Framgångsfaktorer för det professionella lärandet

Under vårterminen 2019 har vi på Marbäcksskolan berättat om vårt utvecklingsarbete i olika sammanhang och det har gjort att vi själva har fått fundera på vilka faktorer som är viktiga för att lyckas i utvecklingsarbetet och vad det är som vi gör bra. 

Analys och delaktighet

På Marbäcksskolan har vi under förra läsåret skapat ett nyläge av vår gamla tes genom att analysera, observera, diskutera och förkovra oss inom våra lärmiljöer. Vi ville se hur elevernas språk och känsla av sammanhang främjades och hindrades kopplat till den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön. Inför analysen av varje lärmiljö har det funnits tillfälle att förbereda sig och tänka till och alla har getts möjlighet att komma förberedda med sina nedskrivna tankar, sin analys. I lärgrupper har vi delat med oss av våra tankar, fört noteringar och haft strukturerade samtal. 

När vi arbetat i lärgrupper på det här sättet i analysfasen finns en delaktighet i processen och fler tankar kommer fram. När det är vi tillsammans som hittat behovet hos våra elever, vad det är de behöver, känns det angeläget och meningsfullt för oss att hålla i arbetet. När vi ger analysen tid och tålamod kan vi också vara säkra på att vi hoppar på rätt tåg. Vi bygger vidare på den gamla kunskapen och skapar därigenom en hållbarhet i vår organisation. Vi ser att vi fortfarande har utmaningar men de handlar inte enbart om språk och sammanhang utan om samspel elever emellan och det har vår analys lett fram till. Vår skola behöver nu anpassa sig och möta de behov våra elever har. 

Elevernas behov – vår utmaning

Genom att fokusera på elevernas behov får vi också svar på vad det är vi lärare behöver bli bättre på. Vilken teori behöver vi? Hur får vi verktyg att möta eleverna så att de lyckas bättre? Det ligger i läraryrkets natur att förändra och förbättra sin undervisning, men när man gör det tillsammans ger det större kraft i elevernas utveckling. När vi sen ser att det sker utveckling hos våra elever och deras resultat förbättras är det motiverande för oss att fortsätta arbeta vidare. Timperley (2013) skriver att lärarnas motivation ökar när elevresultaten förbättras och att det får lärarna att fortsätta engagera sig. 

Med elevernas behov i fokus blir det lättare för oss att prioritera och framförallt prioritera bort andra utvecklingsinsatser eller pedagogiska trender.  Att gå från en idé till en annan, oavsett hur bra den är, leder vanligtvis till ett ytligt lärande. (Timperley, 2013) Vi vill åstadkomma ett lärande på djupet, hållbara förändringar som förbättrar elevernas lärande och lever kvar på Marbäcksskolan, som en del av vår kultur.

Struktur och tillit i lärgrupperna

I  lärgrupperna är skolans tre arbetslag representerade. Lärgrupperna träffas var tredje tisdag och däremellan är en tisdag arbetslagets tid att styra över. Den tiden används till exempel för att sammanställa observationsanteckningar, läsa litteratur eller förbereda en skriftlig reflektion. 

När lärgrupperna träffas diskuterar vi läst litteratur och planerar en lektion, aktivitet eller uppgift att prova på i undervisningen. Vid nästa träff delger vi varandra hur det gått och utvärderar tillsammans. Timperley (2013) skriver att “professionellt lärande är inte en process som handlar om att först lära sig nya saker och därefter hur man tillämpar dem. Tillämpningen är en del av hur man lär sig något och förstår det mer ingående.” 

I våra tre lärgrupper har det funnits en samtalsledare som lett samtalet och en sekreterare som skrivit ner den gemensamma analysen och det som lyfts fram i samtalen. Vi som leder samtalen har gått arbetslagsledarutbildning där vi har fått träna olika modeller för samtal, fått kunskap om feedback, kollegahandledning och verktyg som är värdefulla i en grupprocess. I alla grupper finns också en speciallärare eller specialpedagog med kompetens att leda kollegiala samtal. 

Vi har hållit fast våra lärgrupper över tid och det skapar en trygghet och tillit i gruppen som på sikt gör att man får mod att beskriva även det som inte går vägen. 

Avslutande ord

Vi är trygga i att vi arbetar med det våra elever behöver mest eftersom vi varit noggranna i analysen. Vi har ett gediget material som ger oss belägg för vår nya riktning. Även om analysen tog tid så gav arbetet ändå ny kunskap när vi samtidigt läste om lärmiljöer och fördjupade oss i de bakomliggande teorierna till våra undervisninghandlingar. Det är viktigt att vi tar oss tid att djupdyka och fundera, vända och vrida på saker – tillsammans. 

Att se effekter av ett förändringsarbete tar lång tid och det gäller nu för oss att hålla i det och fundera på hur vi dokumenterar, både enskilt och som skola. Jag tror att vi behöver skriva mer på egen hand för att få syn på vårt lärande över tid och få till en djup reflektion själva. För att bli skickliga lärare behöver vi reflektera och bearbeta våra upplevelser i klassrummet.

Anette Jahnke skriver i Utveckla utbildning om balansen mellan kollegialitet och individualitet. “Samtidigt som vi behöver varandra för att bli bättre, behöver vi också utrymme att skapa och uttrycka vårt eget sätt att undervisa. I själva undervisningsögonblicket är vi trots allt ensamma, det är ingen som kan undervisa åt oss.”

Att diskutera

  1. Vilka framgångsfaktorer finns i din skolas professionella lärande?
  2. Hur dokumenterar ni era erfarenheter på din skola?

Referenser

Jahnke A. (2019) Utveckla utbildning. Liber: Stockholm

Timperley H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur: Lund

Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *