Engineering med vattenhjul

Blev försöket med tydlig struktur istället en avprickningslista och vad hände med reflektionen? Försökte använda strukturen från teknikområdet High Flyers med engineeringcykel. När jag arbetade med engineering i min förra klass upplevde jag att fokuset flyttades från byggandet och fördelades på alla delarna. Därför var jag taggad att använda det igen.

Fråga

Jag introducerade uppgiften för eleverna efter att vi arbetat med vatten och vattnets kretslopp. Vi började med att titta på en film om vatten i arbete och därefter skrev jag upp frågan: Hur bygger man ett så bra vattenhjul som möjligt? Frågan sattes sedan upp på anslagstavlan längst ner i klassrummet som kom att bli vår dokumentationsvägg. Eleverna skulle få vattenhjulet att snurra upp en legobit fastsatt i ett snöre genom att hälla vatten ur en 1,5l PET-flaska. Sedan visade jag två prototyper, en med fyra breda skovelblad och en med fem långa smala skovelblad,  för eleverna och förklarade delarnas namn och funktion. Vi gjorde en begreppslista med ord som axel, skovelblad, rotera, kraft, fallhöjd, effekt.

Eleverna skulle arbeta i grupper om 2-3 elever och fick nu sätta sig i dessa och diskutera vad de trodde påverkade vattenhjulets effekt och skriva ner dessa frågor. Det blev frågor som: spelar antalet skovelblad roll? Spelar längden roll? Är breda bättre än smala eller blir det för tungt då? Är det bäst att hälla snabbt eller sakta på skovelbladen? Är det bättre att hälla längst ut? Därefter testade jag mina prototyper utifrån deras frågor. Vi testade olika fallhöjd och hällde olika snabbt och vi satte till fler skovelblad.

Idéfas
När vi testat alla frågor fick de gå tillbaka till sin grupp och skissa fram tre olika idéer de skulle vilja testa. De skulle också skriva ner vilka för och nackdelar de trodde de olika typerna hade. Detta visade sig vara ett mycket svårt moment. Flera grupper hade redan bestämt sig för hur de ville göra och såg ingen mening i att ta fram olika förslag. Jag samlade eleverna kort och pratade om produktutveckling och tog sedan fram tre av grupperna som skissat tre idéer och satte dem vid ett bord i mitten av klassrummet jag satte också dit en extra pall. Jag lät dessa grupper bli modeller för de andra i en variant på metoden fishbowl som jag ibland använder när jag vill ge eleverna möjlighet att ta del av goda exempel från sin klasskamrater. De tre grupper som satt vid bordet fick i uppgift att diskutera sina idéers för och nackdelar med varandra. Resten av klassen stod i en ring runt om och fick bara observera utan att delta. Ville man ställa en fråga eller få något förklarat tydligare kunde man sätta sig på pallen och fick då lov att vara med i fishbowlen till man fått sin fråga besvarad och sedan återgå som observatör. Efter övningen hade många nya idéer fötts och vi satte upp allas idéer med sina för och nackdelar på dokumentationsväggen.

Planera och skapa
Nästa steg blev att välja ut den idé man ville testa först och göra en planering för skapandet. Vi gick igenom strukturen för att skriva en planering med materiellista. När denna var uppsatt fick man börja fasen av skapande. Eleverna hade potatis, blomsterpinnar, tungspatlar, limpistoler, sugrör, tandpetare och snöre att tillgå.

Pröva
Nu kom det roligaste att få pröva. Några kom lyckliga tillbaka; andras konstruktioner hade inte alls fungerat som de tänkt sig. När de prövat sina modeller fick de välja mellan att justera sin modell eller testa någon av de andra idéerna de tagit fram i idéfasen.

Ompröva
Fram till den sista fasen hade eleverna inte fått gå vidare utan att sätta upp en dokumentation på väggen och därmed fått stanna upp och reflektera skriftligt över processen. Eftersom grupperna kom till den här fasen vid olika tidpunkt blev det inte alls som jag tänkt mig. Dokumentationen om hur konstruktionen fungerade i testet och vad det ville ändra  blev inte gjord. Eleverna var vid det här laget så självständiga i sitt arbete och inne i processen att de ändrade sina konstruktioner i flera omgångar. När alla var klara och vi skulle ha ett gemensamt avslut. Alla knöt fast 1 m snöre med legobit och det stora testet var inne. Ingen klarade 1m, men bästa gruppen snurrade upp 91 cm av snöret med hjälp av 1,5 l vatten.

Inför terminens utvecklingssamtal fick eleverna reflektera över vad de lärt sig under höstterminen och många gav exempel på vad de lärt sig när de jobbade med vattenhjulen. Så kanske  blev det inte bara ett görande med resultatfokus. Trots det skaver den där sista fasen hos mig. Nästa teknikområde måste jag få till den där sista fasen också.

 

Att diskutera:

  1. Hur får du elever att stanna upp och reflektera under processen och inte bara fokusera på resultatet? 
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *