Sedan januari delar jag min lärartjänst med att forska på halvtid. Jag har fått en chans att se på undervisning ur ett djupare perspektiv och en möjlighet att stanna upp och fundera över vad som styr undervisningens utformning, genomförande och utfall. Genom att undervisa samtidigt som jag forskar har jag en fantastisk möjlighet att se både teori och praktik.

Vad innebär det då rent praktiskt att vara lärare och forska? Forskningen sker genom forskarskolan “Communicate science  in school” – CSiS som är en gemensam satsning från Lunds universitet och högskolorna i Malmö, Halmstad och Kristianstad och är placerad på institutionen för utbildningsvetenskap på Campus Helsingborg. Forskarskolan är på licentiandnivå och pågår på halvfart i fyra år. Inriktningen är  naturvetenskapens och teknikens didaktik med särskilt fokus på vetenskapskommunikation. I forskarskolan ingår just nu åtta licentiander men kommer att utökas till tolv till hösten. Varje licentiand kommer att driva sitt eget forskningsprojekt (med stöd av handledare och forskarskolan) och syftet är undersöka “hur naturvetenskaplig kommunikation i olika sammanhang och miljöer kan vara ett hinder eller ett stöd för elevers intresse och förståelse.”
För min egen del innebär det här föreläsningar, seminarier, diskussioner och en hel del litteratur samtidigt som jag försöker att utveckla min forskningsidé. Det sistnämnda har visat sig vara svårare än man kan tro. Möjligheterna verkar oändliga samtidigt som man måste hitta sin egen nisch. Det gäller att vara realist, kunna begränsa, hitta litteratur, förankra i tidigare forskning mm. Projektet skall ge ny kunskap, vara relevant, viktigt och användbart. Sedan måste projektet vara genomförbart både tidsmässigt och praktiskt. Sist men inte minst måste det vara ett projekt som jag själv med oförminskad entusiasm och glädje kan ägna mig åt i fyra år. Det blir inte lättare av att för varje artikel, bok eller rapport man läser får man nya idéer, det finns så mycket spännande man kan göra. Som ni märker är detta en fantastisk situation att befinna sig i, alla problem (hittills i alla fall) är angenäma problem.

Hur långt har jag då kommit i mitt tänkande? Utgångsläget är de sjunkande resultaten men framförallt elevernas inställning till naturvetenskap eller rättare sagt NO-undervisningen. Min erfarenhet är att barn tycker att naturvetenskap är spännande och roligt. Framförallt när naturvetenskapen blir levande och utmanande, med det menar jag att det finns frågor kvar att besvara och utrymme att fundera och diskutera. Universum, genteknik, hälsa är exempel på sådana områden som fångar eleverna men det finns många fler. Trots det verkar det vara svårt att få NO i skolan att lyfta. Det finns ett begrepp “Nature of science”  som bland annat beskriver naturvetenskap som öppen, kreativ, utmanande och kritisk. Men när man i olika undersökningar frågar elever får man ibland en annan bild av NO-undervisningen, man beskriver en naturvetenskap som innehåller färdiga fakta i en bok, få kritiska diskussioner, laborationer med färdiga svar och undervisning med fasta former. Det här gäller såklart inte i alla klassrum, kanske är det en myt? Från vissa håll sägs det att vi inom grundskolans NO-undervisning i första hand inriktar oss för mycket på att förbereda elever för vidare studier i naturvetenskap och missar att ge den bredare bilden av naturvetenskap, den som ger naturvetenskaplig allmänbildning (scientific literacy). I så fall tappar vi många elever.

Det här resonemanget har lett till att jag blivit nyfiken på att undersöka sambandet mellan hur naturvetenskap framställs (kommuniceras) i klassrummet, hur det tas emot av eleverna och hur det  eventuellt påverkar elevernas attityd till naturvetenskap. Är det så som beskrivits i olika sammanhang att elever gillar naturvetenskap men inte undervisningen? Det är en process att hitta sitt forskningsområde och jag är långt ifrån färdig, det kommer med all säkerhet att ändra sig flera gånger under resans gång.

I fortsättningen kommer mina bloggar att handla om forskning, både min egen och sådant som jag stött på i olika sammanhang. Jag hoppas att det kan intressera många. Det finns så mycket spännande forskning som av olika skäl inte når ut i klassrummen. Jag är säker på att forskarskolor som CSiS är ett bra sätt att ändra på det.

Att diskutera

1. Hur kommer ni i kontakt med forskning i ert vardagliga arbete?
2. Vilken typ av forskning skulle ni vilja veta mer om?
3. I vilka forum skulle man kunna ta upp och diskutera forskning?