfter fram att killar ska ha stor kuk och vara bra i sängen, kunna ha sex länge etc.. Här finns ett utmärkt tillfälle att komma in på förväntningar som finns på killar och vilken roll de förväntas leva upp till. Finns det en risk att man som kille gör saker fast man inte vill bara för att det förväntas av en? Ytterligare ett mönster som framträder är att tjejer i större utsträckning än vad killarna uttrycker tror att de måste ha sex eller utföra sexuella handlingar.

I anslutning till ovanstående diskussioner brukar jag skriva med stora bokstäver på tavlan:

VAD ÄR BRA SEX?

Mitt syfte med frågan är att är att lyfta nedanstående. Innan vi
landar där, brukar jag först ge eleverna ca en minut att tänka själv och därefter en minut att diskutera med en kompis och efter det så diskuterar vi i helklass. Vill man hoppa över att svara är det okej.  

För lite mer än 10 år sedan började jag undervisa i sex och samlevnad och normer, attityder och värderingar kring det. Många är de modiga unga jag mött i klassrummet som delat med sig och uttryckt sina tankar och erfarenheter. När jag blickar tillbaka på vad jag då tyckte var bra läromedel, så ser jag det med helt andra ögon idag, och vet att både läromedlen och undervisningen behöver utvecklas.

Pojken i sjuan satte också fingret på vad undervisningen bör fokusera på: normer kring maskulinitet, killars sexualitet och sexuella utrymme.

Elever är del av ett sammanhang och normer och värderingar uppstår inte i ett vakuum. Samhällets dom mot tjejer som blir utsatta för övergrepp kan fortfarande vara hård. I en åk 7 uttryckte en tjej starkt att en tjej som går klädd i kort kjol får skylla sig själv om hon blir våldtagen. Samma flicka skrev sedan dessa rader:

Det finns dem som tycker att tjejer måste tänka på att inte gå med korta kjolar och shorts, mycket urringning för då får de skylla sig själva om de blir tafsade på. Kränkta eller ännu värre våldtagna. De ska också tänka på att de inte ska bete sig på ett visst sätt. De får inte gå runt och ta upp mycket uppmärksamhet, då kan dom ge fel intryck. Om man resonerar så här så tar man ansvaret ifrån förövaren och lägger det på offret. Det är faktiskt inte okej. Det är inte offret som har gjort fel det är förövaren som har gjort fel. Föreställ dig att de är din syster eller dotter som klär upp sig för att hon ska gå på fest blir förföljd, kränkt eller våldtagen

Skolan och lärare är betydelsefulla. Vi har makten att arrangera en undervisning som ger elever möjlighet att vidga sina vyer och ta del av andra perspektiv än sina egna.

Att diskutera

• Hur gör du när du arbetar normkritiskt kring kön och sexualitet?
• Vilka svårigheter har du stött på?
• Vilka övningar, texter och tips önskar du delge andra?

Material att använda i klassrummet

Nedan finner du ytterligare material som jag använt mig av.

Flickan och skulden samhällets syn på våldtäkt I boken flickan och skulden samhällets syn på våldtäkt finns i
nyutgåvan från 2012 ett studiematerial längst bak i boken framtaget i samarbete med pedagoger, som passar för samtal i högstadiet eller gymnasiet. Storytel

Radiointervju med Katarina Wennstam författare till boken Flickan och skulden 

Vingar som bär: ett killgruppsmaterial

Jens Sjögren & Peter Lindberg

Argument Förlag

ISBN: 9789189036659

Novell Killarnas Kung  med frågor

 Sluta tafsa, trailer

 (Youtube-trailer)

Tjejer utsätts för kränkningar i det offentliga rummet. En del ungdomar vet eller förstår inte var gränserna går. Främst när det gäller unga kvinnors rätt till sin egen kropp.

Hur kan det komma sig att en del killar tror att det är ok att ta på tjejer utan tillåtelse?

Att tafsa och ”ta för sig” är inte ok och ett brott som kallas sexuellt ofredande.

Har det alltid varit så här eller har det ökat på senare år?

Vad kan vi göra åt det?

http://www.dn.se/sthlm/ny-skolfilm-ska-fa-killar-att-sluta-tafsa/