Gräsmattor och kamraträttning i matematiken

Hur skapar jag en dokumentation där  både jag och eleverna kan se att de gör en progression i matematik?  Hur får jag reda på vad eleverna redan kan och hur  ser jag var fokus i undervisningen behöver ligga? Ett verktyg som jag börjat använda mig av denna termin är att jag gör ”gräsmattor”.

Hur får jag eleverna att ofta träna på att redogöra för sina egna tillvägagångssätt? Hur kan jag regelbundet träna eleverna i att föra och följa matematiska resonemang? Ett arbetssätt jag börjat använda mig av denna termin är ”kamraträttning”.
I detta blogginlägg berättar jag om ”gräsmattor” och ”kamraträttning”.

 

Gräsmattor
Innan ett nytt arbetsområde i matematik gör eleverna ett förkunskapstest och  när vi avslutar arbetsområdet gör det en diagnos/test.  Vid båda dessa tillfällen när jag rättar skapar jag en ”gräsmatta” I ett kalkylark markerar jag med grönt uppgifter eleverna klarat, gult på väg att klara och rött inte klarat.

Att på detta sätt dokumentera med färg ger både mig och eleverna bra information. Innan arbetsområdet hittar jag elever som kommer behöva fördjupning och utmaningar eftersom de redan kan mycket. Jag hittar var jag för klassen som helhet behöver lägga mest fokus där många har rött och det jag behöver fokusera mindre på där många har grönt.  Efter arbetsområdet ser jag om det finns någon typ av uppgifter många har svårt för fortfarande och kan repetera det innan vi går vidare.

Eleverna vet sina nummer på gräsmattan och får  se dem både vid förkunskapstest och testet efter. Här pratar vi mycket om att man bara kan titta på sina egna gräsmattor  för att  jämföra och  se om man fått en grönare gräsmatta. Ingen jämförelse kan ske med andra. Det jag vill är att de ska se och känna att de gjort en progression. Om gräsmattan gått från att vara till 20%  grön  till att vara 60% grön  då har det skett en progression.  En elev som hade en 90% grön gräsmatta från början och som ökat till 100% har också gjort en progression. Det går inte att  jämföra dessa båda elever.

Tidigare har jag flera gånger låtit mina elever inför  till exempel utvecklingssamtal fylla i Nottinghams fyrfältare. I fyrfältaren står y-axeln för prestation och x-axeln för progression. Den kan användas för att eleverna själv ska reflektera över sin prestation och utveckling och för att jag som lärare ska kunna analysera.  Det eftersträvansvärda är att progression ska ske  oavsett tidigare prestation. Eleverna ser en tydlig koppling mellan gräsmattan och fyrfältaren och det blir tydligt för dem att de hänger samman.

Kamraträttning
När eleverna är klara med 2 sidor i sin matematikbok ( Koll på Matematik)  skriver de upp sitt namn och sidorna på ett papper, som sitter uppsatt på väggen  i klassrummet. Står där redan en person på listan, som skrivit upp samma sidor, så stryker man istället den personens namn.  I par sitter man sedan och jämför sina uträkningar och svar. Har man fått olika svar redogör båda för hur de tänkt när de löst uppgiften och diskuterar  tillsammans vilket svar som är rätt. Har man samma svar,  men olika sätt att lösa uppgiften diskuterar  man de olika sätten. Kan båda fungera? Här får eleverna möjlighet att lära andra sätt att lösa uppgifter på och kan förhoppningsvis ibland ”byta upp sig”.

Vid kamraträttning övar eleverna på:

  • Att beskriva sitt tillvägagångssätt så att andra förstår.
  • Att använda matematiska begrepp.
  • Att föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska  resonemang.

Att kamraträtta  tror jag kan öka lärandet eftersom eleverna  både repeterar igenom uppgifterna de gjort en gång så att de befästs,   samt att de  får träna på att förklara sina egna tankar och lyssna på andra vilket befäster och fördjupar kunskaperna.  Genom att studera en annan elevs arbete kan man se likheter och skillnader med ens egna arbete och hitta förbättringsmöjligheter. När man ser en annan elevs arbete kan man också  hitta effektivare och tydligare mattespråk, vilket för lärandet framåt. Jag upplever också att det är positivt ur ett gruppdynamiskt – och trygghetsperspektiv där eleverna lär och utvecklas tillsammans. Min förhoppning är att det ska bidra till klasskamrater som bryr sig om varandra och som som är genuint intresserade av att både lära av och hjälpa andra.

Att diskutera:

  1. Hur gör du för att eleverna ska fokusera mer på sin progression än sin prestation?
  2. Vilka fördelar/nackdelar ser du med kamraträttning?

 

 

Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *