Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta

”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”.  Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande.

Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Att explicit undervisa om olika texttyper och hur de är uppbyggda är den del av genrepedagogiken. Genre är här lika med texttyp och inte bokgenre, som man kanske annars tänker på. När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen.

När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen som består av fyra faser.
När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen som består av fyra faser.

 

Cirkelmodellen består av fyra faser. Här nedan kommer jag att beskriva en del av det vi arbetar med i varje fas och tar berättande/narrativ text och vårt sagotema som exempel. Vi arbetade med beskrivande texter om kroppen och djur, samt laborationsrapporter om ljud/ ljus i höstas. Genrepedagogik och cirkelmodellen går att applicera på alla ämnen och årskurser.

I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. Vi pratar om textens syfte. Varför skriver och läser man sagor? Vi börjar med att läsa flera sagor tillsammans. Jag läser högt och vi samtalar om saker som barnen uppmärksammar i texten ex sagan slutar lyckligt, talet tre osv. Vi samlar det vi iakttagit på ett blädderblock. Vi skapar en ämnesspecifik ordbank med ex ”Det var en gång.., och så levde de lyckliga.. , vilken sedan blir ett redskap när det är dags för skrivande. Man kan se en teater eller film. Vi återberättar till sekvensbilder, muntligt och skriftligt eller genom dramatisering. Vi jämför sagor i VENN-diagram och upptäcker likheter och skillnader mellan sagorna.

I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi har textstöd uppsatta i klassrummet till varje genre för att stötta arbetet och skrivandet. Jag går igenom struktur och språkliga drag i texten.  I den här fasen blir barnen bekanta med metaspråk – språk för att tala om språk. Jag  förenklar inte, utan försöker stötta och förklara i stället. Använder vi ett metaspråk och barnen får nyckelbegrepp, så gör det att det blir lättare att sedan bedöma olika delar av skrivandet i sina egna texter längre fram.

Vi har textstöd uppsatta i klassrummet till varje genre för att stötta arbetet och skrivandet.
Vi har textstöd uppsatta i klassrummet till varje genre för att stötta arbetet och skrivandet.

 

Vi läser på många olika sätt. Vi läser bl a i läsgrupper, har parläsning, stafettläsning, närläsning och tyst läsning. Läsläxorna under den här tiden är också sagor. Barnen tycker om att läsa stafettläsning och då läser de en mening var i tur och ordning efter varandra. Det är en bra övning för att bl a få syn på var en mening börjar och slutar och hålla fokus, ingen kan ”slappna av” när ens stycke är läst.

I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nivån på texten ska helst ligga snäppet över barnens förmåga, för att utmana.  Jag har skrivit av en kortare text och brutit raden vid det jag vill uppmärksamma ex verben som skrivs preteritum. Vi läser en rad i taget och samtalar om vad som ska följa härnäst. Det blir diskussioner om tempus, ändelser, ämnesspecifika ord, form mm. Här lärs de grammatiska begreppen ut i ett sammanhang där språket används. Ett annat sätt att öva något explicit är att arbeta med lucktexter. Då skriver jag av sagan/texten och utelämnar de ord vi ska öva ex tidsord (en dag, senare, till slut). Har vi arbetat med någon annan texttyp tidigare så jämför vi dem i ett VENN-diagram ex en berättande text  ”Guldlock” och en beskrivande text om brunbjörnen. För att få syn på strukturen klipper jag isär sagor och barnen får i par eller grupp sätta ihop texten igen. Vi placerar också styckena under rubriker som inledning, handling, avslutning. I nästa steg går vi djupare och delar upp texten i aktör/deltagare, miljö, händelse/problem, upplösning och avslutning.  De här två första faserna tar tid. Cirkelmodellen är inget ”quick fix”, men man ska inte låta sig skrämmas av det. Det ger resultat och framförallt sa får alla känna att de lyckas i sitt skrivande.

Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi skriver i hel- eller halvklass och därefter i grupp eller par.  Jag använder ibland ordkort som jag har i olika plastfickor och ur dem får barnen dra deltagare/aktör, miljö och problem för att lättare komma igång. Det finns ett kul program på skolplus.se som snurrar fram detsamma likt en enarmad bandit! Jag skriver för hand i en bläddra eller med hjälp av dator och projektor. Eleverna står för innehållet och jag för formen. En bläddra hjälper eleverna att följa strukturen för texten och hålla den röda tråden. Enkelt viker man ett linjerat papper på längden och klipper upp fyra flikar/luckor. Luckornas storlek kan man anpassa efter hand. På utsidan kan man skriva aktör/deltagare osv. de första gångerna. Efter ett tag kan man istället rita bilder på luckornas framsida, vilka kopplas till innehållet.

En bläddra hjälper eleverna att följa strukturen för texten och hålla den röda tråden.
En bläddra hjälper eleverna att följa strukturen för texten och hålla den röda tråden.

 

Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. Vi skriver på hela pappret, så när man skrivit klart sista luckan och förhoppningsvis fått en lösning på problemet och en avslutning, då har man skrivit en hel sida.

När vi kommer fram till fjärde fasen är barnen redo att skriva enskilt eller fortsätta parskrivandet ett tag till, men med mindre stöttning från mig. De elever som känner lite motstånd till att skriva och nästan kan känna skräck inför ett helt vitt papper, tar här en del i taget och blir ofta båda överraskade och nöjda med sitt slutresultat.

Efter cirkelmodellens fyra faser klarar nu barnen av en uppgift som är kontextreducerad och på en högre kognitiv nivå. Ställer vi krav att barnen ska kunna skriva olika texttyper, så behöver vi ge dem redskap för att klara av det. Vanligt är nog att man arbetar med fas 1 och bygger upp förkunskaper genom inventering, tankekartor, VÖL-scheman mm. I åk 1-3 är det nog också vanligt att man skriver texter gemensamt, före barnen skriver enskilt, men fas 2 är vi nog inte lika tydliga med. Många gånger hoppar man nog från fas 1 direkt till fas 4  och då är det kanske inte så förvånande att barnen inte klarar av att skriva en individuell text. Efter ett tag kan man korta ner, dock inte hoppa över, fas 2 och 3, när barnen blivit mer förtrogna med modellen och texttyperna. Arbetar vi stöttande med språkutvecklande ämnesundervisning, så tror jag att vi i längden får högre måluppfyllelse.

Vill man fördjupa sig i ämnet kan ni bl a titta på filmen ”Språket bär kunskapen – Att stötta skrivande” på KvUtiS. Man hittar den i vår Språkutvecklingsplan. Vill man läsa rekommenderar jag Pauline Gibbons ”Stärk språket Stärk lärandet”, Britt Johanssons ”Låt språket bära” och Monica Axelssons ”Många trådar in i ämnet”.

Att diskutera:
1. Hur arbetar du med skrivande och skolans texttyper?
2. Vilken sorts stöttning behöver barnen under processen/arbetets gång?
3. När och på vilka olika sätt är din läs- och skrivundervisning språkutvecklande? Försök ge konkreta exempel, som dina kollegor kan prova på och ha nytta av.

Share Button

19 reaktion på “Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta”

  1. Pingback: Genre | Pearltrees

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *