Historiska begrepp i de tidiga skolåren

För de små barnen i skolan är det ofta så att de ”går i skolan” och gör ”skolsaker”. Att skilja på de olika skolämnena är inte alltid helt enkelt trots att vi i olika samtal och genomgångar berättar vilket skolämne vi nu ska jobba med och vad syftet med det är. När vuxna eller elever i högre årskurser hör begrepp som svenska, matematik, biologi, musik eller historia så har vi många erfarenheter att hämta ur och vet vad som menas och vad som förväntas av oss. Barn som befinner sig i de tidiga skolåren saknar dessa referensramar och därför behöver vi se till att de får många kopplingar till de olika begrepp som används i skolan.

I SO-ämnena, som för åk 1-3 har samlat innehåll i läroplanen, (geografi, historia, religion och samhällskunskap), finns det fyra kunskapsområden som vi ska arbeta med, ”Att leva tillsammans”, ”Att leva i närområdet”, ”Att leva i världen” samt ”Att undersöka verkligheten”.

Kommentarmaterial till kursplanen i historia
Kommentarmaterial till
kursplanen i historia

I kommentarmaterialet till kursplanen i historia på sid 10, under rubriken, SO årskurserna 1-3, står det bland annat om de begrepp och redskap eleverna behöver för att utveckla sina kunskaper att ”det fjärde kunskapsområdet, ”Att undersöka verkligheten”, ska betraktas som de tre första områdenas verktygslåda. De ska alltså inte studeras separat, utan integreras med de övriga kunskapsområdena”.

Historieämnets syfte är att utveckla det historiemedvetande som alla människor har inom sig. Historiemedvetenheten skapar sammanhang och förståelse för det förflutna, nutid och framtid, samt utvecklar förståelse för att historia är en process som vi kan påverka och att det är en process som vi själv deltar i. Den handlar inte enbart om människor för länge sedan. Vi är själv en del av historien.

Hur kan vi då integrera de historiska begreppen och verktygen med syfte, centralt innehåll och kunskapskrav från läroplanen i till exempel ämnet historia?

I min förra klass hade vi en tidslinje på väggen i klassrummet som vi satte upp i slutet av ettan och som satt kvar tills de slutade trean. Den fylldes på efterhand som vi arbetade med något som kunde passa in där, men också med elevernas egna kunskaper eller tankar om något de var nyfikna på. Jag arbetar i en etta nu och tillsammans med kollegerna i arbetslaget, där det finns en åk 2 och en åk 3 har vi beslutat att utveckla arbetet med tidslinjen ytterligare, och satt upp den på väggen i korridoren. Nu hjälps alla klasserna åt, åk 1-3, att hålla den levande.

För att skapa förförståelse för vad en tidslinje är har barnen gjort sin egen tidslinje om sig själva. Den startar när de föds och sträcker sig fram till nutid. Däremellan finns för barnen viktiga händelser utsatta. Det kan vara när de fick syskon eller husdjur, tappade en tand, fick vara med om något roligt/tråkigt, började skolan, med mera.

Tidslinjen sträcker sig över hela väggen från början till slutet av korridoren. Den startar vid ca 10 000 år före Kristus, och sträcker sig fram till 2016. Vid starten finns en pil som pekar åt vänster och som visar att mer av dåtiden finns åt det hållet. Vid 2016 finns en pil som pekar åt höger och som visar att tiden fortsätter och att nya saker kommer att hända. Vid 2016 finns också begreppen dåtid, nutid och framtid samlade. I framtiden är det tänkt att vi ska fylla på med händelser som vi vet kommer att ske, både inom en ”snar” framtid som t ex kommande utflykter, högtider/helger, lov, OS, vilken klass F-klassen, ettorna, tvåorna och treorna börjar i till hösten och så vidare, men också sådant som kan hända längre fram i tiden, som att man blir myndig, kanske tar studenten eller tar körkort, när det är skottår nästa gång, med mera. Innehållet på tidslinjen styr både vi vuxna och barnen. Vi vuxna står för det centrala innehållet ur läroplanen och barnen står för de elevnära, spontana frågor, tankar och diskussioner som ibland uppstår.

Det som finns på tidslinjen just nu är treornas arbete om några olika världsreligioner och klasserna 1-3 har tillsammans arbetat med grekisk och nordisk mytologi. Snart kommer treornas arbete om forntiden att placeras in på tidslinjen och klasserna 1-2:s arbete med Mia och Martin, två barn som levde för cirka 100 år sedan. Malmö FF:s klubbmärke, Mona-Lisa, Charles Darwin, Malala, Kuben (ganska nybyggd multihall som ligger i anslutning till Baraskolan) och Bara kyrka är några av de mer spontana reflektioner och funderingar från barnen, som hamnat på tidslinjen. Vi vuxna har också kommit överens om, att om barnen undrar något om de olika händelserna som finns utplacerade på tidslinjen, ska de gå till något/några barn i den klass som arbetat med händelsen så barnen själv får förklara det de vet.

Vi kommer att fylla på tidslinjen med olika händelser och personer och vi har nu också möjlighet att skapa en tidslinje med historiska händelser, där både barn och kvinnor och män lyfts fram som medskapare av historien.

Begreppen vi arbetar med i samband med tidslinjen är först och främst, tidslinje, dåtid, nutid, framtid, före och efter Kristus (f.Kr och e.Kr). Det uppstår många frågor och reflektioner om tid och vad det är. Är nutid nu, precis på sekunden eller kan det vara till exempel hela år 2016? Dåtiden började för en sekund sedan, men en sekund sedan kan också kännas som nutid. När börjar framtiden? Är det om en sekund eller är det nästa rast, lektion, vecka och så vidare.

Jag bad mina ettor skriva ner sina tankar om tidslinjen och hur de tänker om tid. Citaten nedan berättar att de har många spännande tankar om tid men att det inte är helt enkelt att greppa tiden.

Jag tyker att tiD är roligt-mäd tid jag tyker-
att tid är spenande-
för att teng om vi-inte hade tid Då-skole alt stanat-

Såm Det va För 100 00-40 000 seDan
jete mång år sen.”

”TIDEN I BLAND KAN TIDEN GÅ LÅNGSAMT TYKER JAG MEN DET KAN OKSO GO SNAPT JAG KAN INTT FORSTÅ”

”Mina tangkar är Hur kan en tislinje va so long För att den tar aldri slut”

”Jag trur att tiden komer att gå snabare eler gå långsamare Jag tyker att tiden går för snabt”

Genom att placera tidslinjen i korridoren och att hela tiden hålla den levande, känner vi att den blir ett redskap för barnen som integreras med de övriga kunskapsområdena och som bland annat utvecklar deras historiemedvetenhet.

Att diskutera:

  1. Hur integrerar ni kunskapsområdet ”Att undersöka verkligheten” med resterande SO-kunskapsområden?
  2. På vilka andra sätt kan man arbeta med begreppen dåtid, nutid och framtid för att utveckla elevernas historiska referensram?
  3. Hur arbetar ni för att lyfta fram både manliga och kvinnliga personer/förebilder ur historien i undervisningen?
Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *