Extra anpassningar… Något nytt?

Det här med extra anpassningar… Är det egentligen något nytt? Är det något vi på Klågerupskolan 6-9 inte gjort tidigare? Gör inte lärare extra anpassningar hela tiden?

Christina Franzon Wallin, specialpedagog i Sigtuna kommun svarar på dessa aktuella och intressanta frågor i Lärarförbundets tidning Specialpedagogik. Hon menar att det nya är att vi numera synliggör allt det som vi gör för eleven. Hon menar vidare att de extra anpassningarna egentligen är som nivå två i ett slags stödpyramid. Basen utgörs av det som kallas för ”ledning och stimulans” i skollagen. Lärarna kompenserar för olika svårigheter och hinder i lärmiljön genom att använda olika metoder. Toppen av pyramiden visar särskilt stöd.

spsm

I de Allmänna råden för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram beskriver Skolverket att det som skiljer extra anpassningar från särskilt stöd är varaktigheten, och omfattningen. Det är alltså inte innehållet i insatsen/anpassningen som avgör om det är en extra anpassning eller särskilt stöd. Skolan ska skyndsamt ge stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om det visar sig att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Vilka extra anpassningar kan då göras? Inte helt enkelt att svara på eftersom det som anses vara extra anpassningar i ett klassrum ingår i ordinarie undervisning i ett annat.  I Skolverkets skrift Stödinsatser i utbildningen kan man på sidan 20-31 fördjupa sig i hur arbetet med extra anpassningar ska gå till. Det första steget är att uppmärksamma och identifiera elevens behov. Några exempel på frågor som kan användas för att komma fram till vilka behov som finns är:

  • Hur ser elevens utveckling ut i relation till kunskapskraven?
  • Var, när och hur visar sig svårigheterna?
  • Vilka extra anpassningar behövs?
  • Vilka anpassningar föreslår eleven?
  • Behöver jag som lärare stöd och ytterligare kunskap för att kunna genomföra dessa anpassningar?

Stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen innebär att utbildningen görs tillgänglig för eleven. Några exempel på anpassningar är:

  • Ett särskilt schema över dagen
  • Ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
  • Extra tydliga instruktioner
  • Stöd i att sätta igång arbetet
  • Hjälp att förstå texter
  • Digital teknik med anpassade program
  • Anpassade läromedel
  • Extra färdighetsträning
  • Enstaka specialpedagogiska insatser

Ska de extra anpassningarna dokumenteras då? Det finns inget krav i skollagen på att det ska fattas något formellt beslut när det gäller stöd i form av extra anpassningar. Läraren dokumenterar i IUP:n de anpassningar som görs i de årskurser där man upprättar IUP för eleverna. Att skriva ner vilka anpassningar som görs kan vara bra eftersom det då är enklare att utvärdera, man minns dem och om en lärare slutar och vid övergångar underlättar det. Enligt Skolverket kan dokumentationen med fördel göras kort och enkel. På Klågerupskolan 6-9 försöker vi att synliggöra elevens behov av extra anpassningar och vi dokumenterar.

IMG_0037

Att elevers behov synliggörs kan innebära att vi lärare frågar oss själva samt diskuterar med varandra om t ex instruktioner är tydliga, om det finns en struktur över dagen, hur övergången mellan olika ämnen fungerar och vilka digitala verktyg som används? Att synliggöra elevers olika behov och vilka extra anpassningar som görs kan leda till utveckling av oss pedagoger och det främjar en god lärmiljö.

Att diskutera

  • Vilka rutiner har vi på vår arbetsplats för att säkerställa att lärare och övrig skolpersonal uppmärksammar tecken på att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven?
  • Vilka olika extra anpassningar har jag/ vi utvecklat för att stödja elever?
  • Hur följer vi upp att arbetet med extra anpassningar är effektiva?

 

 

Share Button

3 reaktion på “Extra anpassningar… Något nytt?”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *