Fonologisk träning gynnar läsinlärningen

bild-whiteboardDet är nu tredje gången jag har en etta. De två tidigare gångerna har jag tvekat lite kring läsinlärningen. Gammal traditionell ljudmetod eller helordsläsning och LTG (Läsning på Talets Grund)? Eller båda?
Jag försökte nog använda båda eftersom jag inte hade tillräcklig erfarenhet för att göra ett medvetet val. Det tyckte jag att jag hade den här gången och inför den här terminen bestämde jag mig för att tyngdpunkten skulle ligga på ljudmetod. Jag ska nu förklara varför och också visa hur jag jobbar.

Det började när jag läste John Hatties Synligt lärande. Det verkade som om ljudmetoden hade störst effekt på lärandet. Det fortsatte med att jag på kort tid lyckades få min mycket unga dotter att knäcka läskoden, uteslutande med hjälp av fonologisk träning, mer om detta senare. När jag sedan reflekterade kring mina tidigare klasser, såg jag att det framför allt var de moment där jag fokuserat på ljudmetoden som gett resultat.

LTG är egentligen en mycket sympatisk metod. Den fokuserar på barnets egna erfarenheter och dess eget språk. Barnet skapar, med lärarens hjälp, sin egen text och därefter utforskas ord och meningar. På så vis blir texten betydelsebärande, vilket underlättar läsningen. När jag använt mig av metoden har jag upplevt att elevernas motivation och lust har ökat, vilket är positivt. Problemet är bara att jag inte har upplevt att deras avkodningsförmåga eller läsflyt har utvecklats i samma takt. Med allt det stöd som förförståelse innebär, tränas inte elevens förmåga att avkoda nya ord tillräckligt snabbt. Eleven kommer förr eller senare att ställas inför helt okända texter och i mötet med dessa blir avkodningsförmågan avgörande och för att avkodningen ska bli snabb och automatisk, krävs isolerad färdighetsträning. Det är min övertygelse. LTG väcker intresse och utgår från barnets språk- och tankevärld. Det behöver finnas som ett komplement till färdighetsträningen för att få barnet att se sig själv som en aktiv användare av språket, men att nonchalera den fonologiska träningen och avkodningsträningen, tror jag är att äventyra barnens läsutveckling och därmed, faktiskt, deras framtid. Hur viktigt det är att eleven så snabbt som möjligt knäcker läskoden, automatiserar avkodningen och får upp läshastigheten kan inte nog understrykas. Hur det riskerar att gå för de som inte lyckas med detta tidigt, vet vi alla. Det är alltså höga insatser vi spelar med! När flytet börjar komma kan vi sakta förflytta tyngdpunkten i undervisningen mot läsförståelsestrategier. Dessa kan finnas med redan från början i samband med högläsning.

För att eleven ska bli säker och kunna automatisera sin läsning krävs en sammanhållen och strukturerad undervisning som fokuserar på bokstävernas namn, ljud och form, samt tränar både elevens fonologiska förmåga och avkodningsförmågan. Därför arbetar hela klassen med samma bokstav, en per vecka, och dessa presenteras i en mycket uttänkt ordning. De bokstäver som är lättast att ljuda ihop tas först (så är äldre läsläror ofta uppbyggda).  Vi tittar på hur bokstaven ser ut, lyssnar efter hur den låter (på vilka olika sätt den kan låta om den är en vokal), lyssnar efter var den finns i olika ord, hjälps åt att hitta många ord som börjar på den aktuella bokstaven, samt tränar grundligt på att forma/skriva den. Här är det noggrannhet som gäller! Därefter arbetar eleverna med uppgifter på olika nivåer beroende på hur långt de kommit i sin läsutveckling. Att låta eleverna välja vilken bokstav de vill arbeta med, att låta dem jobba på i sin egen takt eller att enbart arbeta utifrån meningar eleven själv har formulerat, tror jag blir för splittrat för det stora flertalet elever. När vi arbetat med bokstäverna S, I, L och O får barnen träna på att läsa orden is, os, lo, sil och sol. Det kan låta gammaldags och träigt, men det ger resultat. Det är kanske inte de mest populära inslagen under dagen, men här gäller det att stå upp för vad som är viktigt.  Barnen övar på det här viset upp den teknik som sedan öppnar dörren för läsförståelsen. När de slipper ägna sin kraft åt att avkoda orden, kan de i stället fokusera på innehållet och vips så ligger litteraturens förlovade land framför dem!

När jag arbetar på detta sätt blir det dock tydligt att de elever som har svag fonologisk medvetenhet (fonologi = läran om språkljud) har svårare för att få ihop orden, både vid läsning och vid skrivning. Därför tror jag hårt på att lägga tid och kraft på fonologisk träning. Detta görs säkerligen redan i förskola och förskoleklass, men arbetet behöver fortsätta i årskurs 1. Vi behöver helt enkelt öva upp barnets språköra för att bana väg för läsningen.

 

Konkreta metoder och övningar

Fonemaddition och fonemsubtraktion

I Ingvar Lundbergs utmärkta bok God läsutveckling finns flera bra förslag på fonologiska övningar. Fonemaddition kan exempelvis se ut så här: ”Vilket ord får du om sätter k sist i ordet sju? Fonemsubtraktion kan se ut så här: ”Vilket ord får du om du tar bort v från ordet vägg? I början är det bokstavsljudet som gäller och inte bokstavens namn.

 

Ljudanalys

bild-ljudanalysDet är inte ofta jag hittar användbart material på lektion.se, men här är ett undantag. Helena Kirsten på Varva skola i Gävle har gjort ett material som tränar ljudanalys, med ett arbetsblad för varje bokstav i alfabetet. Uppgiften består i att lyssna sig fram till var i ordet eleven hör ett visst ljud. Finns veckans bokstav först i ordet, sist i ordet, eller inne i ordet?

 

Rim

Att rimma är språkutvecklande och att träna rim övar upp barnets förmåga att lyssna efter språkljud. Det finns en uppsjö av material där rimövningar förekommer. Jag försöker vara noggrann med att välja sådana som aktiverar alla barn, så att alla får träning och inte bara de som räcker upp handen. En övning som har hjälpt de elever som haft svårt för att rimma, är att jag säger ett ord och sedan ska alla hitta på ett nonsensord som rimmar på det: rimma – vimma – krimma – jimma, osv. En annan nyttig övning kan vara att låta eleverna leta fel. Varför rimmar inte damma och hamra? Skriv på tavlan för att tydliggöra skillnaden!

 

Ord på visst ljud

Utgå till exempel från veckans bokstav och be alla elever att tänka ut ett ord som börjar på det bokstavsljudet. Sedan kan du gå ”laget runt” och låta alla säga sitt ord. Skriv upp varje ord på tavlan. Det är inte bara nyttigt rent språkligt, utan också bra för lusten och självförtroendet att få se sitt ord på tavlan.

 

Ljudanalysspelet

ljudanalysspelDet här är en övning där jag laminerat en ”spelplan” bestående av de bokstäver vi arbetat med så långt, med tillhörande bildkort som symboliserar ord som kan bildas av dessa bokstäver. Uppgiften består i att eleverna får sortera korten utifrån begynnelsebokstaven. När de gjort detta kan de få sortera korten utifrån sista bokstaven i varje ord (dvs alla ord som slutar på s, lägges på s-rutan) och därefter utifrån andra bokstaven. En lämplig uppföljning på den här uppgiften kan ju vara att eleverna får skriva orden i sin skrivbok.

 

Ordlistor på bänken

bild-ordlistaVarje vecka gör jag en lista med ord som alla innehåller veckans bokstav. Dessa listor klistrar jag upp på barnens bänkar (tack Eva-Christina Jönsson för tipset!). Vi läser orden tillsammans och när som helst under veckan, så fort jag får tillfälle (under vilken lektion som helst) ber jag en elev läsa orden för mig. Det går snabbt och är nyttig träning i avkodning. För de elever som ännu inte kan läsa, kan övningen bestå i att jag säger ett av orden och frågar om de kan lista ut vilket av orden i listan det var. Genom att ljuda ordet och jämföra med orden i listan kan de ofta leta sig fram till det.

 

Ljuda en bokstav i taget och gissa sista

Jag skriver ett ord på tavlan, mycket långsamt, och ber eleverna ljuda de bokstäver jag skriver. På så vis får de som ännu inte kan läsa höra och se hur de andra eleverna gör och allt går i makligt tempo så att alla kan hänga med. Precis innan det är dags att skriva sista bokstaven stannar jag och så får eleverna gissa vilken bokstav jag hade tänkt skriva och vilket ord som i så fall bildas. Är det ett kort ord kan det bli många bud. Vilken bokstav är det till exempel som saknas här: M O _ ?

 

Ord med en felaktig bokstav – byt ut/rätta till!

En variant på den förra övningen är att skriva hela ordet, men avsluta med en felaktig bokstav (till exempel tröje) och låta eleverna byta ut den så att ordet blir rätt. För att göra det lite svårare och utmana de elever som är längre fram i sin utveckling, kan jag göra flera luckor i ordet och be dem gissa vilka bokstäver som saknas för att ordet ska bli komplett.

 

Att diskutera

  1. Finns fonologisk träning med som en ingrediens i din läsundervisning?
  2. Har din läsundervisning en genomtänkt struktur? Hur arbetar du för att eleverna så snabbt som möjligt ska knäcka läskoden?
Share Button
Om författaren

6 reaktioner på ”Fonologisk träning gynnar läsinlärningen”

  1. Jag tror att de som redan har kommit igång att läsa när de börjar ettan inte alls behöver fonologis träning. Däremot finns det alltid några barn som behöver ljuda för att komma igång. Jag har arbetat som lågstadielärare i 42 år. För 8 år sedan började jag med Att skriva sig till läsning dvs LTG men på dator/IPad. Har aldrig fått sådan fart på läsinlärningen tidigare. Men, som sagt, några barn behöver mer fonologis träning. Men visst är det märkligt att barn i England och Frankrike lär sig läsa? Där går det inte att ljuda sig till läsningen. Man måste läsa helord.

    1. Hej Kristina!
      Jag tror att fonologisk träning gynnar många, både i deras läs- och skrivutveckling. Däremot tror jag inte att jag har skrivit att det är lika viktigt för alla. Jag skriver inte heller att det inte går att lära barn läsa på annat sätt, men när du ändå tar upp England och Frankrike så kan jag ju passa på att nämna att phonics används där också.

  2. Jag är specialpedagog med bakgrund som lågstadielärare och blev så glad över att läsa om hur du arbetar med läsinlärning. Min känsla när jag är ute i klasser är att många lärare inte har en tydlig metod och/ eller kunskap om hur vi bäst arbetar med läsinlärning. Här ligger ett stort ansvar på lärarutbildningen, men givetvis också på oss som arbetar ute på skolorna. Bra med goda exempel så som du beskriver ditt arbete.

  3. Hej!

    Tack för en bra läsning med en massa bra tips! Jag funderar lite på hur du tänker när det finns barn i klassen som kommit väldigt långt i sin läsutveckling! Hur gör man för att denna typ av undervisning inte ska bli för tråkig?

    1. Hej Jessica!

      Jag försöker utnyttja tiden i halvklass så mycket det bara går, så att alla ska få det de behöver bäst. I de fall jag använder mig av språklekar i helklass är det korta stötar som gäller och att variera svårighetsgraden så att alla får ut något av dem. Utöver det: olika läromedel, uppgifter på olika nivåer, klassrumsdiskussioner utifrån högläsning, öppna skrivuppgifter, etc.

Lämna ett svar till Kristina Skafvenstedt Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *