Har föräldramötet i skolan spelat ut sin roll?

Slide1Det är i början av läsåret och i de flesta förskolor och skolor är det dags för föräldramöte. Vad ska vi ta upp? Vad gjorde vi förra året? Hur lång tid ska mötet ta? Ska vi ha kaffe eller inte? Har man egna barn också, så vet man att det är en intensiv period och det kan vara svårt att få ihop alla möten.

Men hur viktigt är det egentligen i dagens informationssamhälle, när all information kan vara alla tillhanda i ett knapptryck, att samla tjugotalet föräldrar och boka upp en kväll?

Vad säger våra styrdokument om föräldramöten?

I kapitel två i läroplanen, Lgr 11,  kan vi läsa om ”Skola och hem”. Där står att ” Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling” (Lgr 11, 2.4, s.11  )

Jag har letat och läst valda delar av de allmänna råd, som har med Utvecklingssamtalet, SKA och Planering och genomförande av undervisning att göra. I allmänna råd om SKA (Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s.19) nämns föräldramöte som ett forum för vårdnadshavarens delaktighet i kvalitetsarbetet.

Skolverket har på sin sida på Facebook svarat att vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och deras vårdnadshavare. Begreppet föräldramöte regleras inte specifikt i skollagen. Hur föräldramöten organiseras och hur ofta de hålls är lokala beslut som avgör.

Samverkan och fortlöpande information

Jag skriver veckobrev varje vecka och där följer föräldrarna undervisningen, kommande aktiviteter och arbetet i klassen. I kapprummet informerar jag på en kalender, som ett komplement till veckobrevet. På Infomentor ligger våra pedagogiska planeringar, som mer utförligt beskriver arbetsområden och teman, samt bedömningar.

På utvecklingssamtalet skriver vi en IUP tillsammans, vilken finns tillgänglig på lärplattformen under läsåret. Där följer vi varje elevs individuella utveckling under rubrikerna: Hur gick det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? IUPn arbetar vi med under läsåret och följs upp tillsammans med barn och vårdnadshavare minst en gång.

Jag har daglig kontakt med många föräldrar som lämnar och hämtar, med andra har jag  kontakt via mail, sms eller telefon. Det är individuellt från familj till familj. Vi har även kontaktbok för analog kontakt och det kommer också in en del lappar. Vi kommunicerar och samverkar på många olika sätt.

Varje vecka reflekterar barnen individuellt vid olika tillfällen över sitt lärande i en reflektionsbok. Jag ger barnen återkoppling på det som skrivs. Ibland muntligt och ibland skriftligt. Det blir en kommunikation mellan mig och barnet, men inte föräldrarna. Vissa år har jag haft en skoldagbok, där eleven planerar och reflekterar över sitt arbete varje vecka. Den skickades hem varje fredag,  efter att jag gett varje elev  respons och ”feed forward” på det som tagits upp. Då fick vårdnadshavaren fortlöpande information om hur veckan varit, vad eleven lärt sig, behöver öva mer på och hur vi går vidare. I nuläget känner jag att tiden tyvärr inte finns för det, men det är något jag så småningom önskar ta upp igen.

Arbetslagets funderingar

I mitt arbetslag har vi börjat diskutera föräldramötets vara eller icke vara och vi sviktar, i alla fall om utformning och innehåll. Det är ofta rena informationsmöten och det är information som man kanske lika gärna kunde tagit skriftligt och svarat på funderingar och frågor från föräldrarna via mail. Hur ska vi göra för att föräldramötet ska kännas givande och meningsfullt för föräldrarna och oss pedagoger?

På min förra skola hade jag olika former av föräldramöten, men där såg behovet annorlunda ut. Ibland var det rena informationsmöten, ibland i språkgrupper om valda teman och för bättre uppslutning, så brukade jag ofta lägga föräldramötet i anslutning till något barnen visade upp ex på ett vernissage.

Att på föräldramöten diskutera känsligare teman likt ”Våga vara förälder”, gränssättningar osv,  känner sig många obekväma med, både pedagoger och föräldrar. Jag anser att det ska vara självvalt och då genom att man ex deltar i en föräldrautbildning som COPE eller liknande.

Vi har i arbetslaget än så länge inte kommit så långt i  planerna, men intentionen är att vi ska göra en struktur över hur det skulle kunna komma att se ut för de olika årskurserna. Varje år tar vi upp likabehandlingsplanen, läsårsplanering, praktiska frågor mm. Vi har börjat fundera på personer som kan vara viktiga för föräldrarna att träffa, nyckelpersoner på skolan och övrig personal i klassen, vilka de inte så ofta kommer i kontakt med. Idag har vi oftast föräldramötena var klass för sig, men i framtiden skulle det underlätta att parallellklasserna har sina möten tillsammans.

Exempelvis skulle det kunna se ut så här:
Åk 1  Klasslärare och fritidspedagog (samverkan och fritids), rektor,   specialpedagog/talpedagog
Åk 2   Skolsköterska (vaccinering, uppdrag mm), kurator (EHT), idrottslärare
Åk 3   Skolbibliotekarie (om ex vikten av  högläsning) , samt pedagogerna i för åk 3 nya ämnen som slöjd och engelska, ”Klubben” (fritids för de äldre eleverna).

Hur gick det då?

I måndags kväll var det dags för föräldramöte i min klass. Vi var inte så många och det styrker mina funderingar om föräldramötets vara eller inte vara. Jag har också erfarenhet, dock ej från min nuvarande skola, av att ju äldre barnen blir,  ju färre föräldrar kommer på föräldramötet. I åk 1 är nästan alltid uppslutningen 100 %, för att sedan avta med åren.

Jag  hade bestämt att hålla det kort, för själv tycker jag att de flesta föräldramöten jag går på är alldeles för långa. Det gör att jag ibland känner att jag egentligen inte hinner, orkar eller vill gå dit. Jag vet ju också vad som kommer att tas upp och att jag säkert får ett protokoll i efterhand. Går jag? Ja, men alla mina farhågor besannas varje gång.
Skulle inte mötet kunna ge mig något mer? Känner jag på det viset, hur känner då inte alla föräldrar som sitter och lyssnar på oss?

Måndagens möte blev ett kort informationsmöte på 45 minuter, utan fika, om läsårets arbete, nationella prov och simundervisning. En kollega var med och informerade om fritids. Barnen hade tagit fram böcker och alster de ville visa för sina föräldrar och jag hade även lagt fram gamla nationella prov att bläddra i .

När mötet led mot sitt slut, tog jag givetvis tillfället i akt och ställde frågan till föräldrarna :

Slide8

Föräldrarna fick anonymt skriva ner sina reflektioner. Några ville tänka ett tag och diskutera med sin partner, för att sedan återkomma. Jag är bara intresserad av att väcka frågan, för jag vill att det ska bli ett så bra möte som möjligt när vi avsätter tid för att ses. Jag mailade även ut powerpointen och frågan till alla föräldrar efter mötet.

Svaren var överraskande positiva. Majoriteten föredrog att träffas på ett traditionellt möte, trots att det ibland var svårt att få ihop tiden. Mötet skulle inte vara för långt, utan kort och informativt, men med möjlighet till att ställa frågor under tiden. Diskussioner i grupper, om valda teman, var inget som föredrogs. Många var positiva till att bjuda in fler personer till föräldramötet. Några ville gärna träffa  andra pedagoger som barnen träffar i veckan, andra ville träffa rektor, någon från EHT (elevhälsoteamet) eller skolbibliotekarien.

Jag hoppas få in lite fler reflektioner och att kanske att fler klasser  går ut och frågar föräldrarna vad de anser och vilka  behov som finns.  Då kan vi i arbetslaget därefter bygga vidare på det, för att om möjligt ta föräldramötet till en annan nivå och höja kvalitén !

Diskussionsfrågor:

  1. Hur ser dina föräldramöten ut?
  2. Hur gör du för att skapa meningsfulla och givande möten?
  3. Har föräldramötet i skolan spelat ut sin roll? Motivera.
Share Button

3 reaktioner på ”Har föräldramötet i skolan spelat ut sin roll?”

  1. Intressant och viktig frågeställning som jag funderat en del på själv, inte minst som förälder men också som skolkurator. Vad ska mötena användas till? Hur kan man göra mötena intressanta och givande?

  2. Hej
    Vi har dragit ner till att ha föräldramöte endast på hösten på Baraskolan. Jag kollade också styrdokumenten och det är ju mycket mer tvingande med samtal på individnivå. Och ingen har ifrågasatt vårt beslut. Däremot förekommer det möten på våren son föräldrarna själva organiserar, oftast i form av avslut inför ny skola och nya lärare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *