En undervisning anpassad för alla, del 2

De senaste veckorna har jag varit handledare åt studenter och då blivit påmind om vilken stor del av vårt yrke som bör ägnas åt reflektion. Frågor som handlar om varför vissa aktiviteter blir så bra och vad det är som gör att vissa fungerar sämre. Vi får då inte glömma att det är vi lärare som påverkar detta. Ska vi anpassa undervisningen så att så många som möjligt kan delta måste vi våga reflektera över vad vi själva som lärare gör och våga förändra vår undervisning.

I min förra blogg En undervisning anpassad för alla skrev jag hur jag tänker kring anpassningar när jag planerar arbetsområden och lektioner.  Jag och mina 6:or arbetar fortfarande med vårt skrivprojekt ”Huset” men har avslutat vår bokcirkel. Många elever kommer liksom jag att sakna våra boksamtal. I ”Huset” är nu alla presentationer, med personbeskrivningar, skrivna och det börjar hända saker i huset. Eleverna är fortfarande mycket engagerade i sitt skrivande och många vill skriva oftare än vad vi redan gör. Jag har också funderat vidare på vad som gör att dessa projekt fungerar så bra för alla elever.

På min skola, liksom på många andra, pratar vi om skolans olika lärmiljöer och jag har läst om ”Tillgänglighetsmodellen” på SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten). Den tilltalar mig verkligen och jag har upptäckt att jag oftast planerar utifrån denna. Jag upplever att det som står om modellen stämmer bra hos mig. ”När de tre hörnen i modellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar utifrån barnets och elevens behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig.

Tillgänglighetsmodellen. Källa: SPSM

 

Så här tänker jag när jag planerar ”Huset” och bokcirkeln.

Fysisk lärmiljö:

  • Eleverna har möjlighet att sitta i grupprummet som är extra ljudisolerat.
  • Eleverna har tillgång till skärmar och hörselkåpor.
  • Vi har inte så mycket uppsatt på klassrummets väggar.

Pedagogisk lärmiljö:

  • Jag är tydlig med syfte, mål och tidsram.
  • Varje lektion börjar med återkoppling för att eleverna ska få hjälp att minnas vad vi arbetade med senast och då öka begripligheten för det vi arbetar med. Lektionen slutar också med återkoppling som hjälper mig att förstå hur undervisningen behöver utvecklas och om eleverna har förstått syftet med den.
  • Det finns en tydlig struktur i arbetsgången, vi arbetar likadant med alla kapitel och börjar med gemensam genomgång.
  • Det finns tydliga ramar kring vad texterna ska handla om, vilka personer som ska vara med, vilken miljö det ska utspela sig i och vilken händelse som ska vara i centrum.
  • Jag visar någon bild som hör ihop med ramarna för att inspirera.
  • Eleverna har checklista över vad som ska finnas med där det finns möjlighet för dem att bocka av. De har också en checklista att använda när de självbedömer sin text och när de ger varandra respons.
  • Vår tillgång till Google Classroom underlättar. När det är dags för ett nytt kapitel lägger jag alla förutsättningar här. Det finns inga lösa papper att hålla reda på. Den största fördelen med Google Classroom i skrivprojektet är att eleverna kan gå tillbaka i sina egna kapitel och läsa för att få sin historia att hänga ihop och ibland ändra i tidigare kapitel. Detta är bra speciellt för de elever som inte alltid minns vad de skrev tidigare.
  • Genom att arbeta både med ett skrivprojekt och ett läsprojekt blir det varierande arbetssätt.

Social lärmiljö:

  • Jag introducerar projekten med entusiasm för jag tror själv på att detta kommer att bli roligt.
  • Jag tror att alla elever vill och kan och den inställningen delar jag med mig av till eleverna, de vet att jag tror på dem. Relationen till varje elev är mycket viktig för mig och jag diskuterar med alla elever kring hur de arbetar bäst. Genom detta hoppas jag att eleverna känner sig delaktiga i undervisningen.
  • Vi har ofta diskussioner kring hur de har utvecklats så att de blir medvetna om att deras arbete ger resultat.
  • Jag arbetar aktivt med elevernas trivsel i gruppen.
  • Boksamtalen blir en fantastisk möjlighet till att bygga relationer då vi ofta gör textkopplingar till vårt eget liv.

 

Jag tycker att Svedala kommuns hemsida för kvalitet och utveckling,
kvutis.se sammanfattar mina tankar kring inkludering:

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bem​ötande, respekt och förtroendefulla relationer

Att diskutera:

  • Hur kan du planera en lektion så att du får med de tre olika hörnen i tillgänglighetsmodellen?
  • Hur arbetar du för att bygga relationer med eleverna?
  • På vilket sätt får du eleverna att känna delaktighet i undervisningen?
  • Hur arbetar du för att få eleverna engagerade och hur märker du att de är engagerade?

 

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *