Att vara lärare innebär att man ofta måste vara beredd på förändringar i elevgrupper, arbetssätt och metoder. Nu fick jag med väldigt kort varsel en helt ny elevgrupp att undervisa. Jag ska hålla i en kurs som kallas matematiksvenska. Det är en del i svenskundervisningen för nyanlända som ska gå Språkintroduktion. Språkintroduktionens syfte är att ge de nyanlända så pass goda språkkunskaper i svenska språket att de efter en tid ska kunna tillgodogöra sig ämnesundervisningen på introduktionsprogrammen och därefter kunna gå gymnasiet eller komvux.
Vi som jobbar på introduktionsprogrammen har under flera år sett att det blir problematiskt när övergången från att bara ha fokus på svenska till att även läsa engelska, matematik, NO och SO sker. Eleverna klarar ofta den grundläggande svenskundervisningen bra, men när det handlar om de övriga ämnena så blir språket ett stort hinder. Anledningen till detta, tror vi, är att ämnesterminologin skiljer sig ganska mycket från vardagssvenskan. Detta gör att en elev kan vara ganska duktig på att kommunicera på svenska i vardagliga situationer, men att klara en kurs i till exempel samhällskunskap är något helt annat. Det är ett mer avancerat språk som används och tanken är att vi på ett bättre sätt ska förbereda eleverna även för detta. Därför har vi nu startat undervisningsgrupper i samhällssvenska och matematiksvenska.
Min erfarenhet av matematikundervisning för språkintroduktionselever säger mig att de ofta är ganska duktiga på att räkna ut tal och använda sig av siffror på ett korrekt sätt. Däremot blir det mycket svårare när det gäller läsetal och problemlösning. Därför ska jag nu ägna en timme i veckan åt att prata matematik med dessa elever. Vi ska inte räkna utan bara prata matematik med korrekt terminologi. Jag ser detta som en jätteutmaning, då elevgruppen är väldigt blandad. Den består av elever som varit i Sverige i mer än ett år och som är ganska duktiga på svenska, men där finns även elever som är helt nyanlända och ännu inte kan ett ord svenska. Hur ska jag möta dessa elever? Dessutom kommer gruppen att förändras hela tiden då vissa flyttas från kommunen till andra boenden samtidigt som det kommer nya hit kontinuerligt.
Detta är inte en kurs som ska generera summativa bedömningar i form av betyg. Den ska förbereda för framtida matematikstudier. Därför finns det inga tydliga mål att arbeta formativt emot. Men detta öppnar verkligen för en formativ kultur i klassrummet. Att få eleverna att jämföra den egna språkanvändningen med kamraternas och mot det språk som används i matematikundervisningen, med syfte att hela tiden förbättra det egna språket och att försöka matcha detta mot de språkkunskaper som matematikstudierna kräver. Däri ligger uppdraget och utmaningen.
Jag kommer att presentera matematiska begrepp och försöka förklara dessa och vi kommer att prata väldigt mycket om vad dessa begrepp innebär. Det svåra blir att bryta ner dessa begrepp så att de blir begripliga även för den absoluta nybörjaren. Jag kommer att arbeta med exempel ur läroböckerna och försöka förklara vad de betyder. Eleverna kommer att få diskutera begreppen tillsammans och med mig. De kommer även att själva få konstruera texter där de ska använda dessa begrepp på ett korrekt sätt. Jag vet om att jag måste bryta ner detta till en absolut nybörjarnivå, utan att för den sakens skull göra undervisningen barnslig. Detta ser jag som en svår balansgång men samtidigt helt avgörande för om detta ska lyckas eller inte. Vissa av eleverna kommer ju att ha ganska goda matematiska kunskaper fast på sitt eget språk och de kommer att bli frustrerade om undervisningsnivån upplevs som barnslig. Samtidigt kommer jag att ha elever som aldrig läst matematik tidigare och därmed helt saknar förkunskaper. Nu gör ju inte detta att eleverna är mer barnsliga, men det är väldigt svårt att förenkla begrepp och ge enkla exempel utan att göra dem mer barnsliga. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att vi hela tiden tar avstamp i verkliga exempel ur verkliga matematikböcker för att de på så sätt ska se vart undervisningen syftar och förstår vikten av att även lära sig det matematiska språket.
Att diskutera
- Målen för undervisningen i ett arbetsområde eller för en lektion
måste vara tydliga och utvärderingsbara. Hur kan vi förhålla oss till undervisningssituationer utan tydliga mål? - Undervisningen bör ta sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper. Hur kan vi som lärare ta reda på vad eleverna redan kan?
- Hur kan vi göra för att möta elever som är helt nyanlända och ännu inte kan ett ord svenska?
- Vad behöver vi förenkla och vad får vi inte förenkla? Hur kan vi förenkla utan att fördumma?
Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.
En reaktion på ”En helt ny utmaning”