Nu närmar sig terminsavslut, skolavslutning och ett efterlängtat sommarlov. Förhoppningsvis får alla lärare tid över för reflektion och utvärdering av terminen innan sommarlovet tar vid. När jag reflekterar över vår termin är det några framgångsfaktorer jag kommer att tänka på:
- Inkluderande arbete och gemensam struktur på lektioner
- Högt ställda förväntningar på elever
- Tydliga kunskapskrav
- Arbeta nära eleverna
- Dubbel bemanning på lektionerna
Lyckan är att se elever som mår bra, utvecklas och ständigt lär sig nya saker. Det ger mig drivkraft och glädje. I denna blogg beskriver jag ett par framgångsfaktorer som har bidragit till hög måluppfyllelse i mina ämnen.
Inkluderande arbete och gemensam struktur på lektioner
Som jag beskrev i min tidigare blogg om inkludering anser jag att inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. Orsaker till elevers svårigheter ska sökas i undervisningssituationer och inte hos eleverna själva.
Alla i vårt arbetslag strävar efter att ha en gemensam struktur på våra lektioner. När våra elever kommer in i klassrummet står lektionens mål och arbetssätt för att nå målet uppskrivet i punkform på tavlan. På så sätt blir det tydligt för eleverna att läsa och överblicka vad som ska göras. Vi går igenom vad vi gjorde förra lektionen och sedan punktlistan tillsammans. Vi förklarar varför de ska göra uppgiften (från syftestexten) och innan eleverna börjar arbeta med sin uppgift brukar vi göra första delen tillsammans. Då blir det lättare för varje elev att förstå hur vi har tänkt oss uppgiften.
Högt ställda förväntningar på elever
Vi berättar ofta för våra elever att vi har högt ställda förväntningar på dem. Att de alltid ska göra sitt bästa. Jag berömmer ofta mina elever och säger att de är duktiga på matematik och NO. Det stärker deras självförtroende och ger en positiv bild av skolan. Mina egna elever och andra elever på skolan, har förtroende för mig och det gör att jag kan ställa höga krav på dem och de vet att jag alltid förväntar mig att de ska göra sitt bästa. Jag har alltid en hög närvaro i relationen med eleverna. Jag visar med glädje, humor, kärlek och respekt att jag är en ledare i klassen och på skolan. Jag är tydlig mot eleverna vilka regler som gäller och markerar när gränserna överskridits. Detta förhållningssätt till eleverna bidrar till en trygg klassrumsmiljö där alla eleverna synliggörs och vi utvecklas tillsammans.
Tydliga kunskapskrav
Det är mycket lättare att uppnå goda kunskapsresultat om eleven vet vad det är den förväntas kunna. Jag sätter upp tydliga mål för vad eleverna ska lära sig inför varje arbetsområde och moment. Det innebär att jag definierar kunskapskraven så konkret att eleverna förstår vad det är de förväntas visa att de kan. All inlärning bygger på förståelse, det är därför viktigt att alla elever förstår vad de lär sig. Jag försöker att hitta konkreta och verklighetsbaserade exempel på deras nivå för att de lättare ska förstå sammanhang och betydelse i mina lektioner och genomgångar. Vad är det eleven har gjort bra, vad ska den utveckla och vad är det som saknas?
Efter varje arbetsområde utvärderar jag min insats som lärare. Kan arbetsgången utvecklas och bli mer pedagogisk? Hur är min insats i förhållande till elevernas resultat? Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Hur kan jag göra för att bli bättre nästa gång?
Arbeta nära eleverna
Genom att ständigt ge eleverna feedback på deras arbeten och veta var de befinner sig kunskapsmässigt har jag som lärare kontroll på vad eleverna behöver kunna för att de ska nå målen. Jag kan visa vad eleverna behöver kunna för att klara kunskapskraven. Jag kommunicerar med föräldrarna så att jag, eleven och föräldrarna kan arbeta tillsammans för att eleven ska lyckas. Om både eleven, jag och föräldrarna är medvetna om vad eleverna behöver klara av för att nå målen ökar möjligheterna att nå hög måluppfyllelse.
Dubbel bemanning på lektionerna
Under mina fem år på Marbäcksskolan har vi ibland haft förmånen att vara två lärare på lektionerna. Detta är en god förutsättning för en utvecklad och förbättrad undervisning. Vi på Marbäcksskolan arbetar just nu i arbetslag med tre paralleller i varje årskurs. Jag har alltså all matematik och NO i år fem. Det blir många liknande lektioner som jag ofta ändrar på eller gör om delar av. När vi varit två lärare inne på samma lektion har vi ofta gjort så att en håller i själva lektionen och den andra är en resurs. Vi båda vet vilka elever vi behöver stötta och vilka som behöver en extra genomgång eller bara vår närvaro för att komma igång. Efter varje avslutad lektion analyserar och utvärderar vi lektionen så att vi kan göra den bättre till nästa gång. Jag anser att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen och eleverna är att lärare tillsammans analyserar, utvärderar och kritiskt granskar sin undervisning. Jag tror att vi måste skapa en miljö på skolorna där lärarna kan prata om sin undervisning, vågar pröva nya saker, känna sig trygga att lära och lära om, samt vara öppna för att ge och ta emot ärlig och konstruktiv feedback.
När jag nu summerar terminen finns det så klart saker att utveckla. Jag har arbetat med årskurs 5 på Marbäckskolan. Det är sista året eleverna går på skolan. Hormonerna har börjat komma och flera av eleverna tänjer på gränserna vilket medför att tydlig struktur och tydliga regler är ett måste. Vi i arbetslaget måste vara konsekventa och alla pedagoger måste ha ett gemensamt förhållningssätt till ovanstående för att nå maximala resultat. Är det någon pedagog som avviker märks det direkt och skapar oro i elevgruppen. Alla elever måste ha samma ramar och måste veta vad som tillåtet eller inte. Att vara konsekvent och ha ett tätt samarbete i arbetslaget och med föräldrarna skapar förutsägbarhet hos eleverna. Detta medför att större del av lektionstiden kan ägnas åt relevant undervisning vilket möjliggör en hög måluppfyllelse.
Jag kommer definitivt att ta med mig ovanstående punkter för diskussion, reflektion och utvärdering tillsammans med mitt nya lärarlag till hösten. En viktig poäng är att alla framgångsfaktorer är färskvara och kräver att man som enskild lärare och i lärarlaget arbetar aktivt med dem löpande över terminen.
Att diskutera
- Vilka framgångsfaktorer kan du identifiera i din lärarroll?
- Vilka strategier tror du har störst effekt när det gäller att skapa arbetsro?
4 reaktioner på ”Fem framgångsfaktorer för lyckad undervisning”