En lektionsserie i historia – att lära tillsammans

Det sociokulturella perspektivet på lärande menar att lärande utgår från sociala sammanhang där människor interagerar med varandra. Utifrån denna grundtes försöker jag planera min undervisning och jag vill här delge en lektionsserie som bygger på ett kooperativt lärande där elevernas delaktighet är en förutsättning både för det egna lärandet men även för klasskamraternas lärande.

Innehållet i lektionsserien var historia och de bakomliggande orsakerna till det stora hot som byggts upp i Europa i slutet av 1800 talet och början av 1900 talet och som kom att leda till att första världskriget bröt ut.

Efter att ha arbetat med utvecklingen under 1800 talet med fokus på nationalism, imperialism och industrialism hade eleverna en grundförståelse för själva begreppen och vad de innebar för individer och samhälle. Nu var det dags för en mer fördjupad kunskap och förståelse för hur dessa – ismer men även annat ledde till att en stor hotbild skapades mellan länderna i Europa.

Eleverna fick först fundera över varför länder kan känna sig hotade av andra länder enligt strukturen EPA. Syftet med detta var att aktivera elevernas förförståelse utifrån tidigare erfarenheter och erhållna kunskaper. Därefter kopplade jag samman de förslag på hot som eleverna resonerat sig fram till med de orsaker vi skulle arbeta med (se rutan nedan) med en kort presentation.

  1. Industrialismen
  2. Kolonialismen
  3. Wienkongressen 1815
  4. Nya stormakter
  5. Nationalism
  6. Alliansbildningar

Jag ville få eleverna aktiva direkt och delade upp dem i mindre grupper.  Varje grupp skulle bli experter på en bakomliggande orsak till första världskrigets utbrott, expertgrupper. Det blev de genom att läsa en text om “orsaken”  tillsammans och klargöra händelser och begrepp kopplade till denna. Sådant som de undrade över skulle de skriva ner för att få stöd av mig att reda ut. Alla experter skrev dessutom ner en egen sammanfattning/stödord som de skulle använda i nästa led, undervisa andra elever i en tvärgrupp (se nedan).

Sammanfattning / stödord                 ?

Nästa steg var att varje expert skulle undervisa de övriga eleverna i tvärgrupper. De elever som av olika orsaker blir osäkra vid den här typen av moment låter jag undervisa/redovisa tillsammans med en annan elev som är expert inom samma område, så gjorde jag även den här gången. 

Även om eleverna nu på intet sätt kunde redogöra för alla orsakerna hade de fått en viss förkunskap vilket de visade mig genom en enkel form av exitticket.

Jag valde nu att ha en kort genomgång kring varje orsak där vi också redde ut de frågor som uppkommit i expertgrupperna. Eleverna hade tillgång till alla texter om de olika orsakerna vid genomgången och kunde komplettera med egna anteckningar.

Vid nästa lektion var det dags för expertgrupperna att träffas igen. Den här gången skulle de med stöd av den text de tidigare arbetat med formulera frågor och svar kopplade till “sin orsak”. Dessa sammanställde jag sedan till ett frågebatteri som eleverna använde i ett spel som jag kallar “FÖRST I MÅL”. Eleverna spelade spelet “FÖRST I MÅL”  i syfte att träna på fakta och begrepp kopplade till de olika bakomliggande orsakerna till första världskriget. 

De olika aktiviteterna som jag hittills beskrivit handlade om att eleverna skulle få kunskap om de bakomliggande orsakerna till första världskriget. Nästa steg var att eleverna skulle få använda sin kunskap för att resonera om orsakerna. Jag valde att göra det med stöd av strukturen Mötas på mitten. Mötas på mitten stödjer arbetsprocessen i en grupp och leder också till en produkt där gruppens bästa idéer eller slutsatser nedtecknas.

I första delen fick varje elev enskilt skriva kring TVÅ HOT (orsaker) som de anser bildade det största hotet TILLSAMMANS (se bilden nedan). Denna del blev sedan en bro till nästa uppgift där eleverna skulle använda det skrivna för att samtala.

Enskild uppgift inför Mötas på mitten

Andra delen bestod av att eleverna i grupp skulle redogöra för sitt eget resonemang och därefter resonera sig fram till och förhandla fram ett gemensamt förslag. Här blev det helt naturligt att eleverna redde ut missuppfattningar och sådant de undrade över . Genom att eleverna fick vara delaktiga i interaktion med varandra  möjliggjordes också återkoppling dem emellan, något som är avgörande för språkutveckling.

Mötas på mitten – samtal och förhandling

Det gemensamma förslag som gruppen hade resonerat sig fram till redovisade de sedan inför hela klassen.

Strukturen Mötas på mitten gav mig underlag för bedömning  av den enskilde individens kunskaper och förmågor men också tillfälle för eleverna att lära mer med stöd av varandra.

I den lektionsserie som jag ovan beskrivit är kommunikation och elevernas delaktighet i fokus. Planeringen av undervisningen utgår från deras delaktighet och tron på deras förmåga att kunna beskriva och förklara och därmed vara lärresurser för varandra.  Undervisningen utgår från att bygga kunskap tillsammans med andra för att sedan även använda den tillsammans med andra.   Genom att undervisningen bygger på att läsa, skriva och samtala och att de olika delarna samverkar möjliggörs även språkutveckling där ämnet, orsaker till första världskriget, är i fokus. 

Att diskutera:

  • Hur använder ni eleverna som lärresurser för varandra i er undervisning?
  • Vilka fördelar ser ni med kooperativt lärande?
  • Vilka farhågor ser ni med kooperativt lärande?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *