FN-projekt, ett språk- och kunskapsutvecklande arbete

Under de sista veckorna på terminen har jag arbetat med ett FN-projekt med mina klasser i geografi och svenska. Arbetet blev på många sätt lyckosamt och jag vill här dela med mig av upplägget samt ge er min bild av vad som gjorde undervisningen framgångsrik.

Tidigare i våras var Sandra Pilemalm från Naverlönnskolan hos oss på Spångholmsskolan och föreläste om hur lärare kan öka motivationen och ansvarstagandet i sin undervisning. Hon berättade då bl a om två arbetsområden som hon genomfört baserade på entreprenöriellt lärande och som fungerade som en form av rollspel. Sandra har även skrivit blogginlägg om dessa projekt som du kan läsa om här:

Några dagar efter Sandras föreläsning tog jag kontakt med henne för att be om inspiration till ett FN-rollspel som jag gått och grunnat på. Det ledde till att Sandra och jag träffades och tillsammans planerade upp ett helt arbetsområde inom geografi som baseras på ett rollspel där eleverna i par utses som representanter för länder där absolut fattigdom råder. De jobbar sedan på uppdrag av ordföranden (läraren) i FN:s sociala och ekonomiska råd med att:  

Ordförande i FN:s ekonomiska och sociala råd

1. undersöka varför deras land är så fattigt och vad det leder till för folket

2. presentera varför landet är fattigt ( muntligt med stöd av ett bildspel)

3.utifrån landets problem hitta lösningar på några av dem

4. presentera lösningarna ( muntligt med stöd av ett bildspel)

5.rösta fram de bästa lösningarna samt motivera sitt val

I första uppgiften fick eleverna en lista med områden de skulle undersöka, obligatoriska och valbara t.ex: BNP, medellivslängd, tillgång till rent vatten, sociala rättigheter, korruption, naturtillgångar osv. De använde Globalis, Sida, Världskoll som informationskällor. De områden eleverna undersökte fungerade som stöd för dem när de skulle resonera om fattigdomen i det land de representerade.  

Stöd för lyssnande

Andra uppgiften innebar att eleverna i grupp utifrån sin undersökning skulle hålla ett anförande inför FN och presentera landets fattigdom. Vid presentationen fick varje enskild elev i uppdrag att lyssna och göra markeringar med kryss på en förtryckt lista över de olika ländernas problem. Denna lista använde de sedan vid en individuell uppgift där de skulle resonera generellt om hur olika faktorer påverkar människors liv och leder till fattigdom.      

I uppgift tre skulle eleverna utifrån problemen i det land de representerade hitta lösningar som gör det möjligt för landet att ta sig ur fattigdomen. Här var det viktigt för eleverna att inte endast skriva t ex att befolkningen behöver utbildning utan även förklara HUR det ska gå till och motivera VARFÖR just det är viktigt.             Vid presentationen fick varje enskild elev även denna gång i uppdrag att lyssna och göra anteckningar som skulle användas vid en individuell uppgift där de skulle resonera om vilket land som hade de bästa lösningarna ur perspektivet hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt, ekologiskt). Det land som majoriteten av FN delegaterna ansåg hade de mest hållbara lösningarna hyllades med diplom.

Framgångsfaktorer

Det finns flera faktorer i FN-projektet som gjorde stora delar av undervisningen framgångsrik både kopplat till kunskapsutveckling och språkutveckling. Språk och innehåll är oskiljaktiga och i integrerad undervisning stärker språk och ämnesinlärning ömsesidigt varandra, vilket skedde i vårt arbete. Eleverna lärde sig nya begrepp  dess innebörd, hur man bygger upp ett resonemang, gör kopplingar, uttrycker tankar och åsikter och värderar, allt utifrån ett givet ämnesinnehåll.

Att låta eleverna arbeta med uppgifter som fungerar som byggstenar där varje uppgift är beroende av den föregående är ett sätt att skapa en känsla av meningsfullhet som i sin tur ökar motivationen. När det dessutom finns mottagare för de olika uppgifterna som på riktigt är beroende av ditt arbete ökar motivationen ytterligare. En annan faktor i detta sammanhanget som spelade roll för den ökade motivationen  var att jag vid varje presentationstillfälle hade jag bjudit in hemliga gäster som kom och lyssnade på elevernas presentationer. Detta ökade i de flesta fall engagemanget för att göra ett gott grundläggande arbete för att sedan presentera det väl förberett.

Eleverna fick på olika sätt vara med och påverka innehållet vilket också bidrog till den ökade motivationen. De olika uppgifterna inom projektet är exempel på uppgifter utan tak (rich tasks) enligt Pauline Gibbons vilket innebär att eleverna är med och utvecklar uppgiften utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Istället för att ha genomgång kring innehållet inför de olika uppgifterna valde jag istället att utgå  från elevernas presentationer där jag höll jag korta genomgångar kopplat till sådant jag såg och läste att de skrev om.

Det sociokulturella perspektivet på lärande menar att lärande utgår från sociala sammanhang mellan individer.  Hela FN projektet bygger på samarbete och att lära tillsammans genom interaktion bla genom samtal. Samtalen mellan eleverna gick från att i  uppgift 1 hållas på ett vardagsspråk till att i slutet och med uppgift 3 hållas på ett mer utvecklat språk, vilket enligt min analys beror på att eleverna i upplägget successivt gjorde aktuella begrepp till en del av sitt eget ordförråd och därmed sitt kunskapssystem.

Delegater som håller anförande inför FN

Som jag nämnt ovan var grunden i arbetet samarbete och kommunikation vilka är några av de entreprenöriella förmågorna. Andra entreprenöriella förmågor som eleverna fick möjlighet att träna var: att ta ansvar, mod att ta risker, ta initiativ, självtillit, fatta beslut, kreativitet.

Arbetsområdet och lärandemiljön innebar ökade förväntningar på eleverna vilket enligt forskningen är en framgångsfaktor för bättre elevprestationer. Flera av eleverna tog ett rejält kliv på sin utvecklingskurva och uttryckte både i utvärderingen och spontant att de lärt sig mycket och att det hade varit roligt.

Att diskutera:

  1. Hur kan du planera för uppgifter utan tak i din undervisning?
  2.  Hur skulle verklighetsanknuten undervisning kunna se ut i ditt ämne?
  3. Hur kan du planera din undervisning så att språkutveckling och kunskapsutveckling integreras?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

En reaktion på ”FN-projekt, ett språk- och kunskapsutvecklande arbete”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *