Alla vill se sina elever lyckas. Vägarna till att få eleverna att lyckas är många och en av de viktigaste är att kunna motivera dem. Detta kan man göra genom att vara kunnig i sitt ämne, ha varierade och spännande uppgifter och genom att vara inspirerande. Ibland hjälper det inte. Det finns elever som verkar sakna driv och inre motivation. Hur ska man få dessa elever motiverade?
Först och främst måste vi ha koll på vad motivation är.
Vad är motivation?
Motivation och dess drivkrafter kan uttryckas på flera liknande sätt. Hjärnforskaren Martin Ingvar har i sin bok ”Hjärnkoll på skolan” uttryckt det så här:
”Skillnaden mellan hur någonting är och hur det borde vara är det som får oss att anstränga oss, pröva nya saker och lära oss något nytt. Motivationens kärna handlar om att då och då lyckas med det man vill”
Vi måste alltså se en vinst med vår ansträngning och att vi sträcker oss ut ur vår komfortzon och få uppleva känslan av att få något tillbaka när vi tänjer på vår förmåga. Där kommer förväntningarna och belöningen in. För den som har en inre motivation är det en belöning i sig att känna att man har utvecklats och bemästrat något nytt . För de som har dålig självkänsla behövs stöd utifrån – en yttre motivation.
Det krävs att vi vuxna i skolan har höga men realistiska förväntningar på eleverna och att eleverna känner detta. Detta i sig är en framgångsfaktor. Att följa upp detta med rätt riktat beröm i lagom dos kan vara starkt motiverande för eleverna.
Förväntningar
Redovisningar av John Hatties framgångsfaktorer i skolan visar på att ”förväntningar från läraren” har stor positiv genomslagskraft hos eleverna. Detta räknas som en av de stora framgångsfaktorerna med eftersträvansvärda effekter som kan leda till ett högre lärande. Det ligger dessutom helt i linje med Martin Ingvars forskning:
”Utan en projicerad förväntan fungerar lärandet inte optimalt. Den som vill främja inlärning måste använda sig av den psykologiska mekanismen.”
Om man tittar in på Skolverkets hemsida trycker man även här på vikten av förväntningar och uppmuntran från en annan person för motivationen. Motivation genom höga men realistiska förväntningar från vuxna i skolan är alltså väl värt att jobba med. Dessutom förväntas det av oss att vi gör det.
När beröm kan vara dåligt
Jag minns att jag som nybakad lärare för drygt femton år sedan öste beröm över mina elever så ofta jag hade möjlighet. Jag tänkte att man inte kan få för mycket av det goda. Det kan man.
2014 publicerades forskning från Ohio State University i USA. Olika experiment genomfördes där man gav beröm och omdöme i olika grad till elever som genomförde uppgifter. Det visade sig att barn med låg självkänsla som fått överdrivet beröm vid genomförande av en uppgift vid senare valmöjlighet valde enklare uppgifter än de som fått måttligt beröm. De ville helt enkelt vara säkra på att kunna leva upp till de vuxnas förväntningar på att lyckas. Om de gav sig på en svårare uppgift riskerade de att misslyckas.
Det är alltså viktigt att inte berömma varje litet framsteg som om det vore ett ämne för Nobelpriset. Det ska samtidigt sägas att barn med högre självkänsla blev mer motiverade att välja svårare uppgifter då de utsattes för samma överdrivna beröm.
Att för mycket beröm kan vara dåligt är inget nytt. Forskning inom barnuppfostran har länge varit inne på att för mycket beröm är direkt skadligt. Enligt den danske familjeterapeuten Jesper Juul är det destruktivt för självkänslan att under uppväxten få ständigt beröm och att man ska akta sig för att använda ord som ”otroligt” bra och ”fantastiskt” bra istället för endast ”bra” när man berömmer barn.
Barn med redan låg självkänsla kan känna sig pressade av överdrivet beröm, vill fortsätta prestera lika bra och avstår därför från nya utmaningar. Dessutom kan det gå inflation i beröm om man ger det utan måtta. Det paradoxala är att det är de svagpresterande som vi oftast ger mest överdrivet beröm.
Förtroendefulla relationer
Höga förväntningar och beröm på rätt sätt, i rätt mängd och vid rätt tillfälle är delar som bidrar till ”förtroendefulla relationer” mellan lärare och elev. Även detta värderas högt i Hatties framgångsfaktorer som något som kan leda till ökat lärande i skolan.
Hur ger vi beröm då?
Nuförtiden ger jag själv mer nyanserat beröm för det som bör berömmas så väl skriftligt som muntligt. De senaste åren har jag dessutom som många andra vässats i den formativa läran och ger också beröm mer inbakat i ”återkoppling på prestation”, som även det är en av Hatties framgångsfaktorer.
Jag känner att jag blivit bättre på det här med beröm och uppmuntran över tid. Samtidigt har jag medan jag jobbat på den här texten blivit extra uppmärksam på mig själv och hur jag uttrycker mig. Vid flera tillfällen har jag hört min röst sprida beröm som nog borde varit mer nyanserade. Det är uppenbart att jag måste bli medveten om hur jag själv handlar för att kunna bli bättre på saker och misstänker att jag inte är ensam om detta.
Beröm med ord – och utan
Mitt eget favoritsätt att ge beröm är trots allt ovanstående ordlöst. Att fyra av ett leende i rätt ögonblick, att möta blicken hos en elev och utstråla att jag är glad och nöjd över eleven och det hen presterar är guld värt för mig. Jag tycker absolut att det är möjligt att tydligt förmedla en hel del tillit och förväntan bara genom kroppspråk och har själv upplevt det som ung. Visserligen utanför skolan i tränings och tävlingssituationer men jag kan fortfarande minnas den värmande, stärkande känslan som fick mig att ta mig vidare och jag tror att även jag lyckas överföra en del av den känslan till mina elever.
Sammanfattning
- Förtroendefulla relationer bygger bland annat på höga förväntningar och genomtänkt beröm. Alla tre är framgångsfaktorer som kan leda till mer motiverade elever.
- Det är viktigt med yttre motivation för alla, fast på olika sätt.
- Barn med dålig självkänsla riskerar att prestera sämre om de får överdrivet beröm.
- Barn med god självkänsla kan dra nytta av det samma.
- Uppmuntran och beröm kan förmedlas i tal och skrift men med fördel även ordlöst.
Att diskutera
- Hur gör du för att motivera dina elever?
- När och hur ger du beröm?
- Hur skapar du förtroendefulla relationer till dina elever?
- Hur märker dina elever att du har höga men realistiska förväntningar på dem?
Hänvisningar:
Hjärnkoll på skolan – Martin Ingvar och Gunilla Eldh
forskningsbaserad bok
When Being Called ”Incredibly Good” is bad for Children Forskningsrapport från Ohio Univerity
Synligt lärande 2.01 – Kvutis
Film som sammanfattar Hatties framgångsfaktorer, ”Visable learning” – vad som påverkar elevernas resultat.
Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång – Skolverket
Beröm ger inte barn självkänsla – Artikel på SvD
10 reaktioner på ”Förväntningar, beröm och motivation -när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt”