För er som har läst mina tidigare inlägg  så utgår jag från cirkelmodellen och använder genrepedagogik som grund. Det är ett arbetssätt som tar mycket tid och ibland känns tungt men efter att ha arbetet med det under fem års tid så kan jag utan tvekan säga att det är värt mödan då resultatet blir lika bra varje gång.

Fas 1 – Arbetet med ämnesområdet

Vi har arbetat med den narrativa genren under terminens gång. Vi började arbetet redan i augusti och eleverna har precis fått börja skriva sina egna berättelser.  Men mer om det sedan. Jag tycker vi börjar med hur vi startade arbetet.

Cirkelmodellens första fas handlar om att skapa en pedagogisk grund, att utforska ämnesområdet som i detta fall är sagor. I första fasen så diskuterade vi sagor i smågrupper i klassen. Vi tittade på de klassiska sagorna och pratade lite om sagors betydelse för människan i det förflutna. Eleverna fick i läxa att tänka och förbereda en kort presentation om sin favoritsaga och vara beredda på att berätta om sin saga. I grupper om fyra fick de sedan börja med att delge för varandra om sina favoritsagor. Eleverna fick till en början prata fritt och när de hade gjort det så fick de hämta ett papper med diskussionsfrågor om antal huvudkaraktärer, komplikationer, lösning, likheter i deras olika sagor. Därefter så lyfte vi upp diskussionerna i helklass och vi kom fram till att många sagor innehåller samma struktur.

Fas 2 – Modelltexter, dekonstruktion

I fas två dekonstruerar vi en text. och vi valde att arbeta med Rödluvan och vargen under hela terminen. Vi började arbetet med att titta närmare på strukturen i den narrativa genren. Eleverna fick ut texten på papper samtidigt som vi hade den uppe på Smartboarden. Vi valde sedan att diskutera syftet med den narrativa genren och eleverna ansåg att det handlade om att skapa inspiration och att bidra till fantasi, något vi alla kunde enas om. Därefter så började arbetet med den funktionella grammatiken. Vår utgångspunkt var i “vanlig” grammatik eftersom eleverna är väl förtrogna med den. Eleverna fick börja med att plocka ut de processer (verb) som de hittade. Därefter så introducerades eleverna för fyra tabeller (säges-, aktions-, relationella- och mentala processer) och sedan fick de sätta in processerna under rätt rubrik. Detta gjorde att eleverna blev mer medvetna om vilken typ av processer som är vanligast i det narrativa. Arbetet med detta tog ca fyra tillfällen á  40 minuter.
Allt eftersom så fortsatte arbetet med den funktionella grammatiken och vi plockade ut de olika ordklasserna. Vi började även lyssna på Kyrkogårdsboken av Neil Gainman, inspelad som en radioteater. Detta för att skapa en spänning kring det narrativa.

Fas 3 – Gemensamt skrivande

I den tredje fasen skriver vi en berättelse ihop, men innan vi skrev tillsammans fick eleverna olika skrivövningar där de fick träna på olika orienteringar (när berättelsen händer, vilka som är huvudpersoner och vad de ska göra)  utifrån en text med färdig komplikation (ett problem eller ett hinder) och lösning (hur huvudpersonerna tar sig an problemet). Därefter fick eleverna skriva texter med given orientering och lösning där de skulle träna på att få in komplikationer i texten.  Sista övningen handlade om att träna på att skriva lösningar.

I arbetet att skriva ihop började vi med att eleverna fick skriva en saga i grupper om tre. De fick tre olika “börjor” för att sedan skriva en mening var och skicka vidare till kompisen bredvid. Eleverna behövde mycket stöttning för att klara av uppgiften som var tidsbegränsad för att skapa ett fokus på uppgiften. Berättelserna läste sedan upp för de andra klasskamraterna. Med den gemensamma texten som stöd blev arbetet med att skriva en gemensam narrativ text aningen lättare.

Vi började med att skriva en orientering där vi hittar svar på följande frågor: när, vem/vilka, var och varför. Det tog en lektion att få ihop fem meningar men diskussionerna som ledde fram till dessa fem meningar var djupgående och utvecklande. Därefter fortsatte vi arbeta med komplikation och lösning.

Fas 4 -Eget skrivande

Nu är vi inne i fas fyra och eleverna får skriva på egen hand. Det är riktigt roligt att läsa igenom deras texter. De har tagit till sig av vårt arbete och glädje att kunna föra enskilda diskussioner med eleverna om djupet i deras texter är oerhört belönande. Det absolut viktigaste är ändå att samtliga elever har skapat en text, en text som de kan vara nöjda över och att de har kunskap att gå på djupet i sina texter.

Att diskutera:

• Hur hjälper den genrebaserade undervisningen elevernas skrivutveckling?
• En kritik mot genrepedagogik är att det hämmar elevernas fria skrivande. Vad tänker du om det?