Fjärilar i magen

Hjärtat slår hårt och det känns som om tusen fjärilar fladdrar hejdlöst i magen, mina händer darrar och jag kan känna hur jag blir alldeles kallsvettig och torr i munnen. Allt som jag skulle säga är som bortblåst. Det är helt tomt. Många ungdomar lider idag av vad vi skulle kunna kalla talängslan eller scenskräck. De vill och vågar helt enkelt inte prata inför klassen, några inte ens inför en mindre grupp och vissa vill knappt använda datorn som hjälpmedel och spela in.

Precis som vi hjälper elever att bli bättre på att läsa och skriva, måste vi så tidigt som möjligt också ge dem redskap för att bli duktiga talare. Lösningen är inte att till det yttersta tillrättalägga och anpassa eller t o m undvika talsituationerna helt, utan  istället måste vi hjälpa varje elev att våga och att lära sig att hantera sin nervositet då de ska tala i eller inför en grupp.  På Katedralskolan i Lund kan elever med talängslan sedan tre år tillbaka gå kursen “Retorik för dig som inte gillar att hålla tal”. Daniel Sandin som håller kursen menar Att ta en elev åt sidan och låta den hålla tal inför en eller två personer, av välvilja eller för betygets skull, hjälper bara för stunden.” Och visst är det så.  För att lyckas, måste vi våga, i detta fallet våga ställa oss upp och tala, även om fjärilarna i magen fladdrar runt helt okontrollerbart.

I en del fall är det kanske inte själva redovisningsformen eller att eleverna står inför klassen och berättar som är det viktiga utan att de faktiskt delar med sig av sina nyfunna kunskaper. I mitt klassrum kallar vi det för runda-bordet-samtal. I engelska och svenska brukar jag t ex låta eleverna parvis eller i en grupp om fyra läsa in sig på en text eller ett kunskapsområde. De läser, diskuterar, skriver stödord och tränar på att berätta för varandra. Nästa steg blir att i tvärgrupper berätta om sin text eller sitt område. Är de fyra eller fler i ursprungsgruppen kan de också få redovisa i par, vilket för många kan vara en trygghet. Till skillnad från en redovisning i helklass öppnar redovisningar i mindre tvärgrupper också upp för att fler ska våga ställa frågor och att ämnet faktiskt diskuteras. En hög med gem i mitten på bordet används med fördel för att synliggöra frågorna och hur talutrymmet används.  Varje elev plockar ett gem då hen ställt en fråga och målet är att gemen ska vara relativt jämnt fördelade bland deltagarna. Runda-bordet-samtal pimpade med gem kan, oavsett ämne,  med fördel användas där fokus ligger på att lära av varandra och inte att tala inför en grupp.

Men det är också viktigt att våga ställa sig upp i en grupp och uttrycka sin åsikt, redovisa ett arbete eller hålla ett tal. Älvdalsskolan i nordvästra Dalarna är en skola som sedan 17 år tillbaka har arbetat med retorik som en röd tråd genom alla ämnen, men också som ett eget ämne på schemat. Och lärarna är eniga om att det märks en stor skillnad på eleverna. Nu vågar alla prata inför klassen, vilket dessvärre inte alla mina nior gör, inte än … Förra terminen höll de fantastiska tal på engelska. Temat var I have a dream, inspirerat av Sara Bruuns upplägg. Vi jobbade mycket med strukturer, tittade på och lyssnade till olika exempel. Bl a fick eleverna lyssna till mitt hyllningstal till dem, som elever och som individer. Efter mitt tal fick de tycka till. Vad gjorde jag bra och vad kunde förbättras, både vad gällde innehåll och struktur som framförande. Jag berättade också för dem hur jag upplevt det och tillsammans kunde vi konstatera att jag behövde öva lite till! När det handlar om att hålla tal, eller redovisa inför en grupp, är också själva talet eller redovisningen IRL precis lika viktig att få möjlighet att öva på i skolan och få respons på. När elevernas tal var skrivna, stödorden utplockade och digitala hjälpmedel fixade, tränade de  i par eller mindre grupper på att faktiskt hålla sina tal. Med jämna mellanrum under lektionens gång bytte de partner eller grupp och fick således öva mer än en gång under lektionen. De fick också respons från minst två olika klasskamrater och möjlighet att lyssna till andra och få inspiration. Trots detta var och är det fortfarande några stycken som inte vill redovisa i klassen. Inte ens om vi delat upp den i mindre grupper. Lösningen för dessa elever blir oftast att spela in sin redovisning, men som Daniel Sandin säger så hjälper vi dem bara för stunden, inte för framtiden…

Sofia Samuelsson, legitimerad psykoterapeut, har under ett antal år använt video- och audiofeedback i sitt arbete med ungdomar och elever som har talängslan. Även Daniel Sandin låter sina elever filma varandra och titta på sig själv efteråt och nästan utan undantag upplever eleverna att de ser säkrare ut än de egentligen känner sig. Inspelningen ger dem helt enkelt möjlighet att se sig själv ur andras ögon och också upptäcka att fjärilarna i magen inte syns. Mina elever är sedan länge vana vid att spela in sig själva och titta på inspelningen för att utvärdera och utveckla. Vi har dock oftast använt webbkameran i samband med samtal, talk shows och muntligt berättande eller återberättande. Nu är det dags att använda den även i samband med tal och fjärilredovisningar. Niorna blir först ut. Tal med syfte att rekrytera, hylla, skapa debatt, försvara och tacka kommer att skrivas, övas på och också spelas in innan vi kör IRL i klassrummet. Jag tror och hoppas att videofeedbacken kommer att få ytterligare någon att våga och vilja hålla sitt tal i klassen. Ett sista tal innan det är dags att lämna grundskolan för gymnasiet.

Övning ger färdighet. En kombination av renodlade retorikkurser på schemat och retorik som en röd tråd i de olika ämnena från det att barnen är små skulle förhoppningsvis få fler, kanske t o m alla, att våga tala inför en grupp. Nästa läsår kommer vi därför att starta upp en kurs i “Retorik för dig som inte gillar att hålla tal” på elevens val och jag hoppas också att vi ska kunna lyfta retorikens roll i de olika ämnena. För visst är det så att vi vill skapa trygga barn och ungdomar som lämnar skolan med vetskapen om att de kan och vågar uttala sin åsikt inför andra, vågar stå inför klasskamrater och berätta om sina drömmar eller hålla hyllningstalet på mormors 80-årsdag som mamma så gärna ville ….

Att diskutera
Hur får vi alla våra elever att våga tala?
Hur arbetar du med retorik i ditt ämne?

Källor:
Lärarnas Nyheter, Specialpedagogik: Rädd för att tala (2013-12-18)
Skolvärlden: Nu vågar alla tala inför klassen (2012-09-02)
SVD: Enkel metod mot talängslan (2015-05-05)
Sydsvenskan: Varje tal är ett steg längre bort från deras talrädslan (2016-05-04)

Bildkälla:
pixabay.com

Vill du läsa mer?
Backlund, Britt: Inte bara ord – en bok om talad kommunikation. Studentlitteratur. (2006) Utbildningsradion: Retorik – rätt att tala, vett att lyssna. (2012)

Share Button
Om författaren

En reaktion på ”Fjärilar i magen”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *