En hanterbar skoldag

Under de år jag arbetat i skolan har jag träffat många elever som på ett eller annat sätt har svårt att hantera sin vardag i skolan. Orsakerna till detta är många. Jag har funderat mycket på vad vi i skolan kan göra för att stödja dessa elever. Målet är att göra skolan hanterbar, begriplig och meningsfull, för alla elever.

Jag har alltid strävat efter att mina elever ska veta vad som förväntas av dem på en lektion. Det ska finns en tydlig ram för deras arbete, både under den aktuella lektionen och även i ett längre perspektiv.

compass-511475_960_720
Bild från pixabay

I detta inlägg ska jag gå igenom ett par av de sätt jag tycker är användbara och som kan bidra till att skapa struktur i en vardag, som för vissa elever kan vara svår att navigera i.

Inlägget kommer inte vara heltäckande, utan ska ses som en inledning i ett tankesätt jag har kring att möta elever.

Jag tror det är viktigt, som lärare och ledare i klassrummet, att fundera på den publik man kommer möta på en lektion. Det ligger på oss, att redan i planeringsfasen fundera på hur jag på bästa sätt ska möta alla elever.

14583206816_c69a1b4cf5_z
Frustrerat barn, bild från Flickr.

Det finns elever i varje klass där man måste fundera lite extra kring hur arbetet ska läggas upp, förmedlas och bearbetas. Om vi som lärare kan förebygga och förekomma eventuella svårigheter som kan uppkomma i en inlärningsprocess, tror jag också att vi får färre frustrerade barn och ungdomar.

Jag har alltid skrivit upp lektionens innehåll på whiteboarden. Oftast har jag också en magnet som visar var i planeringen vi är. Lektionen följer alltid i stort sett samma mall, vilket skapar igenkännande och trygghet. Just att ha en gemensam lektionsstruktur på en skola tror jag är bra och det är något vi har försökt få till på Spångholmskolan. Gången är enkel: lektionsstart, återkoppling till föregående lektion, syftet med dagens lektion, dagens innehåll, avstämning, avslutning och framåtsyftning. Genom att använda sig av detta verktyg fångar vi upp fler elever. När vi krokar fast den aktuella lektionen med den föregående skapar vi ett sammanhang och en förståelse. Det skapar också en förutsägbarhet, som många elever mår bra av.

Vidare använder jag mig av individuell lektionsplanering för att skapa ytterligare struktur för de elever som behöver det. Trots att planeringen finns på tavlan, finns det de elever som mår bra av att ha sin egna planering, där de kan kryssa eller stryka över när de är färdiga med ett moment. I denna kan man också bygga in återkoppling och pauser. Mitt exempel är ett av många, det går att kombinera t.ex. med bilder för de elever som behöver det.

Det sista jag vill belysa är att arbeta med förförståelse för att öka sannolikheten för att fler elever faktiskt ska ta till sig kunskap. Detta går att göra på många olika sätt, det kan vara texter som eleverna får ut i förhand. Ljud- eller filmklipp som sätter in eleverna i det som komma skall. Begreppslistor (dessa är levande och kan fyllas på efterhand), som förklarar centrala begrepp, gärna kopplade till bilder för att ytterligare förstärka.

Detta är några enkla metoder som jag sett ger fler elever möjlighet att lyckas. Kom ihåg, att även om jag här har pratat om att ge eleverna ramarna och struktur, betyder inte det att lektionerna behöver vara tråkiga. En annan del av jobbet är att skapa inspirerande, stimulerande och utvecklande innehåll som fyller lektionerna. Med ramarna på plats kan alla elever briljera utifrån sina egna förutsättningar.

Att diskutera

  1. Hur arbetar du med att få med alla elever på lektionen?
  2. Gå 20 år tillbaka i tiden. Skapa en fiktiv elev. Vad hade den eleven att ta ställning till, sålla, att förhålla sig till?
  3. Jämför dagens elever med eleven för 20 år sedan. Diskutera hur vi möter barn och unga i dagens skola.
Share Button

5 reaktioner på ”En hanterbar skoldag”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *