Feedback och effektiv återkoppling

I det senaste avsnittet av UR:s lärarprogram Lärlabbet, sändes den 16/10 i SVT1, behandlas feedback och effektiv återkoppling i undervisningen. Två områden som jag vill ska genomsyra den undervisning jag önskar bedriva. Men att ge bra återkoppling och feedback är både svårt och tidskrävande. I detta inlägg beskriver jag mitt arbete kring feedback/återkoppling men tar även hjälp av  vad forskning visar är bra feedback/återkoppling samt vad det är som gör den effektiv.

Från: SVT Lärlabbet

Men först och främst vill jag delge ett par ”regler” som jag försöker använda mig av vid all form av återkoppling och feedback.

  • Feedback/återkoppling ska generera tänket och inte vara svaret rätt eller fel.
  • Identifiera styrkor och svagheter och visa eleven adekvata sätt att jobba med sina utvecklingsområden.
  • Visa att du tror på eleverna och deras förmåga.
  • Ge minst en positiv förstärkning och en önskan om ändring.

Carol Dweck menar att beröm kan påverka om du tror din intelligens är statisk eller kan utvecklas.  Beröm inte intelligens eller talang utan fokusera istället på processen. Enligt Dweck leder inte beröm som ”du är smart” till elevens fortsatta utveckling i arbetet utan snarare till:

  • Mer stress
  • Mindre motivation
  • Sämre prestation

Forskning visar även att den processorienterade återkopplingen som fokuserar på elevens styrkor, svagheter och råd, är mycket mer användbar för eleverna än den återkoppling som består av enbart betyg. Återkopplingen blir än mer effektiv om man dessutom jämför elevens aktuella kunskapsnivå med inlärningsmålet och sedan ger eleven strategier för hur de ska uppnå målet.

I UR:s Lärlabbet medverkade även lektor Johan Samuelsson och Katrin Rakoczy. Enligt Rakoczy blir feedback effektiv om den informerar eleverna om deras aktuella prestationer i förhållande till lärandemålen. Hon påtalar även att feedback bör ge strategier för att nå lärandemålen. Samuelsson menar att det lönar sig att ge feedback och återkoppling under arbetets gång då eleven direkt ges möjlighet att bearbeta de synpunkter och den kunskap den får av mig som lärare eller av sina klasskamrater. Då kan eleven förändra i uppgiften som hen har jobbat med. Samuelsson nämner även att återkoppling enbart som slutprodukt, när arbetet är klart, har elever oftast svårare med då det är svårt att ta hand om de synpunkter och den kunskap som ges för att senare kunna använda i andra sammanhang. Samuelsson menar att man som lärare därför bör fokusera på att ge feedback och återkoppling under hela processen snarare än som slutkommentarer.

Jag försöker ge feedback under flera olika moment, t.ex. innan vi påbörjar ett nytt arbetsområde, under tiden vi arbetar eller efter genomgånget arbetsområde. Inför ett nytt arbetsområde går vi igenom de olika lärandemål arbetsområdet omges av, de förmågor vi skall utveckla samt hur arbetsområdet är upplagt. Jag försöker inleda mina lektioner med en tillbakablick från föregående lektion och därmed återkoppla till aktiviteterna, lärandemålen och förmågorna. Det skapar en trygghet, igenkänning och lättare igångsättning.

Jag arbetar även mycket kring muntligt och skriftlig feedback. Det kan visa sig som ”små kommentarer i kanten”, muntliga tips och positiv stöttning, ”tänk på det här”, ”kommer du ihåg..”.
Vid skriftlig feedbak är det dock viktigt att formuleringarna är elevnära och tydligt kopplade till det/de lärandemål vi arbetar med. Här finns stora vinster i att låta eleverna arbeta i par p.g.a tiden det tar att formulera och skriva.

Efter ett arbetsområde är det såklart viktigt att eleven får reda på vad den kan. Då kan jag ge feedback likt ”tänk på det här till nästa gång” så att eleven kan föra sitt lärande vidare.  Desto mer mina elever vet om sitt lärande och sin kunskapsutveckling, desto mer motivation upplever jag samtidigt hos mina elever.

Jag ger mestadels eleverna en form av enskild muntlig feedback samtidigt som vi arbetar i klassrummet. Smidigt då jag ändå går runt och är eleverna behjälplig. Ett relativt bra men tidskrävande sätt och dessvärre omöjligt att hinna till alla. Förutom pararbeten arbetar jag därför med gemensam feedback i helklass. En bra metod att använda då man upplever att hela klassen bör titta/fundera på något specifikt. ”Det här har jag märkt…Jag vill att ni ska titta på det här….”.

All form av feedback/återkoppling är dock en ständig balansgång mellan feedback som för lärandet vidare och att lotsa eleverna rätt. Det får man inte glömma. För det viktigaste är att återkopplingen leder till tänkande. Den ska ta längre tid för eleven att arbeta fördjupande med än vad det tar för mig, läraren, att formulera. För hela avsikten med feedback är att öka elevernas förmåga att äga sitt eget lärande.

Sammanfattningsvis ska återkoppling och feedback..

  • Inriktas på lärandemål och bedömningskriterier.
  • Motivera och stärka eleven, viktigt med positivt laddad återkoppling.
  • Fördjupa elevens förståelse för ämnet.
  • Leda till handling.

Att diskutera:

  • Hur/När arbetar du med feedback?
  • Vilken typ av feedback ger du?
  • Hur skulle du vilja utveckla ditt arbete med feedback/återkoppling?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *