Elevinflytande och delaktighet i klassrummet

Elevinflytande och delaktighet är begrepp som har en betydande plats i vår skola. Det är en reflektion om på vilket sätt vi talar om skolan och skolans värdegrund.  Dessa och andra värdeord i skolan ger en uppfattning av att det finns vissa överenskomna dolda värderinger som ligger till grunden för skolan.

Vad händer i lärandet och vad är det som är viktigt för elevernas lärande?  Lärandet är naturligt, det är något vi alla är med om även i vuxen ålder.

Jag har valt att fokusera på tre olika områden i mitt inlägg.  Tre områden som alla kan kopplas till elevinflytande och delaktighet: tillit, klimat och återkoppling.

Tillit

Elever är inte ett blankt papper när de kommer till lektionen. De består av en varierad samling av erfarenheter och tankar som de har med sig. Elever vet vad som är bra för dem och eleverna är medvetna om hur de lär sig det. De behöver inte ha en lärare som sedan berättar för dem hur bra de egentligen har lärt sig det. Det handlar om att som lärare göra ett aktivt val där du litar på att eleven kan styra sitt eget lärande så fort en elev börjar lita på sig själv så får eleven lättare för att lära sig.

Den ömsesidiga tilliten är viktigt i klassrummet. Tilliten är inte bara viktig för inlärningen utan även för att skapa ett förtroende mellan läraren och eleverna. Saknas tilliten så blir det nästintill omöjligt att lära sig något.  Eleverna måste få försöka fatta sina egna beslut, hur ska de annars lära sig fatta bra beslut?

Jag arbetar mycket med att låta eleverna ta sina egna beslut. Eleverna får i så stor utsträckning som möjligt vara med och påverka sin egen inlärning. Ett sätt att stötta eleverna i detta arbete är genom att öka deras förståelse kring vilket sätt de lär sig bäst. Alla elever är unika och så även deras inlärningsstil men det finns en del att utgå ifrån när det gäller inlärningsstil. Då måste jag försöka nå ut till alla de olika typerna av inlärningsstilar som finns i klassrummet. Det finns de elever som vill lära sig allt i ordning, steg för steg och lära sig det teoretiska innan de omsätter kunskapen i praktiken. Sedan finns även motsatsen de elever som har många projekt igång och gillar att anta ännu en ny utmaning som själv vill ta reda på kunskap och testa sig fram. Hur arbetar jag då för att nå ut till alla? Det är ingen lätt uppgift men till en början med innan jag känner elever så erbjuder jag olika typer av lektioner där jag har dessa olika inlärningsstilar i bakhuvudet när jag planerar min lektion. Det kan vara att starta en lektion med en klassisk genomgång och sedan följs det av någon form där eleverna arbetar vidare på egen hand. Alternativet är att vända på hela gången och ge eleverna en uppgift som de startar med för att sedan se vart lektionen leder och fånga upp gruppen. Eleverna har gått i skolan i 5 år nu och har därför även haft alla möjliga sorters arbeten, enskilt arbete, grupparbete, forskande arbetssätt, katederundervisning etc.

”Hur lär du dig bäst?” och ”På vilket sätt vill du visa dina kunskaper?”  är inte de lättaste diskussionerna att få igång i klassrummet. Det är oftast ingen diskussion som eleverna är vana att behöva prata om. Dessa frågor kräver mycket arbete av mig som lärare i klassen då jag ofta kan få många olika svar men det är värt att ha det lite stökigt/ rörigt i början till eleverna blir vana vid dessa tankar och diskussioner.

Klimat

Klimatet i klassrummet är direkt avgörande för den enskilde eleven. Eleven förväntas samspela med sina lärare, sina klasskamrater och samtidigt utvecklas och lära sig. Det händer ofta i skolans värld att det kommer någon ny banbrytande pedagogik som ska fungera som någon sorts frälsare. Fallet är oftast inte så, det kan bero på många olika faktorer men ser jag till mig själv så handlade det ofta om en övervilja att lyckas.

Jag förändrade min undervisning över natten och något gick förlorat. Jag var inte tillräckligt insatt i det jag gav mig in i, för dåligt påläst. Jag famlade omkring i osäkerhet, en osäkerhet som spred sig vidare till klassen. Även om jag visste slutmålet så var aldrig vägen dit lika tydlig. Det är lätt att kasta sig in i olika pedagogiska stilar och det anser jag nästan är en nödvändighet som lärare för att kunna hitta rätt, var bara medveten om att du är inne i en lärandeprocess i din pedagogik. Jag förlorade mig själv och min elevgrupp under dessa lektioner, under dessa ”experiment”. Så här i efterhand är det inte särskilt konstigt, jag var inte själv beredd att försöka arbeta vidare med det och göra mig till ägare av pedagogiken. Det blev alldeles för stora förändringar för eleverna och vi försvann alla någonstans längst vägen. Idag har jag hittat en metod som fungerar bra för mig, en metod som jag är trygg i och kan förmedla vidare till mina elever.

Eleverna ges möjlighet att vara med att utforma de strukturer som ska finnas i vårt klassrum. Med hjälp av dessa strukturer så formar vi vårt klassrumsklimat. Ett kraftfull, positiv klassrumsklimat är bland de starkaste och djupaste strukturerna som ett lärande klassrum kan ha.  Alltid när jag tar över en grupp så börjar jag med att låta eleverna tänka igenom två punkter; individnivå och gruppnivå. Vi bygger upp en gemensam värdegrund, där vi pratar om de oskrivna reglerna; hur ska vi vara mot varandra i klassrummet, hur vi ska förhålla oss till varandra och att vi tycker olika ibland. Tillsammans skapar vi de regler/förhållningssätt som gäller i vårt klassrum.

Acceptera att elever lär sig olika och har olika uttryckssätt och mår bra av olika lärostilar. En fungerande pedagogik för dagens skola måste fokusera på mer än bara lära av skrift, numeriska eller memorering färdigheter. Social, digital, och en mängd andra expertområden är nu viktigt; känna igen dessa hos eleven och utveckla dessa egenskaper. Detta är inte någon enkel uppgift då det krävs mycket arbete från läraren att få de digitala verktygen att bidra till inlärningen. Det kommer hela tiden nya verktyg och att alltid vara uppdaterad på vad som händer är inte alltid så lätt. Det löser inga problem att slänga en iPad eller dator i elevens knä om eleven inte vet vad de ska användas för.  Precis som med allt annat i skolan så handlar det om att ge de digitala verktygen en mening och ett syfte i undervisningen. Vi använder oss mycket av datorer när vi arbetar med texter. Eftersom vi arbetar i Google drive så blir det väldigt lätt för mig att följa elevernas skapande och det ger mig en bra möjlighet att lämna kommentarer under arbetets gång och eleverna kan enkelt arbeta vidare med sin text.

Återkoppling

Återkopplingen på elevernas kunskap måste synliggöras.  För att kunna ge återkoppling på elevernas kunskap så måste det först framgå för eleverna vad det är för kunskap och förmågor som bedöms och vara tydlig när eleverna bedöms.

Personligen så gör jag det på följande sätt, inför varje nytt arbetsområde så presenteras de delar ur det centrala innehållet och de olika kriterierna från kunskapskraven som är relevanta.  Tillsammans med eleverna bestäms vilka arbetssätt som vi ska använda oss av. Utifrån läroplanen och elevernas önskemål så skapas en LPP. LPP blir ett levande dokument under arbetets gång på så sätt att vi sätter upp den i klassrummet i A3-format och kommer tillbaka till den kontinuerligt under arbetet. Det är ett dokument som vi hela tiden går tillbaka till och samtalar om, varje moment som vi genomför i klassrummet ska vara kopplat till den pedagogiska planeringen. Eleverna får dessutom in samma LPP i sin pärm. Under tiden arbetet fortgår så sätter eleverna in det som produceras i pärmen som fungerar som dokumentation och stöd till bedömning.  Eleverna blir på så sätt mer medvetna om sina mål i skolan och kan ständigt gå tillbaka och titta om det är något som de missat. På så sätt så utökar jag insynen till deras eget lärande.  Tillsammans får vi ett nytt och viktigt språk i klassrummet. Ett språk som blir vårt språk kring inlärning.  På så sätt blir även inlärningen formativ för eleverna då vi ständigt diskuterar hur, vad och varför vi arbetar med det som vi arbetar med i skolan. Eleverna blir ägare av sin egen kunskap.

Att diskutera:

  • Hur arbetar du med tillit i din klass/med din grupp?
  • Utifrån erfarenhet, vilken form av återkoppling anser du har gett bäst resultat?
Share Button

En reaktion på “Elevinflytande och delaktighet i klassrummet”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *