Grodyngel och språkutveckling

Många av mina elever som jag haft under åren som lärare har under månaderna april, maj varit med om en spännande observation i NO. Jag tar med grodrom till skolan. Vi behåller och tar hand om våra små djur och ser hur de utvecklas i några månader för att sedan släppa ut dem i sin naturliga miljö igen. Jag uppmanar mina elever att bli vetenskapsmän och studera och reflektera över vad de ser, ställa frågor och söka svar på sina frågor. Det är alltid ett stort engagemang bland mina elever och det språkas mycket kring vad som händer och sker i akvariet. I detta språkande kan alla elever vara med och utveckla sitt språk och sina kunskaper. Alla är engagerade, även de som inte talar så ofta eller befinner sig i svårigheter lyfts fram vid detta arbete.

Jag reflekterar ofta på hur jag ska kunna utveckla mina elevers språk. Både det språk de använder dagligen men framför allt det språk som vi använder i skolan, det så kallade skolspråket. Jag läser nu Stärk språket, stärk lärandet samt Lyft språket, lyft tänkandet av Pauline Gibbons. Båda dessa böcker handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, men kan med fördel användas i alla klasser. Att lyfta elevernas språk är en av de viktigaste uppgifter vi i skolan har. Det talade språket är en viktig bro till det kunskapsrelaterade språk som eleverna möter i skolan. Vygotsky betonar vikten av interaktion vid lärandet och han ser dialogen som ett sätt att skapa möjligheter till tänkande. Vi lärare måste stimulera till och lyfta fram de talsituationer där eleverna får utforska och reda ut begrepp eller pröva idéer genom att ställa frågor, hypoteser och dra slutsatser samt att reagera på andras tankar. För att starta detta arbete med språket med yngre elever är det bra att utgå från en gemensam utgångspunkt där eleverna är intresserade och vill ta reda på mer och lära.

blogg 3
Eleverna söker fakta om grodyngel.

Jag blir lika glad varje gång jag tar med dessa små geléaktiga ägg eftersom det blir så bra och utvecklande diskussioner. Elever som tidigare inte varit så intresserade av att ta reda på saker i böcker kommer plötsligt gående med en faktabok om grodor under armen. De letar hemma för att hitta grodor och grodyngel. De ställer frågor, skapar hypoteser, studerar och läser för att få svar på alla frågor som de har. Föräldrar blir ofta engagerade och eleverna pratar mycket om våra grodyngel var de än är. Det som är allra mest stimulerande för mig som lärare är att se att alla elever är delaktiga och aktiva, även de som på något sätt annars har några svårigheter att var med i gruppens diskussioner. Språk lärs bäst i ett sammanhang tillsammans med andra.

Under denna period kom en lärarstudent till gruppen och jag bad eleverna berätta om våra grodyngel. Jag blev imponerad av vad mina elever lärt sig. De förklarade, beskrev, argumenterade, utredde och använde ett skol- och No-orienterat språk. Här tränade mina elever i årskurs ett på att muntligt tillsammans sätta ord på sina observationer och kunskaper.  Jag ser det som ett bra tillfälle att förbereda mina elever på olika arbetssätt de kommer att ha användning för senare under sin skoltid. Jag upplevde att vi i gruppen arbetade både med språk- och kunskapsutvecklingen och ser att detta bidrar till att fler elever oavsett svårigheter ges möjligheter att lyckas i skolan. Begreppsutveckling, kunskapsutveckling och språkutveckling är sammanlänkade processer som är beroende av varandra. Därför måste alla lärare ta sitt ansvar att utveckla språket hos alla sina elever. Att då erbjuda höga kognitiva utmaningar, uppgifter som engagerar eleverna och som gör att de kan stötta varandra och därmed klara uppgifterna på ett högre plan än om de arbetat ensamma är en utmaning som vi måste anta för våra elevers skull. Om jag som lärare strävar efter att fördjupa och bredda mina kunskaper om samspelet mellan språk och ämne kommer jag att klara av denna utmaning bättre. Det är ingen tvekan om att ämne och språk går hand i hand och utvecklas parallellt när jag arbetar med olika observationer och språkar kring dem. Att dessutom arbeta med ett arbetssätt som vilar på det sociokulturella perspektivet där språket och sampelet är viktigt och gör att alla elever har en större möjlighet att lyckas både med språkutvecklingen och med ämneskunskaperna.

Barbro Westlund beskriver i Att bedöma elevers läsförståelse om skolor som har framgångar i måluppfyllelser. Hon och andra forskare menar att det är de lärare med höga men realistiska förväntningar på att alla elever kan lyckas och samtidigt har en vetskap om att det kan ta olika lång tid för eleverna att komma dit som har de största framgångarna.

Att diskutera

  • Hur utvecklar du dina elevers språk från det vardagliga till skolspråket?
  • Hur arbetar du för att utveckla både språk och ämne?
  • Vilka möjligheter ser du i det språkutvecklande arbetssättet?

 

Share Button