Framtidens lärare

Ibland måste man stanna upp i steget, se på sig själv och sin undervisning för att ta ut riktningen framåt. Förra veckan gavs det rika tillfällen till detta. Onsdagen fylldes av spännande föreläsningar om Framtidens läromedel, en konferens anordnad av Conductive i samarbete med Lärarnas Riksförbund. Jag lyssnade på John Steinberg, Johanna Björk, Sara Bruun och flera andra inspirerande talare. På torsdagen hade mina VFU-studenter och jag en slutdiskussion och fredagen bjöd på kompetensutveckling kring bedömning tillsammans med kollegorna. En vecka med food for thought, vill jag lova! Vad tar jag då med mig från veckan? Nyckelorden är planering, närvaro och struktur. För att ta tillvara på så många kloka pedagogers tankar, ger jag mig på ett försök att skapa en checklista för planeringen av min undervisning. Håll till godo!

Arbetsområde X

1. Vad behöver mina elever?

Allt startar med behovet, enligt Timperley. Jag måste utgå ifrån min undervisningsgrupp.

Vilka förmågor ser jag att de behöver utveckla? Vad behöver jag göra då? Vilka kunskapskrav möter detta? Hur ser de senaste bedömningarna och utvärderingarna ut?

 2. Hur ser eleverna och jag vad de har lärt sig?

Det är viktigt att redan i planeringens början fundera över slutet.

Hur ska jag kunna avgöra om eleverna verkligen har nått målet? Hur ska jag bedöma kunskapsutvecklingen? Vilken modell är lämplig att använda? En uppsats, ett prov eller ett föredrag?

 3. Vem ska bedöma vad?

 För att ta reda på hur det ligger till med kunskapsinhämtningen finns flera val. Självbedömning, kamratbedömning eller lärarbedömning (jag, kollegan eller tillsammans)? Gudrun Erickson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, menar att vi måste “bäras åt” med bedömning. D v s för att få syn på kunskapsutvecklingen ska eleven, klassen och läraren arbeta tillsammans med bedömningar,

 4. Hur ser eleverna vad de ska kunna?

Bedömningsmatriser är en bra väg att gå. Eleven ser vad som är viktigt och kan använde dem under sitt arbete. Jag som lärare har hjälp av min matris i bedömningen och den är värdefull när jag återkopplar till eleven.

 5. Får eleverna öva och testas flera gånger?

Tester är inte bara till för att bedöma. Tester är lärtillfällen och främjar inlärningen på lång sikt.

Vilka “´stickprov” kan vi använda? När lägger vi in dem – varje lektion? Vem gör bedömningen? Får eleven syn på sitt lärande? Hur använder jag informationen för att planera vidare?

 6. Hur ska arbetet organiseras?

Struktur och logistik är viktigt.

Vad undervisar jag om? Vem arbetar eleven med – individuellt eller i grupp? När? Vilka läromedel används? Hur fördelas tiden? Hur får jag kontroll över processen?

 7. Är upplägget meningsfullt för eleven?

John Steinberg, fil dr i pedagogik, pratar varmt om vikten av att rusta eleverna för ett demokratiskt samhälle. Eleverna är framtidens samhälle.

Finns det en koppling till elevernas vardag? Till läroplanens demokratiuppdrag? Finns en mottagare för elevens arbete? Vilka anpassningar behövs, för att fånga alla elever?

 8. Hur utvärderas arbetsområdet?

För att säkerställa kvalitet, behövs utvärderingar.

Hur ser de ut? Hur medverkar eleverna? Hur kan kollegor och jag utvärdera tillsammans?

 9. Vilka digitala verktyg kan användas? Varför?

Här finns hur mycket som helst att välja bland! Några exempel:

För att göra alla elevers röster hörda, använd t ex Padlet och Answergarden. Med hjälp av Zaption, som kombinerar filmklipp med frågor, startar klassrumsdiskussionere kring svaren. Flubaroo i kombination med Google Formulär ger snabb återkoppling. Skype Classroom möjliggör kommunikation “på riktigt”. Google Classroom skapar struktur i arbetet.

Så, tillbaka till rubriken. Hur ser framtidens ideala lärare ut? Efter att ha lyssnat på alla duktiga föreläsare, sammanfattar jag kravspecifikationen så här:

En lyhörd ledare med hjärtat på rätta stället, utrustad med en stor verktygslåda med metoder, som går i takt med tiden och har ett granskande öga på verksamheten.

Sådan vill jag vara!

Att diskutera
  1. Vad tycker du är viktigt när du planerar arbetsområden?
  2. Digitala verktyg kan användas på många sätt. När väljer du att använda dem? Varför?
  3. Hur återkopplar du kunskapsutvecklingen till eleven?
Läs mer
Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *