Hjälp, jag måste förändra min undervisning!

Den här terminen undervisar jag en grupp elever i kursen svenska som andraspråk 1 på komvux. Eleverna har några gemensamma nämnare: de studerar svenska som andraspråk och att de läser en yrkesutbildning på den kommunala vuxenutbildningen. I övrigt går det mesta isär, skolbakgrund, modersmål, ålder, tid i Sverige, studievana och svenskkunskaper. Jag tror de flesta andraspråkslärare (och säkert andra lärare också) känner igen situationen. Jag har funderat mycket på hur jag på bästa vis kan undervisa en grupp elever med skiftande behov utan att individanpassa ihjäl mig. Det går ju inte att komma till varje lektion med 15 individuella planeringar, en för varje elev. Jag behöver helt enkelt tänka om, tänka nytt och förändra min undervisning. Det är svårt och jag inser att jag behöver göra det stegvis. Ett steg i taget.

I mitt sökande efter metoder och strategier landade jag i Anna Kayas Att undervisa nyanlända (2016) och Sara Lövestams Grammatikundervisning för sfi och sva (2016). Mina elever är inte nyanlända och grammatikundervisning är inte det enda jag sysslar med, ändå är böckerna mycket användbara när det gäller andraspråksundervisning generellt. Den här texten är en sammanställning av vad jag har lärt mig och hur jag nu försöker tänka för att utveckla min undervisning i svenska som andraspråk och övriga ämnen där jag möter andraspråkselever eller modersmålstalare som inte knäckt den formella skolspråkskoden.

  1. Fastna inte i metoden, anpassa istället efter dig själv och dina elevers behov. En metod som används för metodens skull blir inte verksam och ett förhållningssätt som används som metod motverkar sitt syfte.
  2. Ta reda på elevernas förkunskaper, kunskapsmässigt och språkligt så att du så tidigt som möjligt kan anpassa undervisningen efter elevgruppens behov.
  3. Börja med att förändra interaktionsmönster i klassrummet eftersom interaktion är en framgångsfaktor. Eleverna måste få gå i dialog med varandra och med sina texter och de måste få tid att tänka och prata i mindre grupper.
  4. Minska alltså på helklassamtal. Du behöver inte höras mest och höra allt eleverna säger. Här fungerar en enkel metod som EPA (enskilt, par, alla) väldigt bra, tycker jag.
  5. Aktivera förförståelse. Då eleverna kommer från mycket varierande bakgrunder har vi ofta långt ifrån samma förförståelse kring olika begrepp. Försök skapa en gemensam förståelse för begreppen som används i undervisningen. ”Skog” kan innebära väldigt olika saker beroende på var du kommer ifrån eller vilka skogar du sett i Sverige. ”Olja” kan vara något som förstör miljön men även något du friterar din mat i. Detta är viktigt inte bara för nyanlända elever utan även för elever som kommit längre i sina svenskkunskaper och kanske läser flera olika ämnen i de högre stadierna där ett begrepp kan betyda olika saker i olika ämnen.
  6. Tänk på gruppindelning och använd elevernas modersmål som resurs i klassrummet. Låt dem t.ex. arbeta i skrivarpar där en muntligt stark men skriftligt svag elev arbetar tillsammans med en skriftligt stark men muntligt svag elev. Bäst är om eleverna i varje par har samma modersmål. Eleverna kan då prata om uppgiften/ämnet på modersmål och/eller svenska och sedan skriva på svenska tillsammans.
  7. Sänk inte nivån på undervisningen utan anpassa på individnivå i den mån det går. Försök hitta kognitiva utmaningar på en språkligt enkel nivå till exempel genom formuleringsmallar/skrivmallar eller listor på sambandsord som hjälper flera.
  8. Även grammatikundervisning mår bra av ökad elevinteraktion. Låt t.ex. eleverna diskutera vilken den grammatiska regeln kan vara utifrån olika exempel innan du förklarar regeln. Både ”En hungrig katt” och ”Ett hungrigt djur” är rätt men varför står det hungrig i den ena meningen och hungrigt i den andra?

Nästa vecka skriver mina elever nationellt prov i kursen svenska som andraspråk 1. Då får vi se om mina nya undervisningsstrategier har gett resultat. Jag är minst lika nervös som eleverna.

Att diskutera

  1. På vilka olika sätt kan du tillgodose flerspråkiga elevers behov i ditt klassrum?
  2. Hur ser interaktionsmönstren ut i ditt klassrum?
  3. Hur arbetar du med gruppindelning för att den ska gynna elevernas inlärning och språkliga utveckling?
  4. Vilka för och nackdelar ser du med renodlade andraspråksklasser kontra integrerade grupper där modersmålstalare och andraspråkselever läser tillsammans och vilka krav ställer de olika klassammansättningarna på dig som lärare?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *