Jag strävar efter att alla vågar, vill och kan göra sitt bästa i skolan, alla efter sin förmåga. Lektioner som känns riktigt bra både för mig och eleverna är lektioner då samtliga elever arbetar koncentrerat och det råder arbetsro i klassrummet. Man känner ett tydligt lugn, inga elever är frustrerade och då kanske utåtagerande, inga elever är bekymrade. Alla vet vad de ska göra och hur. Jag funderar mycket på hur jag ska få så många lektioner som möjligt att bli just så.
Varje lektion ska vara inkluderande så att samtliga elever känner att uppgiften är möjlig att utföra men också lustfylld och meningsfull och då måste det finnas struktur. Eleverna ska känna igen upplägget på lektionen och känna sig trygga i att det inte sker för mycket oväntat.
Jag har efter många års prövande hittat en struktur som jag och mina elever trivs med och den använder vi så ofta vi kan. Den innebär för mig att vi startar lektionen med tydliga, konkreta mål på tavlan. Eleverna är alltid med och formulerar dessa, vilket gör att jag får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Jag återkommer till mitt arbete med tydliga mål i min nästa blogg.
När målen för lektionen är genomgångna diskuterar vi vad vi arbetade med och lärde oss förra lektionen. Alla ska ha en möjlighet att repetera men också att känna igen sig. Denna återkoppling gör vi ibland gemensamt och ibland parvis. Sedan fortsätter vi med att jag går igenom vilka arbetsuppgifter som skall göras under lektionen. Vi gör då alltid en modellövning av varje arbetsuppgift tillsammans. Eleverna får då möjlighet att se hur de ska göra och återigen känna sig trygga i att det inte kommer något oväntat. De får också möjlighet att redan innan de eventuellt inte vet vad de ska göra och känna misslyckande, fråga mig hur de ska göra. Flera andra elever blir också hjälpta av detta. De vill kanske inte visa att de inte förstår men får tack vare kamraterna svar på hur de ska göra. Jag funderar alltid på hur jag kan ge instruktionerna på flera sätt. Först får de instruktionerna muntligt men de finns alltid skriftligt också. Då vi ofta arbetar i Classroom använder jag mig av möjligheten att lägga en skriftlig instruktion där.
Nu är det dags för eleverna att börja arbeta. Genomgången får aldrig bli för lång för då tappar jag flera elever innan de ens har börjat arbeta. Det första jag gör när eleverna arbetar är att gå runt till de elever som jag vet har svårt att komma igång. Jag ser till att de har förstått instruktionen och uppmuntrar dem. Jag är noga med att framföra att jag tror på dem och deras förmåga. På tavlan finns under hela arbetets gång en checklista över vad och i vilken ordning uppgifterna ska göras. De gånger jag glömmer denna blir det oroligare stämning och mycket fler frågor kring vad det var de skulle göra. Ibland lägger jag denna checklista i Classroom tillsammans med uppgiften så att den finns tillgänglig under hela arbetets gång.
Jag är mycket förtjust i EPA (enskilt, par, alla) och använder mig ofta av metoden. Jag tycker att det är ett bra sätt att inkludera alla elever. Mina elever förväntar sig nästan detta arbetssätt på mina lektioner och är positiva till att få hjälpas åt efter att ha arbetat enskilt en stund. Även arbetet med EPA är strukturerat. Redan när det enskilda arbetet börjar berättar jag hur lång tid de ska arbeta enskilt respektive i par. Inga överraskningar! Genom EPA får de också möjligheten att få stöd i en kamrat innan de ska redovisa inför andra. Min upplevelse är att de flesta elever vågar prata inför klassen efter att först ha fått prova sina tankar på kamraten. Läs mer i Kristina Perssons blogg EPA-en struktur för kooperativt lärande
När lektionen närmar sig sitt slut är det dags för eleverna att fundera på hur lektionen har gått men också på vad de förhoppningsvis har lärt sig för nytt. Reflektionen ska knytas till det vi skrev som mål på tavlan när lektionen började. Eftersom eleverna var med och formulerade målen är det nu lättare att fundera på det de har gjort och lärt sig.
Det finns många sätt att göra utvärderingar på och jag tycker det är viktigt att variera. De gånger som vi har arbetat i Classroom får de svara på två frågor där. Det kan t ex vara: ”Skriv två saker som du lärde dig idag.” och ”Skriv något som du behöver träna mer på.” Då kan jag läsa deras svar i lugn och ro efteråt och även kommentera. Ibland får de svara på en lös lapp och ibland har jag använt Kahoot. Det snabbaste sättet är en muntlig fråga i dörren. Utvärderingen handlar lika mycket om arbetssättet på lektionen som vad de har lärt sig. Det finns många sätt jag skulle vilja prova och detta är ett moment som mina elever och jag ska utveckla. Ofta hinner vi inte med utvärderingen för vi är så uppe i uppgifterna att tiden går alldeles för fort. Jag tror dock att både eleverna och jag kan lära oss mycket om hur vi vill ha det på lektionerna och att lektionen känns mer meningsfull om man knyter den till målen vi satte upp tillsammans. Därför önskar jag att vi hann utvärdera oftare.
Detta är min beskrivning av en typisk lektion i mitt klassrum. Naturligtvis krävs det också att uppgifterna är inkluderande för att få motiverade elever, arbetsro och en känsla av meningsfullt lärande! Detta får jag säkert anledning att återkomma till vid ett annat tillfälle.
Att diskutera:
- Hur ser din lektionsstruktur ut för att lektionen ska vara inkluderande?
- Hur fördelar du tiden på de olika momenten?
- Hur viktigt är det att modellera arbetsuppgifterna för att få eleverna att känna sig trygga?
En reaktion på ”En inkluderande lektion – En lektion där alla mår bra.”