Givande litteraturseminarier – det rullar på!

Det pedagogiska utvecklingsarbetet är gynnsamt när kollegialt samarbete sker. Det brittiska institutet EPPI har visat att individuell fortbildning har låg förändringseffekt. Däremot ger det kollegiala lärandet mer resultat. Det finns flertaliga metoder för hur kollegialt kompetensarbete kan ske. Vi på NFU i Svedala har valt en systematik med fortlöpnade litteraturseminarier och dokumentation.

Vår litteraturlista berör bedömning och betygsättning men även andra ingångsvinklar finns med. Förstelärarna på NFU (Kristin, Björn och Lilian) fungerar som samtalsledare i diskussionsgrupper vid våra seminarier. Vi har hittills haft två seminarier (halv studiedag) föregående läsår och ett under höstterminen 2015. Utgångspunkten för vårt arbete är att utifrån vald litteratur

  • raffinera, extrahera,
  • planera implementering
  • genomföra aktivitet
  • notera utkomst
  • reflektera (retro- och prospektivt), utvärdera

Litteraturlista

Varje lärare har först valt bok om bedömning eller betygssättning. Vi har haft framförhållning så att var och en kunnat avsätta tid till inläsning inför datumsatt seminarietillfälle. Litteraturen tar även upp andra pedagogiska aspekter såsom studiestrategier, PISAdoktrinen kontra TIMSS , forskning kring flickor med ADHD, forskning om hjärnan mfl viktiga områden. På listan återfinns även podcasts och filmer med grund i forskning. Viss litteratur har återkommit vid nästkommande seminarium, medan andra böcker har tillkommit utifrån lärares egna önskemål. Vår utgångspunkt har hela tiden varit att varje lärare ges möjlighet att själv påverka vilken litteratur man förkovrar sig i och att vi har en arbetsform där ett kollektivt lärande möjliggörs.

Diskussionsgrupper

Vid varje seminarieträff har vi samlats i olika grupper och talat om den litteratur, filmer och podcasts som var och en valt. Några lärare passade på att djupdyka i mer än en bok! Gruppindelningen har inte haft utgångspunkt i arbetslag eller programlag. Vi har istället blandat friskt och glatt för att få så många ”ingångar” som möjligt. Vår gymnasieskola har en klass i varje programinriktning och är i övrigt organiserad i arbetslag + programlag vid andra konferenstillfällen.

Vid seminarierna delgav vi alltså varandra våra tankar kring litteraturen

  • hur den inspirerat oss att förändra vår praktik (planerat eller genomfört moment)
  • resultat (förväntat eller faktiskt ), effekt – utvärdering

I gruppdiskussionerna inspirerar vi varandra. Åh, den boken måste jag också läsa! Det var ju en genial metod du tillämpade. Det måste jag också testa med mina elever….Va, tänker du så om det – jag håller inte alls med! Så smart sätt att dokumentera! Vad gör du för att hinna med det? …

I forumet öppnar vi upp för varandras tolkningsvärldar och tillåter att utmana oss själva och kollegor. Vi tar del av andras erfarenheter och ser lösningar på våra problem. Vi bidrar med vår egen kompetens och sprider den i kollektivet. I våra mixade grupper ser vi fler beröringspunkter än man i hastigheten kommer på. Den gemensamma värdegrund som krävs ventileras och det behövs för att vara trovärdiga gentemot elev.

Jag tycker att det är nyttigt att rannsaka sig själv och reflektera över hur och varför min undervisning ser ut som det gör. Vid en kritisk granskning av mina egna val öppnar jag upp för reflektion som tar in inte bara här-och-nu utan vidgar min granskning kring hur mitt agerande som pedagog ter sig för elev-grupp-samhälle.

Dokumentation

För ett hållbart kvalitetsarbete krävs dokumentation och vårt enkla reflektionsprotokoll kan fungera som en bank där vi kan få inspiration av varandras idéer, dra lärdomar och se vad var och en har utvecklat i klassrummet. Det är lärorikt eftersom kollegors erfarenheter och kompetens blir tillgänglig att ta del av. Vad grupperna avhandlat skrivs in i ett delat Google Drive dokument. Vi har ju inte alla samma elever och våra kurser har kanske inte en direkt koppling så att samarbete kan ske rakt av. Men alla elever ska bedömas. Alla elever ska betygsättas, så det uppdraget har vi ju gemensamt. För de kollegor som inte varit med på något seminarietillfälle finns möjligheten snabbt sätta sig in i vad vi avhandlat.

Att utbyta erfarenheter och idéer med kollegor i just den egna verksamheten är gynnsamt för utvecklingsprocesser (Mårtensson,2014). Forskning har visat att det är just så vi oftast gör. Det kollegiala samtalet som sker i våra litteraturseminarier möjliggör att vi kan diskutera lösningar på pedagogiska problem och den respons vi ger varandra leder till att vi blir bättre både som lärare och som arbets-/programlag (Langelotz, 2014). Genom vår dokumentation får vi en underbyggd reflektions-och erfarenhetsbas att gräva ur och alla behöver inte ”uppfinna hjulet” i en mer eller mindre stressad vardag. Vi blir varandras stöttepelare och inspiratörer.

 Identifiera utvecklingsmöjligheter

I det senaste seminariet diskuterades bland annat språkutveckling utifrån Gibbons bok ”Lyft språket, lyft tänkandet – språk och lärande”. Det utmynnade i ett grupp-unisont önskemål om en gemensam språkpolicy på NFU. Våra diskussioner berör alltså inte bara vardagsnära praktik och teori utan banar även väg för kommande förbättringar i vår lokala verksamhet.
( Tack Annica för det du delgav oss!)

 

Att diskutera

– Hur gör ni för att implementera forskning i verksamheten?
– Hur arbetar ni för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
– Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med litteraturseminarium?

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *