Ett arbetslags väg mot samsyn och struktur

samt utveckla elevers ansvarstagande och höja pojkars resultat

Ny termin innebär alltid ett visst mått av oordning och man behöver alltid sätta nya rutiner. En ny skola med plats för 700 elever och där många i personalen också är nya för varandra innebär så klart ett ännu större behov av att fastställa ordningsregler och rutiner både för elever och lärare. Den här bloggen kommer beskriva hur arbetslag 7-8 på Aggarpskolan tillsammans arbetat med att implementera regler och rutiner och hur vi från att prata yttre ramar gått till ramar kring innehållet i undervisningen, allt för att utveckla elevers ansvarstagande och höja elevers resultat. 

“Ordningsregler och trygghet och studiero”

De två första dagarna på terminen ägnades bl.a.  åt gemensamhetsskapande övningar och elevinflytande kring ordningsregler och trygghet och studiero.  Under ett pass fick eleverna diskutera följande frågor i grupp:

  1. Idag är skolan helt ny (inget klotter mm.) Hur kan vi bidra till att den håller sig ren, hel och fin?
  2. Hur blir Aggarpsskolan en trygg plats under raster?
  3. Vad behövs för att det ska vara studiero på lektionerna?
  4. Hur tycker ni att alla personer, vuxna och barn, ska bemöta varandra på Aggarpsskolan?
  5. Vad tycker ni det ska få för konsekvenser om någon bryter mot regler på Aggarpsskolan?
  6. Vilka ordnings/trygghetsregler tycker ni bör finnas på Aggarpsskolan?
  7. Hur tycker ni att vi ska förhålla oss till mobiltelefoner på Aggarpsskolan?

Elevförslag utifrån diskussioner Utifrån diskussionerna formades sedan vår skolas trivselregler Aggarpsskolans trivselregler .

Vi använder oss av det digitala verktyget Webtools https://webtools.itgonline.se/ för att byta platser med två veckors intervall. Syftet är att eleverna alltid ska ha en bestämd plats/trygghet men att de också ska lära känna alla i klassen och byta bänkkamrat ofta. Verktygets fördel är att det går snabbt att byta placeringar.

Vår skola är inte unik på något sätt och liksom de flesta skolor i Sverige är det ett kontinuerligt målfokuserat arbete att se till att reglerna följs och påminna elever om varför studiero är viktigt.

“Nyligen analyserade vi också skolans omdömen och måluppfyllelse”

Nyligen analyserade vi också skolans omdömen och  måluppfyllelse och en kort sammanfattning av de resultaten innebar att vi kom fram till: av de som ej når målen är det flest pojkar och flickor har betydligt högre måluppfyllelse än pojkar Varför? Bl.a. Förutsättningar för lärande och självattribut.  Analysstöd SKA arbete Aggarpskolan Vi såg också att ju fler elever som inte når målen i en klass desto färre blir elever som presterar på hög nivå C-A. Ganska logiskt egentligen för att elever som har svårt att hänga med blir lättare distraherade av andra saker som påkallar uppmärksamhet och stör många gånger kamrater.

Idrottslärarna på skolan berättade att de fått positivt genomslag för pojkar när de ändrat arbetssätt kring takt och rytm och att de upplevde att pojkar gynnades av tydliga ramar och struktur. Många lärare  upplevde också att många pojkar satte att tillhöra en pojkgrupp före inlärningen. Där landade vi återigen i att tydliga ramar och strukturer gör att man inte behöver göra saker för att passa in i gruppen. Strukturer kan motverka att det sociala går före inlärningen.  Alla var väldigt överens om att tydliga ramar och struktur gynnar pojkar liksom katederundervisning.

Vad säger forskningen? Det är alltid farligt att svepa med generaliseringar och vår skola är inte unik med att pojkar presterar sämre än flickor. Läs gärna Nationella sekretariatet för genusforsknings artikel I artikeln lyfter man fram att pojkar inte är en heterogen grupp utan att pojkar med så kallat svensk bakgrund och med föräldrar med eftergymnasial utbildning är en framgångsrik grupp i skolan, medan pojkar med utländsk bakgrund och föräldrar med förgymnasial utbildning inte presterar så bra i skolan. Jag vill vara lite återhållsam med att koppla pojkars prestationer enbart till skolans arbetssätt. Artikeln från nationella sekretariatet ger en fördjupad och komplex bild av detta. Men oavsett vilka mål en lärare vill uppnå i sitt klassrum är det av största vikt att läraren ser över sina didaktiska beslut. Varför gör jag som jag gör i klassrummet? Varför väljer jag det läromedel jag väljer? Vilka arbetssätt använder jag? Det finns forskning som tyder på att individualiserade arbetssätt som kan ge  ge motivation och energi, men också kräver ansvar och självförtroende inte gynnar pojkar. Härvid vill jag påpeka att min personliga åsikt är att det inte går att göra en sådan slutsats enbart pga av kön,  utan att orsakerna till varför elever inte gynnas av detta arbetssätt är många och av både pedagogiskt och social karaktär.

Så utifrån forskning,  vår analys och de diskussioner vi hade verkade det finnas stort behov att skapa ramar och strukturer som gynnar lärandet. Analysen och diskussionerna ska mynna ut till konkreta förändringar i klassrummen och al 7-8 kom fram till att vi vill arbeta med struktur kring inledning och avslut på lektioner samt att det i dessa båda delar ska ingå möjligheter för elever att utveckla ansvarstagande. 

I LGR-11 står följande mål om ansvar under punkt 2.3 och 2.7:De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvaroch vara delaktig ska omfatta alla elever.Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

Där är vi idag och många av oss skriver tex dagordning på tavlan, arbetsgång mm. Lektionsavslut verkade vara det som vi tyckte vi kunde förbättra och att få eleverna att fundera kring sitt lärande. Vi funderar just nu på hur en gemensam lektionsstart och hur ett gemensamt avslut kan se ut i vårt arbetslag. Vi funderar bla kring om loggbok kan passa våra elever? Orka plugga loggbok  

En positiv sak med sådana här diskussioner är att man blir påmind om “små” detaljer som inverkar positivt på elevers lärande. Dagen efter när mina sjuor hade grupparbete manusskrivande till rättegångsrollspel så skrev jag två utvärderingsfrågor i början på lektionen som de skulle berätta för mig inför gruppen innan vi slutade. 1. Har jag bidragit till gruppens arbete? 2. Gradera din egen arbetsinsats 1-10 (10 är det högsta). Många höjde sin nivå den lektionen.

Ytterligare en positiv aspekt med den här typen av analys och utvecklingsarbete som ingår i vårt SKA-arbete är att vi får en samsyn och lär känna varandra i klassrummet. Jag tror inte när jag tänker tillbaka på mina 17 år som lärare att jag vetat om hur mina kollegor startat och avslutat sina lektioner eller hur de arbetat med att utveckla elevers ansvarstagande, högst troligt är att eleverna möts av olika struktur eller ostruktur. Vår rektor är också noga med att vi arbetar som ett lag därmed inte sagt att vår pedagogiska frihet begränsas men våra elever ska mötas av lärare med samma regler och struktur.

Är det då viktigt att elever möts av samsyn?

En studie vid Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik av Maria Jarl visar att framgångsrika skolor kännetecknas av samförstånd, sammanhang och stabilitet. Läs Faktorer som ger framgång

– Där finns en tydlighet om vad det är för typ av skola. Det finns vissa idéer, eller en viss anda, som alla sluter upp bakom. Det finns en samsyn kring vad det innebär att vara lärare eller rektor på den här skolan.

Framgångsrika skolor kännetecknas av att de sätter eleverna i centrum och arbetar kontinuerligt med att utveckla undervisningen. Fokus ligger hela tiden på vad skolan kan göra för att ge eleverna bättre förutsättningar att lära sig. Att ständigt ompröva, utvärdera och finna lösningar tillsammans med kollegor är viktigt.

Dagen efter vår konferens publicerade Bengt Christensson När lärandet blir synligt – uppföljningsfrågor vid lektionsslut  som gav ytterligare inspiration och upphov till diskussion. To be continued…

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni i arbetslaget med lektionsstruktur?
  • Har du något bra tips på hur man kan avsluta en lektion där eleverna utvärderar sin arbetsinsats?
  • Har du något bra tips på hur eleverna utvärderar vad de lärt sig under lektionen?

Mer tankeväckande läsning?

Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *