Goda effekter av planerad och “oplanerad undervisning”

I det här inlägget vill jag dela med mig av ett avsnitt i min undervisning kring kristendomen som mina elever har arbetat med i inledningen på terminen. Det är ett exempel på hur jag  med enkla medel lyckades trigga elevernas nyfikenhet, lät eleverna arbeta i grupp för att stödja den individuella utvecklingen och arbetade ämnesövergripande. Jag känner mig också extra nöjd med just detta moment eftersom den planerade undervisningen genererade oplanerade moment vilka gav goda effekter.

Efter att ha arbetat med grunden i den kristna tron kopplad till Jesus liv och död var det dags för undervisningen att behandla kristendomens utveckling efter Jesus död och uppståndelse, ett moment som omfattar både historia och religionskunskap.

Jag inledde med att skriva ner fyra namn på tavlan: Petrus, Paulus, Konstantin den Store och Theodosius. Eleverna fick arbeta i par med att söka information om dessa personer med uppdraget att få svar på två frågor: vilka var personerna och vad hade de för betydelse för den tidiga kristendomens utveckling och spridning? Detta blev en sökövning samt till viss del läsförståelseövning eftersom fråga nummer två inte alltid stod direkt utskriven. Upplägget på uppgiften gjorde att de flesta elevernas nyfikenhet väcktes och drev dem framåt,  dessutom la en del elever själv till ett tävlingsmoment i sökningen vilket drev dem ytterligare. Efter förklaringar och förtydligande av mig enades vi kring en gemensam beskrivning av personernas olika betydelser för den tidiga kristendomens utveckling och spridning. Denna beskrivning kom att bli grunden i det fortsatta arbetet. Detta pass avslutades med en exit ticket där eleverna individuellt skulle berätta om en av de aktuella personerna.

Nästa uppdrag för eleverna blev att  i grupper diskutera och välja ut en av personerna (Petrus, Paulus, Konstantin den Store eller Theodosius) som de ansåg hade betytt mest för den tidiga kristendomens utveckling och spridning. De skulle också motivera sitt val vilket de sedan redovisade inför resten av klassen. Som stöd i arbetet hade grupperna den gemensamma beskrivning vi gjort. Att arbeta med den här typen av uppgift där eleverna ska värdera/välja ut och sedan motivera sitt ställningstagande anser jag vara en bra metod för att få eleverna att tränga in i ett ämne och utveckla kunskap och förståelse samt se olika perspektiv. Det är sällan så att gruppmedlemmar tycker likadant vilket genererar en diskussion som i sin tur leder till bl a insyn i olika perspektiv och då också en fördjupad kunskap. Det är också värdefullt  att det inte finns något rätt svar något som enligt min erfarenhet öppnar upp för än mer diskussioner och intresse. Jag har även använt metoden vid olika testmoment vilket också har sina fördelar. Genom att välja ut och motivera sitt val måste eleven visa på sina faktakunskaper men också att denne kan motivera och förklara och då visa på andra förmågor t ex beskriva samband.

Diskussionen i grupperna ledde till en del frågor som fick klargöras samt till en diskussion om den kristna läran kopplat till tvång och förföljelser. Hur hänger kärleksbudskapet och den gyllene regeln ihop med att människor tvingades bli kristna och kristna förföljde ickekristna? En bonus jag inte hade räknat med och som gav mig ytterligare insyn i elevernas kunskaper om den kristna läran.  

Förrutom att redovisa sitt val muntligt skulle grupperna lämna in en skriftlig motivering. Här nere ser ni ett exempel på en motivering från en av grupperna.

Vi tycker att Theodosius var den viktigaste för den kristna utvecklingen eftersom att han tvingade hela romarriket att bli kristna. När alla blev kristna lärde sig mer människor om kristendomen och fler kunde missionera. Om inte han hade avskaffat religionsfriheten hade inte inte lika många varit kristna.

De olika motiveringarna sammanställdes senare av mig med kommentarer som syftade till att stötta eleverna att förtydliga sina svar, dvs tydligare beskriva samband med underbyggda resonemang. Denna typ av formativ bedömning blev  en del av en process där gruppmedlemmarna var tänkta att stötta varandra i den individuella utvecklingen.

Nu fick eleverna i de olika grupperna i uppgift att bearbeta och utveckla motiveringarna så att de förtydligade sina resonemang. De började med att bearbeta sin egen motivering men skulle sedan även utveckla svaren i de andra gruppernas texter vilket ledde till ytterligare en bonus jag inte räknat med. När eleverna arbetade med att utveckla andras svar så höll de ju inte alltid med om den gruppens val av person. Jag bad då eleverna jobba med att diskutera personens betydelse ( å andra sidan…), något som också blev mycket lyckat och som ledde till ett moment i undervisningen där jag fick tillfälle gå igenom hur man kan göra just detta, diskutera och se en fråga ur olika perspektiv.

Här nere ser ni ett exempel från en grupp som arbetade just så:

Konstantin Den Store var den viktigaste för kristendomens utveckling enligt oss, för att han förbjöd förföljelsen av kristna. Utan honom skulle många kristna dödas eller helt enkelt inte våga vara kristna. De skulle inte våga utöva sin religion och kyrkor skulle inte ha byggts. Om detta inte hade hänt hade kristendomen inte varit lika stor, eller helt enkelt inte finnas alls, för att många skulle antagligen hellre välja livet istället för kristendomen. Å andra sidan är det många som trots att de hotas att bli dödade fortsätter tillhöra en religion för att det är så viktigt för dem därför behöver det inte ha spelat så stor roll för alla att kristendomen blev laglig.

Tanken med de uppgifter eleverna hittills gjort i grupperna var att de skulle vara väl rustade för en individuell uppgift där de skulle beskriva hur två av personerna ( Paulus, Petrus, Konstantin den store eller Theodosius) påverkade samhället. Inbyggt i uppgiften fanns också kunskapskravet om att visa på kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Jag upplever att eleverna genomförde denna uppgift med gott resultat något jag tänker att de arbetsmoment jag beskrivit ovan hjälpte till med vilket jag naturligtvis glad över. Jag är också glad över att jag var vaken och mottaglig för de öppningar som min planerade undervisning i mötet med eleverna gav. Detta gav undervisningen extra djup och nästa gång ska dessa moment finnas inplanerade från början.

Att diskutera: 

  • Hur kan ni arbeta med att låta eleverna arbeta med metoden att värdera/välja ut och sedan motivera sitt ställningstagande i ditt/dina ämnen?
  • Hur kan ni låta era elever arbeta i grupp för att stötta deras individuella utveckling?
  • Hur väl tar ni tillvara på de oplanerade moment som dyker upp när  den planerade undervisningen möter eleverna?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *