Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp?

Att få besöka lärarkollegor är mycket lärorikt. En sak jag har lärt mig efter ett sådant besök hos Hanna Claesson är att dela ett lektionsplaneringsdokumnet med eleverna. Jag ser det som en extra anpassning för eleverna. Fördelarna med att dela lektionsplaneringarna med eleverna är så klart många. Jag sorterar mitt i veckor, med det nyaste överst. Eftersom jag lägger in planeringen före lektionen kan eleverna gå in och läsa innan lektionen vad vi ska arbeta med. Då kan de som vill/behöver det förbereda sig innan lektionen. I början var det bara några få elever som var inne och läste innan lektionen, men efter hand märkte jag att fler och fler redan visste vad lektionen skulle handla om.

I dokumentet ligger veckans begrepp alltid som en rubrik. Under den ligger viktiga begrepp som eleverna behöver för att förstå det området vi arbetar med. Det är enkelt att scrolla ner och repetera gamla begrepp.

Jag använder Google Classroom för inlämning av uppgifter eftersom jag som lärare lätt får en överblick över vilka som är klara med sina arbeten via “lämna in”-knappen. För att underlätta för eleverna ligger uppgifterna länkade i lektionsdokumentet under varje vecka.

När vi repeterar eller eleven ska plugga inför ett prov har de allting samlat på ett ställe med länkar till alla uppgifter vi gjort, filmer vi tittat på och genomgångar vi haft. Sedan jag började använda mig av lektionsplaneringsdokumentet får jag fler frågor när någon har varit borta. De har tittat i dokumentet och undrar vad något betyder.

Precis som Kristina Persson skriver om i sitt blogginlägg Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena tror jag att det är viktigt att eleverna själva använder begreppen. När man arbetar praktiskt är ett utmärkt tillfälle att lyssna på eleverna och få syn på vilka som använder ett naturvetenskapligt språk.

Vi arbetar just nu med rörliga konstruktioner i teknik och det pågår många samtal under arbetets gång. Efter ett par lektioner där vi tittat på hur en rörelse kan överföras från ett ställe till ett annat eller från en linjär rörelse till en bågformad rörelse, fick eleverna i uppgift att själva konstruera en egen rörlig konstruktion. I lektionsdokumentet hade jag lagt in länkar till sidor jag hittat med tips om fantasin inte skulle räcka till. När eleven hade bestämt sig för en figur och på vilket vis den skulle röra sig, skulle de skriva en planering för arbetet och bifoga en skiss framifrån och en där man kunde se hur rörelsen överfördes.

Ibland beklagar jag mig för att elever bara skriver uppifrån och ned utan att först tänka igenom vad de ska skriva eller för att de endast motvilligt går tillbaka och förbättrar texten. När det var dags att skriva sin planering blev det precis tvärt om. Istället för att börja skriva började de diskutera och vika och klippa i papper. De testades och diskuterades igen. När de sedan lämnade in sina planeringar kunde jag se att de flesta skulle fungera så som eleven hade tänkt sig. Här insåg eleverna vikten av att tänka igenom innan man satte igång. En annan sak som skiljde sig var elevernas vilja att självmant förbättra sitt arbete och testa på fler sätt. Några elever tyckte att detta verkade svårt och valde därför en enkel sprattelgubbe. När de sedan snabbt blev färdiga med den och såg vad klasskamraterna konstruerade bad de om att få göra en till konstruktion. Andra som tänkt sig att deras figur bara skulle vifta på en arm la till andra funktioner eller bakgrunder för att förbättra figuren efter att ha praktiskt upptäckt hur rörelser samverkar.

Det som eleverna haft svårast för i planeringsstadiet är materialvalet och storleken. Många tänkte sig att figuren skulle vara i tjockare papper. De valde det framför de kopieringskartongerna jag också lagt fram; de ansågs fula och jobbiga att klippa i. Fokus låg mycket på att ytan skulle se snygg ut. Efter hand som arbetet fortskred och olika konstruktioner testades märkte eleverna att det inte höll. Fler och fler bytte material och satsade mer på en fungerande konstruktion och mindre på en perfekt yta. Några gjorde både och genom att klippa en mall i papper som klistrades upp på kartong.

Storleken på figuren var ett annat problem. Flera försökte hålla fast vid små figurer med många smala bitar innan de tillslut fick ge upp och förstora sin ursprungsidé för att den skulle hålla.

Under arbetets gång har eleverna verkligen varit resurser för varandra. Eleverna lånar idéer av varandra, bygger vidare på andras idéer, förklarar sina konstruktioner för varandra och använder då ett naturvetenskapligt språk. Under arbetets gång har eleverna kunnat be mig om en livlina om de har ett problem som de inte kan lösa genom att titta på färdiga konstruktioner, titta på exempel på nätet eller fråga en kamrat. När någon frågat kamrater om hjälp har det ofta bildats en hel grupp runt personen som förklarat sitt problem. Livliga diskussioner om bästa lösningen på problemet har uppstått. Några elever har varit oroliga för att deras resultat skulle bedömas som sämre om de bad om hjälp och därför har vi haft diskussioner om vad jag bedömer i deras arbete. För mig är inte slutresultatet lika viktigt som processen under arbetet. Att våga satsa på en egen idé och riskera att fastna och behöva söka lösningar på de problem som uppstår och att sedan utveckla sitt arbete efter den hjälp man fått är för mig mer värt än att välja ett säkert kort och genomföra det utan hjälp. Under arbetets gång tror jag det blev synligt för eleverna eftersom fler och fler utmanade sig och utvecklade sina konstruktioner. Något vi får arbeta vidare med är att den processen blir tydlig även i dokumentationen av arbetet. Här märkte jag att många elever bara ville skriva hur de gjorde och vad som fungerat bra. Att diskutera hur de fått förändra sin ursprungsidé ville de inte utan försökte istället skriva om sin planering. Något att utveckla till nästa gång!

Här är några exempel på hur eleverna dokumenterat sitt arbete.

Elev 1
Planering
Jag ska göra en gubbe som friar. När jag dra i hatten ska gubben gå Kopia av MALL-Prototyp Julia Ståhl ner på knä och ta fram en ring, när jag drar ner hatten kommer han ställa sig upp och ta back ringen bakom ryggen. Jag ska göra gubben på sin profil. Den ska ha kostym på sig. Jag ska göra den ut av Tjockt papper, jag behöver också jungfruben så jag kan festa delarna. Jag kom på idéen själv och jag ska också rita den. Jag ska inte ha någon bakrund bakom gubben. Jag tror att detta kommer ta ungefär 5 lektioner. Jag ska göra den ungefär 25cm lång och 12cm bred. Jag ska ha ledade ben men inte armar.

Syfte: Skapa en rörlig konstruktion ut av papper/kartong
Matriell: Kartong, jungfruben, trä och lim.
Utförande: Jag bestämde mig för att min konstruktion skulle vara av kartong så jag började klippa ut delarna i kartongen. efter det fäste jag de olika delarna i två hjul av kartong med hjälp ut av jungfrubenen som jag trädde små håll jag gjort med en hålslagare. Jag ville att delarna skulle vara ledade och få lättare att röra på sig. när hjulen snurra skulle delarna röra på sig och figuren ska ställa sig på knä och fria.
Resulltat: Konstruktionen blev bra och den rörde sig som jag ville
Slutsats: Nästa gång måste jag gör den av ett starkare material och göra en prototyp före.

Elev 2
Planering – Rörlig konstruktion
Min konstruktion är en hund. När jag drar den i svansen ska den röra på öronen. För att sätta fast det ska jag använd jungfruben och kartong.

Jag hittade en figur på https://teknikfixaren.wordpress.com/2014/04/09/rorliga-djur/ som jag tog fram sidan + svansen av. Jag ritade min hund själv och när jag satt ihop den ska jag måla den vit med bruna fläckar. Jag kom även på rörelsen själv. Eve skiss

Jag har egentligen inte tänkt att ha en bakgrund bakom men om jag hinner ska jag göra det. I så fall ska bakgrunden var ute eller i ett kök. Det ska föreställa att den väntar på något gott som mat exempelvis.

Detta hinner jag på tre lektioner.

Labrapport: Rörlig konstruktion
Syfte: göra en rörlig konstruktion
Matriell: kartong, jungfruben, vanligt papper.
Utförande: först av allt så skissade jag hur min konstruktion skulle vara på både fram- och baksida. (skiss uppe). Jag kopiera även pappert så jag kunde klippa ut delar från den kopierade skissen. Så jag ritade ut delarna på kartong och klippte ut de också. Sedan tog jag helt vanligt papper och rita ut delar på det och klippte ut dem. Jag limmade på pappers delarna på de delar de skulle sitta på. Efter det börjag jag rita hur framsidan skulle se ut. Vit med bruna fläckar och svans. När jag var klar med det så limmade jag på huvudet på benen, vilket jag inte skulle gjort förens jag hade gjort hålen där jag skulle sätta jungfrubenen. Men det gick att göra hål. Jag gjorde hål genom att slå ner en pryl (spik typ) med en hammare. Sedan när jag gjort hålen så börja jag försöka göra den rörlig. Det var lite svårt att få den att röra sig. Först så satte jag ett jungfruben genom huvudet, svansen och delarna där bak och då rörde det inte. Sedan testa jag att limma fast rektanglarna på svansen men det gick inte. sedan fick jag hjälp genom att få ett tips hur jag skulle göra och det var att jag skulle sätta jungfrubenet bara genom svansen och rektanglarna så skulle den röra sig. Det gick. Men jag var tvungen att göra om min svans för den var för liten. Så jag gjorde den större. Det gjorde genom att ta den lilla svansen och rita runt den. Inte intill kanterna utan lite utan för. Den svansen blev bättre. Efter det blev jag klar med den 🙂
Resultat: funka:-)
Slutsats: Det var ju bekymmer med att komma på hur jag skulle göra med så att den rörde sig. Som sagt testade jag mig fram men inget av det gick tills jag fick hjälp. Hade jag gjort om den hade jag nog mät ut hur långt de skulle vara mellan jungfrubenen och rektanglarna.

Eve hund Eve hund fram

Elev 3
Rörlig konstruktion
Jag ska göra en svamp från Mario som lyfter på hatten när men drar i armen. Jag kommer att behöva flera kopior på svampen i med att armen och hatten ska röra sig. Jag har hittade bilden här. Jag kommer inte rita en egen bild för det tycker jag är för svårt. Jag tänkte sätta fast bilden på en kartång. Den har redan färg på sig. Jag tänker inte sätta på den på någon bakgrund men jag ska försöka göra så att den står själv. Blir jag värdig ska jag försöka göra bilen han kör i. Jag tror att detta kommer ta 3-4 lektioner.

Utvärdering:
Det tog mig ungefär 3 gånger att bli klar med min rörliga konstruktion Det var rätt så svårt att sätta ihop alla delarna men det blev bra när det väl var klart. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Istället för att hatten skulle åka på huvudet åkte den över ögonen. Om jag skulle göra om det skulle jag försöka göra det lite lättare. Det svåraste var bara att sätta ihop de annars var det hyfsat lätt. Jag fick ändra till ett hjul istället för ett Z:a. Jag tycker att det var roligt att göra rörlig konstruktion och jag lärde mig hur man ska göra för att få det att röra sig.