Elever i behov av särskilt god undervisning

I mitt förra blogginlägg skrev jag om elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven och som kanske behöver någon typ av stöd eller anpassning av undervisningen för att lyckas i skolan. Den bloggtexten (som du kan läsa här) handlade egentligen rätt mycket om vad vi INTE bör göra. Om saker vi ibland gör som jag tror är meningslösa eller i värsta fall direkt dåliga för elevernas utveckling. Så vad tycker jag då att vi bör göra i stället?

I något fortbildningssammanhang (jag har sorgligt nog glömt vilket, är det någon som känner igen sig får ni mer än gärna höra av er!) fick jag höra en formulering som jag verkligen tog till mig: Elever i behov av särskilt god undervisning. Jag tycker det är ett fantastiskt sätt att se på saken! När jag ser tillbaka på en arbetsvecka och försöker hitta lektioner där verkligen ALLA elever förstod innehållet och klarade av sina uppgifter, har dessa lektioner ofta några saker gemensamt: Jag var noggrant förberedd, följde min planering, var på tårna lektionen igenom och använde mig av de erfarenheter jag gjort mig under mina år som lärare, för att nå alla elever.

Så vad är då särskilt god undervisning? För enkelhetens skull kan vi börja med att tänka oss en lektion där läraren går in i klassrummet, säger åt eleverna att läsa sidorna 11-17 i boken och därefter skriva ner lite tankar och reflektioner i ett dokument. Detta är knappast god undervisning som stöttar den som har svårt i skolan. Tvärtom skulle jag nog säga att med ovanstående agerande från läraren kan vi nog vara säkra på att en och annan elev kommer att lämna in en ofullständig uppgift, om de överhuvudtaget lämnar in något. Så vad behöver vi då bygga ut den här lektionen med för att få alla att lyckas? Här följer några ingredienser som brukar funka för mig:


Repetition/Tillbakablick

Missar du början på filmen, kan det bli det svårt att ta sig in i handlingen. Samma sak gäller för lektioner. Du hjälper många elever om du börjar med en ”recap”. Be någon av dem sammanfatta vad de gjorde och lärde sig under förra lektionen. Hade du bilder eller visade en slide då – ta fram den igen! Förtydliga och sammanfatta! Med en tillbakablick hjälper du eleverna att plocka fram relevanta förkunskaper och rikta in tankarna mot vad som komma skall. Flocken är samlad – nu kör vi!


Visuella inslag vid genomgångar

De elever som har svårt att ta in stora mängder information via öronen är förlorare i skolans värld. Här pratas det nämligen dagen lång och lärarna kräver ett evigt lyssnande. Om du stöttar upp med visuella inslag gör du många (förmodligen alla) elever en tjänst. I SO och NO är det ofta lätt att hitta bilder som stöttar förståelsen av innehållet, men det går i alla ämnen. En bild säger mer än tusen ord och sätter sig ofta i minnet. Du kan peka och visa eller fråga eleverna hur deras tankar går när de ser bilden.


Tydlighet i instruktioner

Alla som jobbat på lågstadiet vet vad jag menar. Var kort och koncis: Vad ska göras och hur ska det göras? Inga långa evighetsutläggningar, utan så få ord som möjligt. Peka och visa!
Har du gjort uppgifter till eleverna i ett dokument – analogt eller digitalt – visa det och modellera! Var konkret! Använd tankekartor och stödmallar! Ge eleverna en mental bild av hur deras arbete ser ut när de är klara och vad de då kan. Elever som ofta missförstår instruktioner får på så vis en klarare bild av vad de förväntas göra. När du är klar och gett eleverna klartecken att börja, går du fram till de elever som brukar ha svårast att komma igång och kontrollerar att de har förstått vad de ska göra.


Struktur – Listor – Rutiner

Någon gång under lektionens inledning (inte alltid allra först, eftersom jag ibland vill variera själva lektionsstarten) visar jag en slide med lektionens mål, men också en numrerad lista över vilka moment lektionen kommer att innehålla. På så vis får eleverna en bild av vad som ligger framför dem och kan ställa in sina förväntningar. De slipper på så vis obehagliga överraskningar som ibland kan resultera i att de låser sig eller börjar argumentera för att slippa undan. Listor över vad som ska göras om de blir klara med en uppgift är viktigt för att bibehålla arbetsron. En studiemotiverad elev som inte vet vad hen ska göra kommer att fråga läraren eller en kamrat. En mindre studiemotiverad elev som inte vet vad hen ska göra kommer att göra något annat: snacka med bänkgrannen, ta en promenad i klassrummet, smula sönder suddgummit eller spela spel på datorn. En väl synlig lista gör eleven mer självständig och gör övergångar smidigare. Rutiner är bra av samma skäl. Ibland kan det upplevas som tjatigt att alltid göra ett moment på samma sätt, men elever som upplever klassrumstillvaron som oförutsägbar och svår att förhålla sig till, finner ofta trygghet i rutiner: då vet de var, när och hur de ska agera.


Kontakt och uppmuntran

Alla gillar vi att bli sedda och bekräftade. En del är tyvärr svältfödda på den varan i skolsammanhang. Om eleven tappar fokus – ignorera det hen gjorde, peka på uppgiften och börja prata om den. Så fort eleven säger eller gör något bra i studieväg – förstärk! Så växer elevens självförtroende och önskan om att få uppleva samma sak fler gånger. Dessa stunder gör också gott för er relation. Relationen använder du så småningom bland annat till att på ett mer effektivt sätt göra klart för eleven vilket beteende du vill att hen slutar upp med, om du tycker att det behövs.


Extra tryck på syfte och kärna

Som jag skrev tidigare blir det lätt många ord i skolans värld. För några elever blir det för många. Hjälp dessa elever genom att låta lektionens kärna lysa i neon. Det du verkligen vill att eleverna ska komma ihåg när de går ut genom klassrumsdörren ska du skriva på tavlan, visa med en bild, säga flera gånger, säga med extra skärpa i rösten, använda ditt kroppsspråk för att förtydliga, be eleverna säga i kör, eller vad som nu krävs. Samt avsluta lektionen med. Det får inte råda något tvivel om vad som var centralt och vad som var perifert.


Låt avslutningen spela roll

Lektionsavslutningen är viktigare än vad många tror. Se till att ni går igenom det eleverna jobbat med. Har det varit en kreativ uppgift (och det hoppas jag att det ofta varit!) – låt dem lufta sina tankar och idéer på slutet. Vad har vi kommit fram till? Vad har vi lärt oss? Ta en liten stund till att knyta ihop säcken tillsammans med eleverna. Skriv på tavlan! Summera och poängtera! Återknyt till inledningens syfte och mål!

De här sakerna försöker jag tänka på när jag undervisar. Jag upplever att de fungerar stöttande för de elever som har svårt att lyckas i skolans värld. Det här är mitt svar på HUR vi kan utnyttja lärarrollen i klassrummet för att skapa låga trösklar för eleverna. Minst lika viktigt är förstås VADet, själva innehållet, och hur detta kan göras angeläget, meningsfullt, lustbetonat och intressant för eleverna. Fast det är en helt annan bloggtext.

 

 

Att diskutera

  1. Elever som generellt sett har svårt att lyckas i klassrummet – vad är det egentligen de har svårt för?
  2. Hur kan vi göra livet i klassrummet mer begripligt och konkret för dessa elever?
  3. Vilka av ovanstående saker tycker du att du är bra på och vilka kan du utveckla?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *