Född 2001, Vad är 9/11? (del 1 av 2)

– om att utgå från elevers kunskap och ge dem inflytande över planering (del 1 av 2)

Veckan efter terrordåden i Paris och Bataclan i november 2015 befinner jag mig i klassrummet. Eleverna minns terrordådet på tidningen Charlie Hebdo 10 månader tidigare och nu har IS slagit till  igen. Oron hos många elever är stor. I ett försök att förklara hur allting började nämner jag Al Qaida och terrorattackerna i New York och Pentagon. Trettiotalet par ögon stirrar frågande på mig tills en elev utbryter “kolla” och håller upp sin smartphone med ett filmklipp som visar hur ett av planen kör in i World Trade Center. Då får jag en insikt, de har aldrig hört talas om Al Qaida och 9/11. Den enda terrrororganisation  de känner till är islamiska staten. 

När vi skulle påbörja arbetet med islam bar jag min insikt med mig. Mina elever föddes samma år som 9/11. Är det då viktigt att ta hänsyn till vad elever kan innan ett arbetsområde påbörjas? Eller, tillhör detta angreppssätt en ”flumskola” där elevers inflytande förminskar lärarens auktoritet? Jo, alla pedagoger minns nog Vygotskij och den proximala utvecklingszonen och om vikten av att finna eleven där den är kunskapsmässigt. Inom detta arbetsområdet hade jag också på känn att det var extra viktigt att jag fick en klar bild över vad eleverna hade för föreställningar och erfarenheter med sig sedan innan. Jag satte upp aktuellt centralt innehåll på tavlan:

Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Sedan fick eleverna anonymt fylla i frågor i Google formulär så att jag som pedagog skulle få en bild av deras föreställningar och erfarenheter av ämnet, samt vad de ville veta mer om. Resultatet av formuläret ser du nedan. Jag har valt att sammanställa det i form av ordmoln. De ord som förekommer flest gånger blir mest framträdande.

När jag hör ordet islam tänker jag på:

det här tänker jag på 2Det här vet jag om islam sedan innan:

vet jag om islamCentralt innehåll och annat jag önskar veta mer om gällande islam?vet mer om islamOrdmolnen ovan gjorde det lätt att plocka ut de kunskapskrav som vi skulle jobba mot och som sedan skulle bedömas.

E C A
Kunskaper om islam Eleven har grundläggande kunskaper om islam och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Eleven har goda kunskaper om islam och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Eleven har mycket goda kunskaper om islam och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Hur religion påverkas av samhället Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverkar samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang

Den stora pedagogiska utmaningen som jag kunde urskilja var att ge eleverna möjlighet att undersöka hur islam påverkas av samhälleliga förhållanden som t.ex. politik och sociala strukturer. En annan utmaning var att även om inte eleverna satte likhetstecken mellan islam och IS så finns IS i deras tankar som något de till viss del förknippar med religionen.  

För att elever ska vilja utöva inflytande över ämnesinnehåll och undervisningsformer är det viktigt att de får respons på det de bidrar med. I mitt nästa blogginlägg kommer jag skriva om hur elevernas formulärsvar genomsyrar upplägget av arbetsområdet. Jag kommer dessutom att svara på om det är viktigt att ta hänsyn till elevers kunskap, föreställningar erfarenheter.  Har det betydelse om elever får inflytande över innehåll och arbetssätt? Eller tillhör detta pedagogiska synsätt en ”flumskola” där elevers inflytande förminskar lärarens auktoritet?

Läs vidare Född 2001, Vad är 9/11? (del 2 av 2)

Att diskutera:

  • Hur gör du för att göra dina elever delaktiga i planeringen av olika arbetsområden?
  • Vad är dina erfarenheter av elevinflytande i undervisningen?
  • Har du arbetsområden inom ditt ämne/dina ämnen där du anser det särskilt viktigt att få input på vilka kunskaper elever har sedan tidigare?
Share Button

5 reaktion på “Född 2001, Vad är 9/11? (del 1 av 2)”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *